Regeringen beslutar om vilka anställningar som ska placeras i säkerhetsklass, men de har även delegerat till ett antal myndigheter att själva fatta beslut om säkerhetsklassning i vissa fall. Vilka myndigheter som har fått sådan delegation framgår av bilaga till säkerhetskyddsförordningen.

Analyseras och dokumenteras

Behovet av säkerhetsskydd ska analyseras och dokumenteras. Analysen kan leda fram till beslut att vissa anställningar ska vara placerade i säkerhetsklass. Beslut om placering av en anställning i säkerhetsklass ska ske med restriktivitet. Det bör endast ske om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom den fysiska utformningen av lokalerna eller att arbetet organiseras på annat sätt.

Prövas i förväg

Säkerhetsprövning ska göras innan en person deltar i verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet. Prövningen ska klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i lagen och i övrigt är pålitlig ur säkerhetssynpunkt.

Säkerhetsprövning vid rekrytering till en säkerhetsklassad anställning omfattar registerkontroll och särskild personutredning. Det är den anställande myndigheten som ansvarar för bedömningen av huruvida den sökande uppfyller säkerhetsskyddslagstiftningens krav. Bedömningen av de specifika kraven sker i förhållande till den aktuella anställningen. En arbetssökande som inte uppfyller kraven kan inte anställas i den aktuella anställningen.

Ska följas upp

Säkerhetsprövningen ska även följas upp under den tid som personen deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten.

Om en arbetstagare efter uppföljande säkerhetsprövning inte anses uppfylla säkerhetsskyddslagstiftningens krav föreligger ett rättsligt hinder för denne att vara kvar i befattningen. Under dessa förhållanden aktualiseras ett antal åtgärder, se nedan.

När en arbetstagare förlorar sin säkerhetsinplacering

Om en arbetstagare som är inplacerad i säkerhetsklass förlorar sin säkerhetsinplacering kan det bero på olika saker. Det kan vara till följd av förändringar eller händelser i arbetstagarens privatliv eller andra omständigheter eller händelser i tjänsteutövningen som lett till nytt beslut efter en förnyad säkerhetsprövning.

Ibland kan det vara så att man inte kan kommunicera de bakomliggande skälen till arbetstagaren.

Oavsett anledning föranleder en förlorad säkerhetsklass ett arbete för arbetsgivaren om den befattning arbetstagaren innehar kräver en säkerhetsinplacering.

Förändrade arbetsuppgifter

Inledningsvis bör arbetsgivaren se om det finns en möjlighet att inom arbetsledningsrätten genomföra förändringar så att arbetstagaren kan fortsätta arbeta trots en förlorad säkerhetsinplacering. Är inte detta möjligt behöver en omplaceringsutredning genomföras för att undersöka om man genom en omplacering kan bereda arbetstagaren nya arbetsuppgifter.

Kan en omplacering inte ske behöver arbetsgivaren se över de bakomliggande skälen till att arbetstagaren inte kan vara inplacerad i säkerhetsklass och bedöma om dessa också bedöms utgöra sakliga skäl för att gå mot ett avslut av anställningen.

Sakliga skäl

Om det inte går att omplacera arbetstagaren aktualiseras frågan om att skilja arbetstagaren från anställningen. Vanligtvis sker det genom uppsägning.

Vid en rättslig prövning kommer domstolen att pröva om arbetsgivaren har haft skäl för bedömningen att arbetstagaren inte uppfyller säkerhetsskyddslagstiftningens krav. Som angetts ovan kan det ibland vara svårt att redovisa de bakomliggande skälen.

Domstolen kommer även att pröva om arbetsgivaren uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.

Om arbetsgivaren överväger att gå mot ett skiljande på dessa grunder bör kontakt först tas med Arbetsgivarverket.

Verksamhetsmässiga förändringar

Om en arbetsgivare genomför förändringar i sin verksamhet kan det innebära att arbetstagare som inte tidigare varit inplacerade i säkerhetsklass nu behöver vara det. Om arbetstagaren då genomgår en säkerhetsbedömning och inte klarar en säkerhetsinplacering uppstår en risk för övertalighet.

Arbetsgivaren behöver i detta fall genomföra en omplaceringsutredning för att se om det finns möjlighet att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter.

Om en omplacering inte är möjlig kan en arbetsbristsituation uppstå.

För mer information om hantering av arbetsbrist se informationssidan Omställning:

Omställning

Stöd enligt Avtal om omställning

Om en anställning avslutas till följd av att arbetstagaren i en lagstadgad säkerhetsprövning inte har bedömts kunna delta i säkerhetskänslig verksamhet, så kan arbetsgivaren medge att arbetstagaren erhåller stöd enligt bestämmelserna i Avtal om omställning. För närmare information om detta se:

Ramavtal mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O, bilaga 8

Ramavtal mellan Arbetsgivarverket och Seko, bilaga 8

Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket - Saco-S

Film om säkerhetsklassade anställningar

Arbetsgivarverket anordnade 2019 ett seminarium där kanslirådet vid Justitiedepartementet Dan Leeman, med flera, pratade om säkerhetsklassade anställningar. Seminariet filmades och du kan ta del av det här.