Kompetensbarometern
Vill du veta hur kompetensförsörjningen i staten ser ut just nu, till exempel om it-personal fortsatt är ett bristyrke? Kompetensbarometern våren 2026 redovisar historik, nuläge och prognos kring kompetensförsörjning och ekonomi i staten.
Uppdaterad: 2026-06-02
Diagram på denna sida
KompetensbarometernAntalet sysselsatta i staten fortsätter att öka. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika delar av staten. Kompetensbarometern visar att det finns goda möjligheter för arbetssökande med efterfrågad kompetens, särskilt inom it, men att matchningen på arbetsmarknaden fortsatt är en stor utmaning för de statliga arbetsgivarna.
På sidan finns diagrampanelen Kompetensbarometern. Den är indelad i diagram med olika statistikuppgifter, exempelvis bristtal, övertalighet och arbetsområde. Diagrammen erbjuder olika nivåer av interaktivitet.
Arbetsgivarverkets kommentarer till Kompetensbarometern
Arbetsgivarverkets kommentarer kan du läsa samlat här.
Andelen statliga arbetsgivare som uppger att de haft brist på lämpliga sökande ligger fortsatt på en hög nivå. I vårens mätning uppger 69 procent av de statliga arbetsgivarna att de haft brist på lämpliga sökande, jämfört med 71 procent i höstens mätning.
Sammantaget pekar resultaten på fortsatt goda möjligheter för arbetssökande med efterfrågad kompetens, samtidigt som matchningen på arbetsmarknaden fortsätter att utgöra en stor utmaning.
Utvecklingen i staten bör ses mot bakgrund av den fortsatt svaga arbetsmarknaden och de matchningsproblem som råder på arbetsmarknaden i stort. Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos pågår en långsam återhämtning på arbetsmarknaden. Prognosen visar också att många arbetsgivare har svårt att rekrytera. Det speglar en matchningsproblematik där många av de arbetslösa saknar de kompetenser som behövs. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att många statliga arbetsgivare fortsatt har svårt att hitta rätt kompetens.
Rekryteringssvårigheterna i staten hänger framför allt samman med att flera verksamhetsområden växer och där ökar behovet av arbetskraft. Samhällsskydd och rättsskipning är fortsatt det område där flest verksamheter uppger brist på efterfrågad kompetens.
Samtidigt genomför flera myndigheter verksamhetsförändringar som innebär neddragningar. Det speglas i att 33 procent uppger att de har sagt upp personal det senaste halvåret, och att 26 procent bedömer att de kommer att ha övertalighet det kommande året. Båda dessa har ökat jämfört med i höstas, men är på samma nivå som förra våren.
Andelen verksamheter som har svårt att behålla personal har minskat till 14 procent, men ligger fortfarande på en högre nivå än förra vårens 6 procent.
Bristen på lämpliga sökande i staten har ökat under flera år. Det hänger ihop med de matchningsproblem som fortsatt präglar arbetsmarknaden. Många statliga jobb kräver eftergymnasial utbildning. I dag har 79 procent av de anställda i staten en sådan utbildning, jämfört med 42 procent i befolkningen som helhet.
Bristen på efterfrågad kompetens inom it-området är fortsatt mycket stor. Systemutveckling och systemförvaltning är det område där flest verksamheter uppger brist på lämpliga sökande.
Inom it-drift, underhåll och support har rekryteringssvårigheterna ökat jämfört med hösten. Även inom området säkerhets- och samhällsskyddsarbete har bristen ökat. Båda dessa områden ligger tydligt i linje med såväl utvecklingen i omvärlden som regeringens politik, med fokus på AI, digitalisering, säkerhet och försvar.
Vissa arbetsområden, såsom it och säkherhet, efterfrågas av många arbetsgivare eftersom de är nödvändiga i stora delar av staten, oavsett verksamhetsinriktning. Andra arbetsområden är mer specialiserade och efterfrågas främst inom vissa typer av myndigheter, beroende på deras uppdrag. Behovet av specialiserad kompetens skiljer sig därför åt mellan olika myndigheter. Det innebär att bristen på efterfrågad kompetens kan vara liten mätt i antal personer eller verksamheter, men samtidigt innebära stora konsekvenser för samhällskritiska funktioner.
För att möta utmaningarna arbetar Arbetsgivarverkets medlemmar aktivt med sin kompetensförsörjning på olika sätt. Kompetensförsörjning integreras i högre grad i verksamhetsplanering och strategisk styrning.
Många försöker minska sårbarheten i kompetensförsörjningen genom att utveckla befintliga medarbetare, bredda kompetenser och öka den interna rörligheten. Flera beskriver också ett skifte mot att rekrytera mer utifrån potential och bygga kompetens internt, snarare än att enbart söka färdig specialistkompetens.
Ekonomiska begränsningar och omställningsbehov driver fram nya arbetssätt i många verksamheter.
Kompetensförsörjning i statlig sektor
Kompetensbarometern ger möjlighet att analysera utvecklingen på den statliga arbetsmarknaden. Frågorna kan bland annat relateras till en av modellerna för strategisk kompetensförsörjning, ARUBA.

Det står ARUBA för
ARUBA-modellen står för följande delar:
Attrahera: Skapa ett starkt arbetsgivarumärke och erbjudande (förmåner, kultur, ledarskap) för att attrahera rätt kompetens.
Rekrytera: Ha en tydlig strategi för att rekrytera medarbetare som matchar nuvarande och framtida kompetenskrav.
Utveckla: Investera i medarbetarnas kompetens genom utbildning, träning och karriärmöjligheter.
Behålla: Skapa engagemang och en positiv miljö med bra ledarskap och balans mellan arbete och privatliv för att behålla nyckelkompetenser.
Avsluta: Ha en genomtänkt och professionell process för att hantera avslut.
Diagrampanelen har tre interaktivitetsnivåer, blå, röd och svart. Den blå nivån visas som standard. Vill du fördjupa dig i statistiken kan du klicka på ikonen för röd eller svart nivå.

Blå nivå
Den blå nivån visar övergripande information. Du kan välja mellan frågorna brist, svårt att behålla, övertalighet och uppsägningar. Du kan även titta på enskilda arbetsområden.
Stapeldiagrammet 15 i topp visar de arbetsområden som har högst värde per fråga. Är du intresserad av ett särskilt arbetsområde, använd diagrammet översikt arbetsområde.
Röd nivå
Klickar du på röd nivå får du upp fler valmöjligheter. Du kan också få upp ytterligare information när du hovrar (pekar med musen) över staplarna.
Svart nivå
Via den svarta interaktiva nivån får du ytterligare fördjupad information.
Om undersökningen
Datan i diagrampanelen baseras på en enkät som har besvarats av Arbetsgivarverkets obligatoriska och frivilliga medlemmar, samt av myndigheter som lyder direkt under riksdagen.
Obligatoriska medlemmar är myndigheter, affärsverk och några myndigheter under Nordiska ministerrådet. Bland de frivilliga medlemmarna finns stiftelser som till exempel Chalmers, Jönköpings universitet och Skansen.
Undersökningen genomförs i maj och november varje år av Konjunkturinstitutet, på uppdrag av Arbetsgivarverket.
Svaren viktas efter antalet anställda så att större arbetsgivare får större genomslag i undersökningen.
Det här visar statistiken i de olika diagrammen:
15 i topp
Diagrammet visar andel av Arbetsgivarverkets medlemmar (värdena är viktade efter medlemmarnas storlek) som uppger brist, svårt att behålla, övertalighet samt uppsägning per arbetsområde.
Översikt arbetsområde
Diagrammet visar en översikt av samtliga frågor per arbetsområde.
Tidslinje
Tidslinjen visar utvecklingen hos Arbetsgivarverkets medlemmar sedan den första undersökningen 1997.
Kompetensbarometern
| År | Över-talighet | Upp-sägningar | Svårt att behålla | Personal-brist |
|---|---|---|---|---|
| 2010 vår | 73 | 55 | värde saknas | 32 |
| 2010 höst | 50 | 47 | värde saknas | 45 |
| 2011 vår | 56 | 45 | värde saknas | 53 |
| 2011 höst | 48 | 49 | värde saknas | 51 |
| 2012 vår | 53 | 51 | värde saknas | 48 |
| 2012 höst | 42 | 37 | värde saknas | 55 |
| 2013 vår | 39 | 61 | värde saknas | 50 |
| 2013 höst | 28 | 22 | värde saknas | 41 |
| 2014 vår | 46 | 33 | värde saknas | 37 |
| 2014 höst | 40 | 45 | 17 | 42 |
| 2015 vår | 23 | 29 | 16 | 46 |
| 2015 höst | 25 | 32 | 10 | 57 |
| 2016 vår | 23 | 26 | 42 | 43 |
| 2016 höst | 19 | 27 | 43 | 66 |
| 2017 vår | 26 | 30 | 29 | 63 |
| 2017 höst | 18 | 20 | 29 | 82 |
| 2018 vår | 35 | 26 | 50 | 72 |
| 2018 höst | 20 | 25 | 41 | 74 |
| 2019 vår | 21 | 32 | 48 | 73 |
| 2019 höst | 32 | 32 | 33 | 78 |
| 2020 vår | 21 | 21 | 24 | 55 |
| 2020 höst | 26 | 27 | 9 | 44 |
| 2021 vår | 30 | 4 | 1 | 62 |
| 2021 höst | 23 | 22 | 12 | 68 |
| 2022 vår | 19 | 21 | 23 | 82 |
| 2022 höst | 15 | 14 | 33 | 91 |
| 2023 vår | 16 | 17 | 49 | 88 |
| 2023 höst | 24 | 21 | 44 | 67 |
| 2024 vår | 29 | 16 | 42 | 75 |
| 2024 höst | 28 | 33 | 34 | 72 |
| 2025 vår | 25 | 33 | 6 | 53 |
| 2025 höst | 20 | 26 | 20 | 71 |
| Arbetsområde | Andel arbetsgivare som har brist inom området (procent) |
|---|---|
| IT: Systemutveckling och systemförvaltning | 54 |
| Medicinskt arbete | 20 |
| Chef med personalansvar | 19 |
| IT: Drift, underhåll och support | 18 |
| Säkerhets- och samhällskyddsarbete | 16 |
| Inköp och upphandling, marknadsföring och försäljning | 16 |
| Samhällsutredare | 14 |
| Naturvetenskapligt arbete | 13 |
| Tillverkning, reparation och teknisk service | 12 |
| Militärt arbete | 12 |
| Psykolog-, socialt och kurativt arbete | 10 |
| Utbildningsarbete | 8 |
| Kriminalvårdsarbete | 8 |
| Förvaltning och skötsel av fastigheter, lokalvård | 8 |
Kompetensbarometern som tidsserie
I filmen jämför vi statens bristkurva med utvecklingen av arbetslösheten och näringslivets bristtal från 1997–2026. Kurvorna för arbetslöshet och brist speglar varandra, men statens bristkurva är brantare än näringslivets. Betyder det att det är svårare att få tag på personal i staten? Ja, men inte överallt. På den här sidan kan du läsa mer.
Filmen är inspelad i juni 2026.