Remissvar: Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

Arbetsgivarverket gör ingen fördelningspolitisk bedömning av förslagen i promemorian, utan besvarar remissen med utgångspunkt i ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv.

Förstärkning av jobbskatteavdraget

Det finns ett tydligt forskningsstöd som pekar på att beskattning av arbetsinkomster har stora negativa beteendeeffekter. Inkomstskatt påverkar både hur individers ser på sitt arbetsutbud och incitamenten att utbilda sig. Därför är de här typen av förslag av stor betydelse för den statliga kompetensförsörjningen.

Störst effekt på antalet arbetade timmar och incitamenten att utbilda sig har skattesänkningar som ger upphov till marginalskattesänkningar. Jobbskatteavdraget är konstruerat så att de positiva marginaleffekterna på inkomster under 478 000 kronor per år (ca 40 000 kronor i månaden) är relativt stora. Som konstateras i promemorian innebär det att utbytet av att arbeta fler timmar ökar för denna grupp.

För inkomster över denna nivå ligger dock jobbskatteavdraget kvar på samma nivå oavsett hur mycket man tjänar och arbetar. För denna grupp uppstår endast en så kallad inkomsteffekt, det vill säga arbetstagaren väljer oftast att använda avdraget till att arbeta färre timmar. På det statliga avtalsområdet har cirka hälften av de statligt anställda en inkomst över denna nivå. Därför hade Arbetsgivarverket gärna sett att jobbskatteavdraget inte trappades av enligt den konstruktion som föreslås.

Bristen på arbetskraft är ett strukturellt och växande problem. Förslag som ökar arbetsutbudet och antal arbetade timmar är därför av stor vikt.  Arbetsgivarverket menar att det är mycket svårt att kvantifiera förslagets totala effekt på arbetsutbudet. Enligt promemorians modellberäkningar förväntas dock förslaget leda till en högre total sysselsättning. Därför tillstyrker Arbetsgivarverket förslaget.

Det förhöjda grundavdraget

Det förhöjda grundavdraget innebär en generell skattesänkning för alla över 66 år. Eftersom det inte riktas särskilt mot arbete (som jobbskatteavdraget gör), påverkar det inte i någon större utsträckning hur lönsamt det är att arbeta jämfört med att ta pension. Arbetsgivarverket gör inga fördelningspolitiska bedömningar av förslaget men delar promemorians bedömning att det sannolikt innebär att fler över 66 år anser att de har råd att gå i pension. Något som kan få negativa konsekvenser för sysselsättningen bland äldre och de statliga myndigheternas kompetensförsörjning. Arbetsgivarverket avstyrker därför förslaget.

Arbetsgivarverket har i övrigt inga synpunkter på förslagen i promemorian.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Ann Follin. I den slutliga handläggningen deltog kommunikationschef Elsa Saboonchi, stabschef Anna-Karin Jansson, chef arbetsgivarutveckling Åsa Krook, chefsjurist Hanna Schmidt och chefsekonom Roger Vilhelmsson.