Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Lagar och avtal vid höjd beredskap
Vid höjd beredskap kan regeringen föreskriva om tillämpningen av vissa särskilda författningar, även så kallade fullmaktslagar.
Förfarandelagen (lagen om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m m.) och den arbetsrättsliga beredskapslagen är exempel på sådana lagar.
Den arbetsrättsliga beredskapslagen kompletteras med det centrala kollektivavtalet Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB).
Vid beredskapslarm, det vill säga när det råder högsta beredskap i hela landet, tillämpas fullmaktslagarna omedelbart.
Förfarandelagen
Förfarandelagen syftar till att underlätta och påskynda beslutsfattandet och bidra till en ökad organisatorisk flexibilitet utifrån totalförsvarets behov hos bland annat förvaltningsmyndigheterna.
Regeringen får föreskriva att en förvaltningsmyndighets uppgifter inte ska utföras eller tas över av någon annan myndighet. Regeringen kan också föreskriva att en myndighets verksamhet helt eller delvis ska bedrivas på en annan ort än där den annars finns.
Regeringen får föreskriva att de som tjänstgör hos en förvaltningsmyndighet ska tjänstgöra i andra anställningar eller uppdrag hos det allmänna.
Arbetsrättslig beredskapslag
Genom den arbetsrättsliga beredskapslagen ersätts vissa bestämmelser i annan arbetsrättslig lagstiftning under den tid som lagen tillämpas. Det gäller till exempel delar av lagen om anställningsskydd, lagen om medbestämmande i arbetslivet och semesterlagen. I den arbetsrättsliga beredskapslagen framgår även att vissa andra lagar överhuvudtaget inte gäller, bland annat vissa ledighetslagar.
Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB)
På det statliga avtalsområdet kompletteras den arbetsrättsliga beredskapslagens bestämmelser med det centrala kollektivavtalet Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB).
Avtalet ersätter bestämmelser i andra kollektivavtal inom det statliga avtalsområdet.
Avtalet innebär bland annat att
- arbetstagarens ordinarie arbetstid medges vara längre
- begränsningar för jour, beredskap och övertid tas bort
- arbetsgivaren ensidigt kan förlägga arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt
veckovilan kortas.
Lag och avtal gemensamt innebär också att andra regler för semesterledighet är möjliga.
AKB ger också arbetsgivaren en ökad möjlighet att leda och fördela arbetet samt reglerar bland annat att arbetstagaren är skyldig att tjänstgöra vid annan myndighet.
Vidare får arbetsgivaren större möjligheter att dra in tidigare beviljade ledigheter som är beslutade enligt kollektivavtal.
Man kan inte sluta lokala kollektivavtal med stöd av AKB.