Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Totalförsvarsplikt och beredskapslarm
Totalförsvarsplikt gäller de flesta som är bosatta i Sverige och fullgörs genom allmän tjänsteplikt, värnplikt eller civilplikt. Vad beredskapslarmet innebär beror på vilken plikt en arbetstagare omfattas av.
Vad är totalförsvarsplikt?
Totalförsvarsplikt gäller alla personer som är 16 till 70 år och är svenska medborgare men även den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige.
Som totalförsvarspliktig är man skyldig att medverka vid utredning om sina personliga förhållanden och tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter.
Totalförsvarsplikt fullgörs genom antingen allmän tjänsteplikt, värnplikt eller civilplikt.
För personalförsörjning inom civilt försvar är civilplikt och allmän tjänsteplikt de verktyg som kan användas.
En av grundprinciperna inom personalförsörjning för det civila försvaret är att frivillighet ska gå före plikt där så är möjligt. Plikten är ett viktigt men ingripande verktyg och det ska inte användas utan noggrann behovsanalys.
Allmän tjänsteplikt
Allmän tjänsteplikt gäller endast om regeringen har beslutat om höjd beredskap och aktivering av allmän tjänsteplikt. Regeringen kan föreskriva om allmän tjänsteplikt i en viss del av landet eller i en viss verksamhet.
Om regeringen har beslutat om allmän tjänsteplikt för en viss myndighet ska myndigheten i sin tur besluta om vilka som omfattas av allmän tjänsteplikt vid myndigheten. Myndighetens beslut är alltså en förutsättning för att arbetstagare och uppdragstagare ska omfattas av den allmänna tjänsteplikten och det straffansvar som följer av den.
Även om en person inte är krigsplacerad kan myndigheten besluta om allmän tjänsteplikt för denne. Beslut om allmän tjänsteplikt får dock inte omfatta den som är krigsplacerad med stöd av lagen om totalförsvarsplikt, det vill säga värnpliktiga och civilpliktiga.
När en totalförsvarspliktig omfattas av beslut om allmän tjänsteplikt ska denne få del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.
En anställd som omfattas av ett beslut om allmän tjänsteplikt är skyldig att kvarstå i sin anställning vilket innebär att hen inte kan säga upp sig.
En uppdragstagare som omfattas av ett beslut om allmän tjänsteplikt är skyldig är fullgöra uppdraget till dess att det har fullgjorts eller avslutats enligt uppdragsavtalet.
En frivillig som slutit ett frivilligavtal med myndigheten omfattas däremot direkt av den allmänna tjänsteplikten. Det innebär att myndigheten inte behöver fatta ett särskilt beslut om det.
Allmän tjänsteplikt genom anvisning
Allmän tjänsteplikt kan utöver det som beskrivits ovan även fullgöras genom arbete som anvisas av Arbetsförmedlingen. Det kan gälla arbete hos olika aktörer i Sverige och berör i första hand arbetslösa men kan även komma att omfatta andra om situationen så kräver.
Värnplikt och civilplikt
Värnplikt fullgörs hos Försvarsmakten. Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 19 år till slutet av det kalenderår personen fyller 47 år.
Civilplikten fullgörs i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver i förordning och som därutöver har en sådan uppgift.
Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten. Totalförsvarsplikten gäller alla som är svenska medborgare och de som är stadigvarande bosatta i Sverige, från början av det kalenderår man fyller 16 till utgången av det kalenderår man fyller 70.
Civilplikten syftar till att säkerställa tillgången på personal i det civila försvaret. Det kan bland annat vara inom hälso- och sjukvård, räddningstjänst, elförsörjning, posthantering och flygtrafikledning. För närvarande har regeringen aktiverat civilplikten inom kommunal räddningstjänst och elförsörjningsområdet.
De som fullgör sin totalförsvarsplikt genom värnplikt eller civilplikt blir krigsplacerade inom totalförsvaret efter fullgjord grundutbildning. För dessa gäller en skyldighet att fullgöra krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring under höjd beredskap.
Beredskapstjänstgöringen får omfatta högst 180 dagar fördelade på ett eller flera tillfällen.
Beredskapslarmet och vad det innebär för allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt
Om det råder högsta beredskap i hela landet kan regeringen besluta att det bland annat ska tillkännages genom beredskapslarm (larmet som vardagligt kallas ”Hesa Fredrik").
Allmän tjänsteplikt vid beredskapslarm
Beredskapslarm innebär en direkt föreskrift om allmän tjänsteplikt.
Men för att den allmänna tjänsteplikten enligt totalförsvarspliktslagen ska gälla för en arbetstagare eller uppdragstagare krävs enligt samma lag att det särskilt beslutats att denne ska omfattas av allmän tjänsteplikt. Det gäller även vid beredskapslarm och direkt föreskrift om allmän tjänsteplikt.
Myndighetens beslut om vilka arbetstagare som omfattas av allmän tjänsteplikt är alltså en förutsättning för att den totalförsvarspliktige (arbetstagaren) ska omfattas av den allmänna tjänsteplikten och det straffansvar som följer av den.
Se även ovan avsnitt om allmän tjänsteplikt.
Däremot ska den som tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret omedelbart infinna sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller motsvarande vid beredskapslarm.
Värnplikt och civilplikt vid beredskapslarm
Vid beredskapslarm ska de som är krigsplacerade med stöd av värnplikt eller civilplikt omedelbart inställa sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller motsvarande handling.