Kompetensbarometern

Underlaget baseras på en enkät som besvarats av Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar samt av myndigheter som lyder direkt under riksdagen.

Obligatoriska medlemmar är myndigheter, affärsverk och några myndigheter under Nordiska ministerrådet. Bland de frivilliga medlemmarna finns stiftelser som till exempel Chalmers, Jönköpings universitet och Skansen.

Undersökningen genomförs i maj och november varje år av Konjunkturinstitutet, på uppdrag av Arbetsgivarverket.

Svaren viktas efter antalet anställda så att större arbetsgivare får större genomslag i undersökningen.

Frågorna om kompetensläget kan relateras till ARUBA, den strategiska kompetensförsörjningens olika delar. ARUBA står för Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avveckla.

Andelen statliga arbetsgivare som uppger att det är brist på lämpliga sökanden har minskat, från 72 procent i höstens mätning till 53 procent i vårens. Det innebär att bristtalet vid rekrytering nu är nere på en genomsnittlig nivå sett ur ett längre tidsperspektiv. Den långsiktiga trenden med svårigheter att rekrytera rätt kompetens kvarstår, särskilt inom högspecialiserade områden.

En förklaring till den minskade bristen i staten är att efterfrågan på arbetskraft minskat på svensk arbetsmarknad under den utdragna lågkonjunkturen. Våra medlemmar möter inte samma konkurrens om arbetskraften som tidigare. När privata arbetsgivare tvingas dra ner kan det frigöra kompetens som staten har behov av, vilket kan öka möjligheten för statliga arbetsgivare att tillsätta tjänster som tidigare varit svåra att rekrytera till.

Att bristen i statlig sektor ligger kvar på en relativt hög nivå beror bland annat på att efterfrågan fortsatt är stark inom vissa verksamhetsområden, framför allt inom försvarssektorn. Försvar är det område där flest arbetsgivare uppger brist på personal. Bristen har samtidigt minskat betydligt inom andra områden, som samhällsskydd och näringsliv. Flera myndigheter hanterar dessutom fortsatta neddragningar, vilket speglas i att uppsägningar rapporteras av 33 procent och 25 procent uppger att de har övertalighet.

Andelen verksamheter som har svårt att behålla personal har minskat till 6 procent, vilket är en markant nedgång jämfört med 17 procent i höstens mätning. Det kan hänga ihop med att färre byter jobb i en mer osäker arbetsmarknad där efterfrågan minskat snabbt, och att staten i det läget framstår som ett stabilt alternativ.

Många medlemmar arbetar aktivt med att stärka möjligheterna till intern utveckling och kunskapsöverföring, särskilt i verksamheter där många är nya eller där det sker generationsväxling.

Bristen på lämpliga sökanden i staten och svensk arbetsmarknad har ökat trendmässigt under flera år. De strukturella faktorerna – till exempel matchningsproblem och krav på eftergymnasial utbildning – är fortsatt relevanta. En stor del av jobben i staten kräver högre utbildning. Hela 79 procent av de anställda har en eftergymnasial utbildning, jämfört med drygt 42 procent i befolkningen i stort.

Bristen på it-kompetens är fortsatt stor, även om den har minskat något sedan höstens mätning. Systemutveckling och systemförvaltning är fortsatt det område där flest arbetsgivare uppger brist. Även inom it-drift, underhåll och support rapporteras fortsatt stor brist, men andelen har minskat jämfört med hösten. Förutom it-området är det också stor brist på medicinskt arbete, utbildningsarbete, tekniskt utrednings- och utvecklingsarbete, veterinärarbete och teknisk service.

Vissa kompetenser efterfrågas av många arbetsgivare eftersom de är nödvändiga i stora delar av staten, oavsett verksamhetsinriktning. Andra kompetenser är mer specialiserade och efterfrågas främst inom vissa typer av myndigheter, beroende på deras uppdrag och funktion. Samtidigt skiljer sig behovet av mer specialiserad kompetens åt mellan olika myndigheter, beroende på verksamhetsinriktning.

It är fortsatt det största bristområdet, även om bristen minskat. Bristen är fortsatt störst inom arbetsområdet systemutveckling och systemförvaltning. Samtidigt har bristen minskat inom andra delar av området, exempelvis drift, underhåll och support. Andra områden där bristen ökat är medicinskt arbete, utbildningsarbete samt tekniskt utrednings- och utvecklingsarbete. Även inom kommunikation är det färre arbetsgivare än tidigare som uppger att de har brist. Färre än tidigare uppger dessutom att det varit svårt att behålla personal. 

Antalet sysselsatta i staten fortsätter att öka och uppgick till knappt 299 000  personer första kvartalet 2025, enligt SCB:s statistik över befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Det motsvarar 5,5 procent av samtliga anställda på den svenska arbetsmarknaden, en andel som varit stabil över tid.

Andelen arbetsgivare som uppger att antalet årsarbetare har ökat är fortsatt större än andelen som uppger att det minskat. Utvecklingen ser dock olika ut i olika delar av staten. Myndigheter inom försvar, rättsväsende och säkerhet växer, medan andra minskar – särskilt inom utbildning, socialt skydd och näringslivsfrågor. Detta speglar i stor utsträckning regeringens prioriteringar i budgeten.

För 2025 bedöms antalet årsarbetare öka i flera stora verksamheter, framför allt inom försvar, rättsväsende och kriminalvård. Det är områden där den politiska prioriteringen varit tydlig och där myndigheterna fortsatt växer. Samtidigt väntas antalet årsarbetare minska inom flera andra inriktningar. Prognoserna är lägre inom bland annat allmän offentlig förvaltning och utbildning. 

Parallellt med förändrade resursnivåer uppger flera medlemmar att de utvecklar sitt strategiska arbete med kompetensförsörjning, till exempel genom kompetensförsörjningsplaner och en tydligare koppling till verksamhetsplaneringen. Många arbetar aktivt med kompetensutveckling i olika former. Det handlar bland annat om att skapa tydligare utvecklingsvägar, underlätta intern rörlighet och satsa på kompetensöverföring mellan nya och erfarna medarbetare. Medlemmarna använder till exempel lokala omställningsmedel för att bredda perspektiv och stärka förmågan att hantera komplexitet, för AI-utbildning och för att möjliggöra kompetensutveckling i större skala och inom särskilda områden.

Personalomsättningen minskade kraftigt under 2024 och låg på den lägsta nivå som uppmätts sedan mätningarna inleddes. För 2025 bedömer dock många arbetsgivare att rörligheten kan öka något, även om förväntningarna varierar mellan verksamheter. Användningen av konsulter har minskat tydligt under 2024 och inga större förändringar väntas under 2025. Det är dock stora skillnader mellan olika verksamheter. Användandet av konsulter bedöms ha minskat under 2024 och inga större förändringar väntas under 2025.

En tydlig trend över tid i Kompetensbarometern är att en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar, i reala termer, fått en större total budget jämfört med året innan. En rimlig utveckling med tanke på att befolkning och behoven över tid ökat. Det är dock viktigt att betona att detta inte har lett till att den statliga konsumtionen ökat som andel av BNP de senaste 30 åren. Den statliga konsumtionen som andel av BNP har visserligen ökat något de senaste åren till följd av bland annat de satsningar som gjorts på försvar och rättsväsende, men över en längre tid har den statliga konsumtionen snarare sjunkit som andel av BNP. Prognosen för 2025 pekar på fortsatt uppgång, om än i något lägre takt.

Samtidigt visar resultaten att anslagen inte räckt till för många. Drygt hälften av medlemmarna uppger att de behövde använda sin anslagskredit under 2024, och ungefär lika många bedömer att de kommer att behöva göra det under 2025. Flera medlemmar uppger att det är svårt att få anslagen att räcka till, vilket kan hänga samman med den senaste årens inflationschock och de kostnadsökningar som är svåra att möta med befintliga uppskrivningar av förvaltningsanslagen. Tidigare års erfarenheter visar dock att det faktiska utfallet ofta blir något bättre än de bedömningar som lämnas i enkäten.