Krigsplacering med stöd av anställningsavtalet saknar rättslig verkan för den enskilde och är en planeringsåtgärd som kan vidtas i arbetet med att bemanna krigsorganisationen. Krigsplacering med stöd av totalförsvarsplikt, det vill säga värnplikt och civilplikt, innebär skyldigheter för den enskilde i såväl fredstid och som vid höjd beredskap.

Beroende på situation kan statliga myndigheter alltså krigsplacera personal med stöd av:

• Förordning om statliga myndigheters beredskap (anställningsavtalet)
• Förordning om frivillig försvarsverksamhet (frivilligavtal)
• Lag om totalförsvarsplikt (värnplikt och civilplikt)
• Förordning om krigsfrivilliga vid Försvarsmakten (krigsfrivilligavtal).  

Krigsplacering av personal med stöd av anställningsavtalet

Statliga myndigheter under regeringen har rätt att fatta beslut om krigsplacering med stöd av anställningsavtalet. Krigsplaceringen är en planeringsåtgärd som i sig inte medför någon plikt att tjänstgöra vid höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra med plikt uppstår först när det råder höjd beredskap och det har fattats beslut om allmän tjänsteplikt som träffar den krigsplacerade arbetstagaren.

Krigsplacering med stöd av anställningsavtalet är en åtgärd som kan vidtas i arbetet med bemanning av krigsorganisationen men som är frivillig och inte ett krav. Det har funktionen att synliggöra intressekonflikter.

Arbetsgivaren kan krigsplacera både tillsvidareanställda och visstidsanställda med stöd av anställningsavtalet så länge de inte är krigsplacerade av någon annan inom totalförsvaret.

Inför ett beslut om krigsplacering, bör arbetsgivaren göra en disponibilitetskontroll hos Plikt- och prövningsverket för att kontrollera om en person är ianspråktagen av någon annan organisation inom totalförsvaret. Arbetsgivaren ska då samråda med den andra organisationen om personens krigsplacering. Utgångspunkten är att en person ska vara krigsplacerad där den gör bäst nytta för totalförsvaret.   

Arbetsgivaren kan ensidigt fatta beslut om att krigsplacera en arbetstagare med stöd av anställningsavtalet när som helst under anställningen utan att denne tillfrågas. Något medgivande från arbetstagaren behövs alltså inte.

Arbetsgivaren har inte heller någon skyldighet att informera om eventuell krigsplacering i samband med anställningen.

Däremot är arbetsgivarens beslut om att krigsplacera arbetstagare en sådan fråga som typiskt sett förhandlas enligt MBL eller hanteras inom ramen för det lokala samverkansavtalet.

Det är arbetsgivarens avsikt att besluta om att krigsplacera ett antal arbetstagare som ska förhandlas. Vilka arbetstagare det handlar om behöver däremot inte förhandlas.

Skriftligt besked till arbetstagaren

Efter arbetsgivarens beslut om krigsplacering med stöd av anställningsavtalet ska arbetstagaren ska få besked om detta. Beskedet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om inställelseplats. Några andra formkrav finns inte för det skriftliga beskedet.  

Övrigt om krigsplacering med stöd av anställningsavtalet

Eftersom krigsplacering med stöd av anställningsavtalet är en planeringsåtgärd kan ett krigsplaceringsbeslut komma att ändras. En sådan krigsplacering innebär inte att anställningen i sig behöver omregleras. En krigsplacering medför i sig heller inget krav på säkerhetsprövning. 

Krigsplacering av personal med stöd av frivilligavtal

En myndighet kan teckna en avsiktsförklaring med en frivillig försvarsorganisation för att säkerställa och förstärka sin personalförsörjning i samband med höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

Avsiktsförklaringen tydliggör vem som ansvarar för vad i förhållande till den frivillige vad gäller utbildning, övning och andra planerade aktiviteter. 

Den frivilliga försvarsorganisationen ser till att rekrytera och utbilda frivilliga personer för det framtida behovet av personal.

Den frivilliga försvarsorganisationen ansvarar också för att göra en lämplighetsbedömning av den frivillige innan denne sedan ingår frivilligavtal med en myndighet.

En myndighet med uppgifter inom totalförsvaret kan ingå ett skriftligt avtal (frivilligavtal) med en person som tillhör en frivillig försvarsorganisation (en frivillig) om att denne ska tjänstgöra inom totalförsvaret och då vid den aktuella myndigheten.

Avtalet förbinder den frivillige att tjänstgöra hos myndigheten vid höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

Avtalet innebär också en överenskommelse om att delta i övning och utbildning inför höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.

Personer som har ingått sådana avtal kallas avtalspersonal. För mer information se även:

Övning och utbildning inför höjd beredskap

Avtalet ska innehålla information om

• tjänstgöringens art 
• tjänstgöringsskyldighetens omfattning  
• tjänstgöringstidens längd.

Med stöd av frivilligavtalet ska sedan avtalspersonal krigsplaceras i myndighetens krigsorganisation.  

Skyldigheten att tjänstgöra i enlighet med krigsplaceringen inträder för den krigsplacerade först vid höjd beredskap och regeringens beslut om allmän tjänsteplikt. Den som är krigsplacerad ska då infinna sig vid angiven inställelseplats.   

Krigsplacering av personal med stöd av värnplikt eller civilplikt

Värnpliktiga och civilpliktiga ska efter genomförd grundutbildning krigsplaceras i en befattning som hen är lämplig för. Sådan krigsplacering görs av Försvarsmakten eller annan som ansvarat för grundutbildningen.

Även de som genomgått längre utbildning eller annan utbildning än den som beskrivs i lagen kan krigsplaceras för sådan krigsuppgift som man har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för.

Värnplikt fullgörs hos Försvarsmakten. Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 19 år till slutet av det kalenderår personen fyller 47 år.

Civilplikten fullgörs i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver i förordning och som därutöver har en sådan uppgift. Civilplikten är en del av totalförsvarsplikten. Totalförsvarsplikten gäller alla som är svenska medborgare och de som är stadigvarande bosatta i Sverige, från början av det kalenderår man fyller 16 till utgången av det kalenderår man fyller 70.

Civilplikten syftar till att säkerställa tillgången på personal i det civila försvaret. Det kan bland annat vara inom hälso- och sjukvård, räddningstjänst, elförsörjning, posthantering och flygtrafikledning.

Krigsplacering av personal med stöd av krigsfrivilligavtal

Försvarsmakten kan teckna krigsfrivilligavtal med frivilliga som åtar sig att tjänstgöra vid Försvarsmakten vid höjd beredskap samt när totalförsvarspliktiga har kallats in till tjänstgöring. Ett sådant avtal kan tecknas med den som fyller 19 år under antagningsåret, är svensk medborgare och med hänsyn till militär eller civil utbildning eller andra kvalifikationer är lämplig för tjänstgöring i Försvarsmaktens krigsorganisation.