Arbetsmiljö i staten 2024

Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Arbetsmiljöverket. På sidan finns ett flertal diagram med olika statistikuppgifter från arbetsmiljöundersökningen, de handlar exempelvis om tydlighet kring arbetsuppgifter, påverkan på arbetssituationen och diskriminering.

Statistiken belyser hur statligt anställda personer upplever sin arbetssituation. Som standard visas statistiken för både kvinnor och män, det går även att välja att visa statistik för kvinnor eller män.

Systematiskt arbetsmiljöarbete är grunden

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är grunden för en arbetsplats som är fri från olycksfall och ohälsa. Det är av största betydelse vilka åtgärder som genomförs och att de följs upp för att se vilken effekt de får. Det är också värdefullt att bedriva ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete eftersom det kan bidra till en bättre arbetsmiljö för alla.

Introduktionen är viktig

En genomtänkt introduktion med olika insatser kan minska stressen och skapa en trygg situation, både för den nya personen och för övriga anställda. Det leder till bättre arbetsmiljö för alla.

39 procent av kvinnorna upplever att de fick bristfällig introduktion när de började på sin nuvarande arbetsplats. Motsvarande siffra för männen är 29 procent. Det är bra att försöka finna och möta upp de nyanställdas förväntningar och även att tydligt kommunicera introduktionsprocessens syfte och mål.

Tabell: Bristfällig introduktion

Att kunna påverka arbetssituationen skapar hälsa

Möjligheten att kunna kontrollera och styra det egna arbetet har stor betydelse och motverkar stress. Detta är beroende av hur arbetsplatsen är organiserad, hur arbetet leds och vilka förutsättningar som finns.

67 procent av kvinnorna och 71 procent av männen i staten har alltid eller oftast möjlighet att påverka den egna arbetssituationen.

Kognitiv arbetsmiljö

54 procent av kvinnorna menar att arbetet kräver hela deras uppmärksamhet och koncentration hela eller nästan hela tiden. Motsvarande siffra för männen är 44 procent. En förklaring till skillnaden är att kvinnor och män arbetar med olika slags arbetsuppgifter.

En hjärnvänlig arbetsplats ska ha en god balans mellan arbetsuppgifternas krav på de anställdas kognitiva funktioner och förmågor, samt kunskap om hur teknik och arbetsmiljö kan påverka detta. Hjärnan ska belastas lagom mycket.

Vid riskbedömningar är det värdefullt att se över helheten, människa, teknik och organisation, för att skapa goda kognitiva arbetsmiljöer.

Tabell: Arbetssituation och kognitiv arbetsmiljö

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Organisatorisk och social arbetsmiljö omfattar många frågeställningar.

Arbetsbelastning

Bland kvinnorna anger 48 procent att de alltid eller oftast har en för stor arbetsbelastning. 44 procent av männen upplever att de har för mycket att göra.

Dagens arbetsliv ställer höga krav på effektivitet, snabba leveranser och bättre resultat. 3 av 10 upplever att de sällan eller aldrig kan koppla bort tankar om arbetet efter arbetsdagens slut. Även gränsen mellan arbetsliv och fritid kan påverka hur svårt det kan vara att släppa arbetsrelaterade tankar. 

64 procent av kvinnorna och 67 procent av männen upplever sitt arbete som mycket eller ganska psykiskt ansträngande. Många statliga arbetsuppgifter omfattar situationer där anställda exempelvis möter människor i svåra situationer, eller fattar svåra beslut under press. Det är då av betydelse att arbeta kontinuerligt och förebyggande för att utforma arbetsmiljöer som främjar psykisk hälsa.

Tabell: Arbetsbelastning

Stöd, trivsel och återhämtning

9 av 10 får alltid eller oftast hjälp och stöd av arbetskollegor vid behov. Nästan 80 procent av de anställda har alltid eller oftast möjlighet till återhämtning vid behov under arbetsdagen genom raster och pauser.

Ökad kunskap om hur medvetna aktiviteter för återhämtning kan göra skillnad är till nytta för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser.

Legitimitet för att ta sig tid för paus i arbetet är en främjande faktor. Även tid för reflektion är viktigt för välbefinnandet. För att få in återhämtning i arbetet kan man även behöva arbeta med kulturen på arbetsplatsen. När vi har som mest att göra behövs återhämtningen som bäst. Därför har arbetsplatskulturen betydelse för möjligheten till återhämtning, och för hur en arbetsplats mår.

Endast 8 procent av kvinnorna och 15 procent av männen menar att chefen alltid eller oftast förväntar sig att man är anträffbar och tillgänglig utanför arbetstid. Inom totala arbetsmarknaden är andelen 20 procent.

Hela 94 procent av de statsanställda trivs mycket eller ganska bra med sina kollegor. Goda relationer på arbetet och att uppleva stöd är mycket viktiga delar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Tabell: Stöd, trivsel och återhämtning

Tydliga arbetsuppgifter och förväntningar

För 9 av 10 är det alltid eller oftast tydligt vilka arbetsuppgifter som ska göras. För nästan lika många, 86 procent, är det även alltid eller oftast tydligt hur arbetsuppgifterna ska göras. 80 procent av kvinnorna och männen upplever också att det alltid eller oftast är tydligt vilket resultat chefen förväntar sig att man ska uppnå i arbetet.

Det krävs ett aktivt arbete för att tydliggöra förväntningarna på individens individuella arbete. Att förtydliga mål och mening skapar ökade möjligheter för den anställde att hantera komplexiteten inom de statliga verksamheterna, där det många gånger är svårt att mäta nytta och effekt.

Att hantera de olika kraven och komplexiteten i de olika statliga verksamheterna kan göra det svårt att finna och tydliggöra vilka arbetsuppgifter som är viktigast. 68 procent av de anställda får alltid eller oftast hjälp av chefen att prioritera arbetsuppgifterna när det behövs.

Tabell: Tydliga arbetsuppgifter och förväntningar

Den sociala arbetsmiljön

Att uppleva det svårt att framföra kritiska synpunkter kan påverka både individens psykiska hälsa och den sociala arbetsmiljön negativt. 77 procent av kvinnorna i staten upplever att de kan framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållandena. Motsvarande siffra för männen är 83 procent. Generellt är det små skillnader mellan arbetsmarknadens sektorer.

3 procent av männen och dubbelt så många av kvinnorna har varit i någon form av allvarlig konflikt eller bråk med chefer på arbetsplatsen under det senaste året.

Kränkande särbehandling

8 procent av kvinnorna och 5 procent av männen har blivit utsatta för kränkande särbehandling av chefer på arbetsplatsen under det senaste året. 7 procent av kvinnorna och 3 procent av männen anger att de blivit utsatta för kränkande särbehandling av kollegor på arbetsplatsen under samma period.

Det är ytterst viktigt att både arbetsgivare och anställda har kunskap om och uppmärksammar sådant som kan leda till kränkande särbehandling. Ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra till att motverka detta.

5 procent anger att de har blivit utsatta för kränkande särbehandling på arbetsplatsen av andra personer under det senaste året, till exempel av kunder, patienter eller elever. Totalt på arbetsmarknaden är andelen 8 procent.

Tabell: Den sociala arbetsmiljön och kränkande särbehandling

Den organisatoriska arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet. Det är något som i sin tur påverkas av ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.

Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet, vilket påverkas av socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Socialt stöd verkar som buffert mot oro och påfrestningar, både att ha för mycket och för lite att göra kan vara stressfaktorer.

Viktigt att motverka diskriminering

I undersökningen för 2024 anger 4 procent på hela arbetsmarknaden att de utsatts för diskriminering på arbetsplatsen på grund av kön under det senaste året. Inom staten har 7 procent av kvinnorna blivit diskriminerade på grund av kön.

Förbudet mot diskriminering gäller i arbetslivet – ingen ska missgynnas eller kränkas utifrån diskrimineringsgrunderna, därför är det ytterst viktigt att organisationen har fokus på förebyggande och främjande arbetsmiljöarbete som motverkar diskriminering.

Tabell: Diskriminering

Digitalisering kan underlätta arbetet

Digitaliseringen medför ofta komplexa förändringar i verksamheten. Digitala lösningar kan ha både positiv och negativ inverkan på arbetsmiljön. Därför är det viktigt att uppmärksamma och förebygga risker för att skapa en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö.

87 procent upplever i hög eller delvis hög grad att de digitala program och system som används i arbetet är enkla att använda. 90 procent av kvinnorna jämfört med 85 procent av männen anser detta.

92 procent av kvinnorna och 87 procent av männen tycker att digitala program och system underlättar arbetsuppgifterna i hög eller delvis hög grad.

En förklaring till skillnaden mellan könen kan vara skillnader i arbetsuppgifter, men också skillnader i kunskap vad gäller de program och system som används i arbetet.

Tabell: Digitalisering