Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Totalförsvar för statliga arbetsgivare
Hur ska statliga arbetsgivare förbereda sig för att det kan bli krig i Sverige? Här hittar du information om totalförsvaret, vad det är och er roll som arbetsgivare.
Vad är totalförsvar?
Totalförsvar är all militär och civil verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. I krig är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.
Totalförsvaret består av civil verksamhet (civilt försvar) och militär verksamhet (militärt försvar).
Civilt försvar
Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är den verksamhet som bland annat statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, trossamfund, enskilda individer samt förenings- och kulturliv vidtar för att förbereda Sverige för krig.
Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, till exempel se till att elförsörjning och transporter fungerar vid krigsfara och krig.
Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också stödja Försvarsmakten.
Militärt försvar
Det militära försvaret består av Försvarsmakten som ska upprätthålla och utveckla det militära försvaret. Därutöver har ett antal myndigheter i uppdrag att stödja Försvarsmakten, till exempel Försvarets materielverk (FMV) och Försvarets radioanstalt (FRA).
Till Försvarsmakten hör också Hemvärnet.
Hemvärnet
Hemvärnet är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation och utgör nästan hälften av personalen.
Alla som är med i Hemvärnet är frivilliga och tjänstgör vid sidan av ordinarie arbete eller studier. I stället för anställning tecknas ett avtal med Försvarsmakten om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning.
De allra flesta inom Hemvärnet har genomfört värnplikt eller militär grundutbildning men en stor andel är specialister, till exempel sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare, utan tidigare militär erfarenhet. Dessa utbildas av de frivilliga försvarsorganisationerna.
Frivilliga försvarsorganisationer
Frivilliga försvarsorganisationer är självständiga förbund och föreningar. De utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter, där varje organisation har specialistkompetens inom områden som till exempel brukshundar, fallskärmshoppning eller radiokommunikation. Deras uppgifter bestäms av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som också fördelar ekonomiska medel till dem.
De frivilliga försvarsorganisationerna och deras medlemmar bidrar till både det civila och militära försvaret.
Höjd beredskap
Höjd beredskap delas in i skärpt och högsta beredskap. Det är regeringen som beslutar om skärpt eller höjd beredskap. Det får den göra om
- Sverige är i krigsfara
- det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser
- Sverige har varit i krig eller krigsfara.
Höjd beredskap kan avse hela eller delar av landet men även vissa specifika verksamheter.
Om regeringen har fattat beslut om höjd beredskap ska detta tillkännages i radio, tv och på det sätt som det föreskrivs att lagar och andra författningar kungörs.
Är Sverige i krig råder det högsta beredskap.
Råder högsta beredskap i hela landet kan regeringen besluta om att detta ska tillkännages även genom beredskapslarm, (larmet som vardagligt kallas ”Hesa Fredrik").
Övergripande struktur och ansvar för statliga myndigheter inför och vid höjd beredskap
Alla statliga myndigheter har ett grundläggande beredskapsansvar.
Regeringen har också särskilt utsett knappt 70 beredskapsmyndigheter, varav 21 länsstyrelser. Utöver det grundläggande beredskapsansvaret har dessa dessutom ansvar för verksamheter som är extra viktiga att upprätthålla inför och vid kris och krig.
Vissa av beredskapsmyndigheterna är indelade i tio beredskapssektorer. För varje sektor finns en sektorsansvarig myndighet. Länsstyrelserna är indelade i sex civilområden. För varje civilområde finns en civilområdesansvarig länsstyrelse.
Myndigheters uppgifter inför höjd beredskap
För att vara förberedd om det blir höjd beredskap ska varje myndighet:
- Identifiera samhällsviktig verksamhet inom sitt ansvarsområde.
- Kontinuerligt analysera om det inför eller vid fredstida krissituationer och höjd beredskap finns eventuella sårbarheter och hot eller risker som kan försämra förmågan att bibehålla den samhällsviktiga verksamheten.
- Bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten inom sitt ansvarsområde under fredstida krissituationer och höjd beredskap.
För mer information se även:
Varje myndighet ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet. Det innebär att myndigheten ska planera för att kunna fortsätta sin verksamhet så långt som möjligt vid höjd beredskap, med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.
De myndigheter som regeringen har beslutat ska vara beredskapsmyndigheter, inklusive länsstyrelserna, har ytterligare ansvar i att förbereda den verksamhet som är viktig för totalförsvaret under höjd beredskap.
Krigsorganisation och bemanning av krigsorganisation
En krigsorganisation är den organisation som aktiveras vid höjd beredskap. Krigsorganisering innebär att viktiga verksamheter ställs om från fredstida inriktning, reglering och organisering till höjd beredskap och inriktning på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.
Arbetet med att ta fram en krigsorganisation består bland annat av att identifiera och prioritera samhällsviktig verksamhet inom det egna ansvarsområdet som ska bedrivas vid höjd beredskap (enligt ovan). Därefter bemannas krigsorganisationen.
En krigsorganisation bemannas i första hand med den egna personalen. I planeringen behöver man ta höjd för eventuellt personalbortfall. Det kan handla om de som med värnplikt eller civilplikt ska tjänstgöra hos annan vid höjd beredskap.
Det gäller även personer som med stöd av andra regler och avtal ska tjänstgöra i Försvarsmakten vid höjd beredskap. I bemanningsplaneringen behöver man identifiera behov av förstärkningspersonal och planera för det.
Totalförsvarsplikten är ett viktigt men ingripande verktyg och det ska inte användas utan noggrann behovsanalys. Plikten i dess olika former ska enligt författning bara användas om det krävs för att upprätthålla nödvändig verksamhet som är viktig för totalförsvaret.
Innebörden och den rättsliga verkan av ett beslut om krigsplacering beror på vilken reglering som ligger till grund för beslutet.
- Krigsplacering med stöd av anställningsavtalet saknar rättslig verkan för den enskilde och är en planeringsåtgärd som kan vidtas i arbetet med att bemanna krigsorganisationen.
- Krigsplacering med stöd av totalförsvarsplikt, det vill säga värnplikt och civilplikt, innebär skyldigheter för den enskilde i såväl fredstid och som vid höjd beredskap.
Allmän tjänsteplikt är inte en grund för krigsplacering.
Läs mer om Krigsplacering av personal
Övning och utbildning inför höjd beredskap
För att förbereda sig inför höjd beredskap ska statliga myndigheter öva och utbilda personal som ingår i den egna krigsorganisationen.
Arbetstagare som är ianspråktagna av totalförsvaret i övrigt, det vill säga av annan än arbetsgivaren, kan komma att vara tjänstlediga för sådan övning eller utbildning.
Se nedan, Ledighet vid tjänstgöring i totalförsvaret
Myndigheters uppgifter vid höjd beredskap
Vid höjd beredskap ska alla myndigheter fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållanden i övrigt.
Vissa myndigheter har särskilt utpekade uppgifter.
- Beredskapsmyndigheterna ska vid höjd beredskap i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.
- De sektorsansvariga myndigheterna ska dessutom samordna arbetet inom sin beredskapssektor.
- Försvarsmakten ska krigsorganiseras i den omfattning som regeringen bestämmer. Vid beredskapslarm ska hela Försvarsmakten krigsorganiseras.
- Länsstyrelserna ska som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås vid höjd beredskap. Bland annat ska länsstyrelserna samordna de civila försvarsåtgärderna. Länsstyrelserna ska genom samverkan med Försvarsmakten och den länsstyrelse som är civilområdesansvarig samordna det militära och civila försvaret.
Totalförsvarsplikten
Totalförsvarsplikt gäller alla personer som är 16 till 70 år och är svenska medborgare men även den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige. Som totalförsvarspliktig är man skyldig att medverka vid utredning om sina personliga förhållanden och tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter.
Totalförsvarsplikt fullgörs genom antingen allmän tjänsteplikt, värnplikt eller civilplikt.
För personalförsörjning inom civilt försvar är civilplikt och allmän tjänsteplikt de verktyg som kan användas. En av grundprinciperna inom personalförsörjning för det civila försvaret är att frivillighet ska gå före plikt där så är möjligt. Plikten är ett viktigt men ingripande verktyg och det ska inte användas utan noggrann behovsanalys.
Läs mer om Totalförsvarsplikt och beredskapslarm
Lagar och avtal vid höjd beredskap
Vid höjd beredskap kan regeringen föreskriva om tillämpningen av vissa särskilda författningar, även så kallade fullmaktslagar. Förfarandelagen (lagen om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m m.) och den arbetsrättsliga beredskapslagen är exempel på sådana lagar. Den arbetsrättsliga beredskapslagen kompletteras med det centrala kollektivavtalet ”Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd” (AKB).
Läs mer om Lagar och avtal vid höjd beredskap
Villkor vid tjänstgöring i totalförsvaret
Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt har ett anställningsskydd för sin ordinarie anställning. Det innebär bland annat att man inte kan sägas upp från sin anställning på grund av att man fullgör skyldigheter inom totalförsvaret. Det framgår av bestämmelser i lagen om totalförsvarsplikt.
Dessa bestämmelser ska enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. också gälla bland annat för sådan tjänstgöring som någon fullgör som reservofficer, vid tjänstgöring åt Försvarsmakten i en internationell militär insats eller vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt åtagande.
Vid fullgörandet av värnplikt eller civilplikt utgår ersättning från Försäkringskassan.
Enligt villkorsavtalen och affärsverksavtalen ska viss lön betalas ut för repetitionsutbildning samt i vissa fall vid tjänstgöring som reservofficer (motsvarande). Från och med 1 januari 2026 avses med motsvarande tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T).
Villkorsavtalen medger även att arbetsgivaren kan besluta om att en arbetstagare får behålla en viss del av lönen när arbetstagaren är ledig för annan tjänstgöring och utbildning i totalförsvaret än repetitionsutbildning och reservofficerstjänstgöring.
Ersättning till frivilliga inför och under höjd beredskap inom totalförsvaret regleras i förordning om ersättning till frivilliga. I samma förordning framgår också vilket försäkringsskydd som gäller.
Läs mer om Totalförsvarsplikt och beredskapslarm
Ledighet vid tjänstgöring i totalförsvaret
Vid viss typ av tjänstgöring i totalförsvaret inför och vid höjd beredskap finns en rätt till ledighet som följer av lagen om totalförsvarsplikt och indirekt av lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring i totalförsvaret.
Denna rätt gäller bland annat för tjänstgöring
- i Försvarsmakten som reservofficer
- i en internationell militär insats
- inom Hemvärnet enligt avtal
- vid en krigsorganisation hos myndighet inom ramen för ett frivilligavtal.
Läs mer om Totalförsvarsplikt och beredskapslarm