Kompetensbarometern – ekonomi
Vill du veta mer om budget och anslagsförbrukning i staten? Kompetensbarometern våren 2026 redovisar historik, nuläge och prognos kring den statliga ekonomin.
Uppdaterad: 2026-06-02
Här kan du ta del av resultatet av Kompetensbarometerns ekonomiska del och Arbetsgivarverkets analyser.
Diagrammen är av barometertyp och visar ökning, minskning och nettotal. När du för musen över en stapel så visas de 15 myndigheter som har fått störst ökning respektive minskning av budget, anslagsförbrukning, årsarbetare och personalomsättning.
Statistiken från Kompetensbarometern görs inte på medlemsnivå, utan verksamhetsinriktningsnivå, COFOG-nivå. COFOG är en internationell klassifikation som grupperar offentliga sektorns utgifter efter deras funktion eller ändamål.
Diagrammen Budget i staten och Anslagsförbrukning kombinerar data från Arbtetsgivarverkets kompetensbarometer och Statskontorets öppna data om statliga myndigheters budget och anslagsförbrukning. Här ingår både sak- och förvaltningsanslag.
Satsningar på försvar och rättsväsende har ökat statlig konsumtion på senare år
En tydlig trend över tid är att en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar, i reala termer, har fått en större total budget jämfört med året innan. Det är en rimlig utveckling med tanke på att befolkning och behov över tid har ökat. En annan viktig drivkraft är de satsningar som gjorts på försvar och rättsväsende. Här är viktigt att betona att det finns andra delar av statsförvaltningen där den totala budgeten inte ökat.
Den statliga konsumtionen som andel av BNP har visserligen ökat något de senaste åren, vilket till stor del kan förklaras av satsningarna på försvar och rättsväsende, men över längre tid har konsumtionen snarare sjunkit. De senaste 30 åren har den statliga konsumtionen som andel av BNP snarare minskat.
Diagram Budget i staten
Källa: Statskontorets öppna data årsutfall, Regeringens öppna data Statens budget i siffror och Arbetsgivarverkets kompetensbarometer.
Mindre anslagssparande och mer kreditutnyttjande över tid
De senaste åren har allt fler uppgivit att det är svårt få anslagen att räcka till. Det har delvis varit en tydligt strukturell trend men också hängt samman med de senaste årens inflationschocker och kostnadsökningar, vilka har varit svårt möta med befintliga uppskrivningar av förvaltningsanslagen.
År 2025 var ett bättre år än 2023 och 2024 för myndigheterna eftersom de höga kostnaderna åren innan kompenserades av högre uppskrivningen av förvaltningsanslagen. Utvecklingen av förvaltningsanslagen varit mer gynnsam i förhållande till de förvaltningskostnader som myndigheterna har möte. Därför var det en mindre andel myndigheter (12 procent) som år 2025 utnyttjade anslagskrediten, det vill säga möjligheten att tillfälligt överskrida sitt anslag. Dessutom var det hela 77 procent som anslagssparade.
För 2026 är det återigen fler som bedömer att det blir svårt att få anslagen att räcka till. Cirka 22 procent väntas anslagsspara medan 20 procent väntas utnyttja anslagskrediten år 2026. Enligt Arbetsgivarverkets prognos stiger förvaltningskostnaderna mer än de fastslagna uppskrivningarna av förvaltningsanslagen.
Det är dock bra att ha i åtanke att tidigare undersökningar visar att det faktiska utfallet ofta blir något bättre än de bedömningar som lämnas i enkäten.
Diagram Anslagsförbrukning
Källa: Statskontorets öppna data årsutfall, Regeringens öppna data Statens budget i siffror och Arbetsgivarverkets kompetensbarometer.
Vill du veta hur kompetensförsörjningen i staten ser ut just nu, till exempel om it-personal fortsatt är ett bristyrke? Kompetensbarometern våren 2026 redovisar historik, nuläge och prognos kring kompetensförsörjning och ekonomi i staten.