Informationen på de här sidorna syftar till att belysa några av de frågor som en arbetsgivare vid en statlig myndighet kan behöva omhänderta i samband med fredstida krissituationer.

Vad är en kris?

Det finns många olika begrepp för kris eller där kris ingår som en delmängd, till exempel samhällsstörning, kris och extraordinära händelser. I Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap används begreppet fredstida krissituationer. Det är situationer som:

• avviker från det normala,
• drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden,
• innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner, och
• kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer.

Dessa situationer har i sig en variation när det gäller hur allvarliga eller akuta de är för inblandade aktörer.

I den fortsatta texten används begreppet fredstida krissituation.

Krisberedskap

Med krisberedskap avses förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer.

Samhällets krisberedskap bygger på att samhällets normala, dagliga verksamhet förebygger och hanterar olyckor och mindre omfattande störningar. Vid allvarliga händelser eller kriser i samhället kan resurserna förstärkas. Krisberedskapen är alltså den förmåga som skapas i många aktörers dagliga verksamhet och inte en utpekad organisation eller en aktör.

Statliga myndigheter under regeringen har genom bland annat förordning i uppdrag att bygga upp och vidmakthålla en krisberedskap.

I sammanhanget är det viktigt att nämna att myndigheternas arbete med totalförsvarsberedskap, krigsplacering med mera skapar grunden för en struktur som också är tänkt att kunna användas i tillämpliga delar vid en fredstida krissituation.

Alla delar är dock inte möjliga att använda på samma grunder vid en sådan krissituation. Exempelvis gäller det hur man kan använda sig av personella resurser i form av medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer.

Vid krig och krigsfara

Vilka bestämmelser som gäller under krig eller krigsfara kan du läsa mer om under Totalförsvar för statliga arbetsgivare. 

Totalförsvar för statliga arbetsgivare

Krisberedskap - vad kan du som arbetsgivare planera och förbereda?

Inom ramen för krisberedskapen har statliga myndigheter i uppdrag att förbereda för kriser så att verksamheten kan bedrivas så normalt som möjligt.

Vad innebär det när arbetsgivaren ska bedriva en delvis oväntad verksamhet inom ramen för normala arbetsrättsliga regleringar? Vad kan komma att hända? Hur hanterar man det på ett så planerat och kontrollerat sätt som möjligt?

I denna analys kan det vara värdefullt att arbetstagarorganisationerna deltar.

Nedan följer några exempel på vad arbetsgivaren bör planera för.

1. Arbetsordningar och rutiner

Se över arbetsordningar och rutiner för att säkerställa att det framgår vem eller vilken funktion som har mandat att fatta beslut i olika frågor som kan bli aktuella. I det sammanhanget är det viktigt att överväga vilken kompetens som krävs av den som ska fatta de olika besluten.

2. Övningar

För att förbereda sig inför tänkbara krissituationer ska statliga myndigheter öva sin personal i egen eller annans regi. För att kunna bedriva en funktionell övningsverksamhet behöver man fundera över hur dessa övningar ska bedrivas – innebär övningen arbete på dagtid på vardagar eller på andra tider på dygnet eller helger? I så fall kan man behöva se över de lokala arbetstidsregleringarna för att möjliggöra så realistiska övningar som möjligt.

3. Kompetensförsörjning

• Vilka möjligheter har vi att arbetsleda vår personal?
• Vilka yrkesgrupper eller kompetenser kan vi identifiera att vi kan behöva vid en samhällskris?
• Hur ska vi lösa kompetensbehovet? 
• Är det möjligt och lämpligt att träffa överenskommelser med andra myndigheter om in- och utlån av särskild kompetens?

4. Semesterplanering

• Vilka funktioner behöver vara bemannade under semesterperioden och med hur många?
• Vem får beordra in personal som redan gått på semester om det inte går att lösa på annat sätt?

5. Arbetstid

Arbetsgivaren kan behöva analysera sina lokala arbetstidsavtal för att säkerställa att de är ändamålsenliga även vid fredstida krissituationer.

Vad gäller arbetstagare som omfattas av chefsavtalet, de som går på förtroendetid, vad som gäller vid nödfallsövertid m.m. finns det mer att läsa på sidan När det uppstår en kris.

När det uppstår en kris

6. Riskbedömning av arbetsmiljö

Arbetsgivaren bör i samverkan med skyddsombud göra en riskbedömning av tänkbara arbetsmiljörisker som kan uppstå vid olika fredstida krissituationer.

Möjlighet att aktivera särskilt krisavtal

Arbetsgivarverket har tecknat ett krislägesavtal. Avtalet syftar till att skapa förutsättningar för att möta behovet av bemanning vid fredstida krissituationer. Om arbetsgivaren gör bedömningen att den uppkomna krissituationen inte kan hanteras inom ramen för redan befintlig reglering (ovan) kan arbetsgivaren begära att Arbetsgivarverkets styrelse ska ta ställning till om avtalet ska aktiveras och därmed vara möjligt att tillämpa. 

När det uppstår en kris