11 mars 2026•Nyhet
Positivt att regeringen skjuter upp genomförandet av lönetransparensdirektivet
Regeringen väljer att senarelägga det svenska genomförandet av lönetransparensdirektivet till 1 januari 2027. Beskedet är ett resultat av det påverkansarbete som Arbetsgivarverket, tillsammans med Svenskt Näringsliv och SKR, har bedrivit sedan lagrådsremissen presenterades i januari.
Publicerad: 2026-03-11
Förslagen i regeringens lagrådsremiss skulle innebära en mycket snäv tidsplan för arbetsgivarna att genomföra omfattande och administrativt betungande anpassningar. Bland annat skulle rapporteringsskyldigheten baseras på års- och timlön i stället för det etablerade måttet månadslön, något som väckt stark kritik från arbetsgivarsidan.
Nu meddelar regeringen att genomförandet skjuts upp ett halvår, från 1 juli 2026 till 1 januari 2027. Regeringen avser också att flytta fram arbetsgivarnas rapportering till Diskrimineringsombudsmannen från 2027 till 2028. Om regeringen kommer att göra några ändringar i den materiella regleringen jämfört med lagrådsremissens förslag är ännu inte känt.
– Det är mycket positivt att regeringen har tagit till sig av våra argument och skjuter på genomförandet, säger Andreas Nyström, förhandlingschef Arbetsgivarverket. Men den faktiska utformningen av regeländringarna måste också anpassas så att rapporteringen kan utgå från månadslön, det mått som faktiskt används på svensk arbetsmarknad.
Bakgrund
EU:s lönetransparensdirektiv syftar till att minska risken för osakliga löneskillnader, bland annat genom
- ökad insyn i lönesättningen
- ökade rapporteringskrav och
- skärpta sanktioner.
Direktivet innebär en ny informationsskyldighet gentemot både arbetssökande och arbetstagare, samt en ny rapporteringsskyldighet till Diskrimineringsombudsmannen. Innehållet är omfattande och detaljerat och bygger på mått som vanligtvis inte används på svensk arbetsmarknad.
Lönetransparensdirektivet syftar till att minska risken för osakliga löneskillnader genom bland annat ökad insyn i lönesättningen, ökade rapporteringskrav och skärpta sanktioner vid bristande efterlevnad.