Något konkret lagförslag för hur genomförandet kommer att utformas har ännu inte presenterats. Enligt regeringens propositionsförteckning är en proposition planerad till januari 2026. En lagrådsremiss ska presenteras dessförinnan.

Diskrimineringsombudsmannen får utvidgat uppdrag

Diskrimineringsombudsmannen har fått regeringens uppdrag och finansiering för att ta emot den rapportering som arbetsgivare åläggs enligt direktivet. I uppdraget ingår att utveckla en teknisk lösning som ska underlätta arbetsgivares informationsinlämning och att ta fram föreskrifter för rapporteringen. Diskrimineringsombudsmannen har också ett informationsuppdrag till stöd för arbetsgivarna. 
 
Diskrimineringsombudsmannen för en dialog med Regeringskansliet om den närmare utformningen av rapporteringskraven och har också inrättat en referensgrupp med arbetsmarknadens parter där Arbetsgivarverket ingår. 
 
Diskrimineringsombudsmannens ambition är att rapporteringen så långt det är möjligt ska utgå från befintliga mått, uppgifter som redan tas fram och redan genomförda analyser. Ambitionen är också att göra automatiserad rapportering möjlig via löneadministrativa system.  
 
Arbetsgivarverket har i referensgruppen framfört vikten av att utgå från månadslönebegreppet i rapporteringen. Sannolikt kommer ändå vissa uppgifter som i dag inte finns i lönesystemen att behöva tas fram.  

Invänta regeringens beslut innan åtgärder

Arbetsgivarverket har uppmärksammat att det på marknaden erbjuds tjänster och modeller som säger sig ta hänsyn till hur den svenska lagstiftningen kring lönetransparensdirektivet kommer att utformas. Här behöver man dock invänta regeringens beslut om det konkreta svenska genomförandet. Innan dess saknas det säkerställd information. Det är viktigt att inte agera med åtgärder som bygger på information som i nuläget inte är verifierad. 
 
Till dess att konkreta lagändringar har presenterats är Arbetsgivarverkets råd att inte vidta några ytterligare åtgärder utan att i stället säkerställa efterlevnad av nuvarande krav. Med en saklig lönesättning och en gedigen lönekartläggning har man kommit en god bit på vägen att leva upp till direktivets krav. 

Stöd från Arbetsgivarverket

I Partsrådet har Arbetsgivarverket tillsammans med de centrala arbetstagarorganisationerna utvecklat BESTA-vägen, ett partsgemensamt metodstöd för lönekartläggning som utgår från den BESTA-klassning som redan görs. Metodstödet kommer att utvecklas i enlighet med de lagändringar som följer av genomförandet av Lönetransparensdirektivet. 

Metodstödet BESTA-vägen
 
Beroende på hur de nya lagkraven utformas har Arbetsgivarverket också beredskap för att dels utveckla nya funktioner kopplade till BESTA-vägen i analysverktyget Analyskraft som Arbetsgivarverket erbjuder alla medlemmar, dels ta fram underlag för att underlätta efterlevnaden av kommande rapporteringskrav.

 Om Analyskraft och löneanalys

Arbetsgivarverket fortsätter bevaka frågan och uppdaterar vår information löpande. Har du frågor, kontakta Arbetsgivarverkets rådgivning.

Utredningens förslag till genomförande

Hur genomförandet av Lönetransparensdirektivet än kommer att utformas kommer det att medföra ett administrativt merarbete för arbetsgivarna. 
 
De nya lagkrav vi kan vänta oss består av två delar, dels en skyldighet att lämna information till arbetssökande och arbetstagare, dels en rapporteringsskyldighet.  
 
Vi har fortfarande inget konkretare än utredningsförslaget att utgå ifrån när det gäller utformningen av kommande lagändringar. Utredningen lämnade i huvudsak följande förslag.

Skyldighet att lämna information till arbetssökande och arbetstagare 

Utgångspunkten är att arbetsgivaren ska kunna utgå från den information som finns i lönekartläggningen. 
 
Arbetsgivaren ska lämna information till en arbetssökande om den ingångslön eller det ingångslöneintervall, samt de kollektivavtalsbestämmelser, som arbetsgivaren tillämpar för den befattning som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i sådan tid att en informerad löneförhandling kan ske.  
 
Ett frågeförbud införs som innebär att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes lön från en anställning hos en annan arbetsgivare. 
 
Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om de bestämmelser och den praxis om löner som tillämpas hos arbetsgivaren.  
 
På begäran av en arbetstagare ska arbetsgivaren lämna information om arbetstagarens lön samt den genomsnittliga lön, uppdelad efter kön, som tillämpas på andra arbetstagare hos arbetsgivaren som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt med arbetstagarens. Arbetsgivaren får inte hindra en arbetstagare att lämna uppgift till annan om sin lön.

Kraven i lönekartläggningen utvidgas

Den fördjupade analysen i lönekartläggningen ska omfatta en jämförelse mellan kvinnors och mäns löneutveckling i samband med bland annat föräldraledighet med löneutvecklingen för arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt och som inte har tagit ut motsvarande ledighet. 
 
För arbetsgivare med minst tio arbetstagare ska lönekartläggningen vara skriftlig. Den skriftliga lönekartläggningen motsvarar den skriftliga dokumentation som tidigare skulle göras av arbetet med lönekartläggning, med tillägget att andelen kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika och likvärdigt ska redovisas. 

Rapporteringsskyldighet

Arbetsgivare med minst 100 arbetstagare ska återkommande genomföra en lönerapportering med uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män. Uppgifterna ska omfatta hela arbetsstyrkan. Lönerapporteringen ska lämnas in till Diskrimineringsombudsmannen, som ska offentliggöra uppgifterna och även återrapportera till EU-kommissionen. 
 
Arbetsgivare med minst 100 arbetstagare ska även lämna information om löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. En redogörelse ska bifogas för hur löneskillnader på fem procent eller mer, om sådana finns, kan motiveras sakligt eller hur de kan åtgärdas. 
 
Arbetsgivare som sysselsätter 250 eller fler arbetstagare ska årligen sammanställa en lönerapport. Arbetsgivare som sysselsätter mellan 100 och 249 arbetstagare ska sammanställa en lönerapport var tredje år. Första rapportering ska lämnas 2027 avseende 2026. 

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Arbetsgivaren ska enligt direktivet samverka med arbetstagarföreträdare i arbetet med lönekartläggningen, i arbetet med lönerapporteringen samt vid utformningen av två typer av kriterier – kriterier för arbetsvärdering och sakliga kriterier som kan motivera löneskillnader mellan könen. Särskilda samverkansbestämmelser föreslås för arbetet med lönerapporteringen och för arbetet med utformningen av kriterier. 

Arbetsgivarverkets nyheter och remissvar

• I väntan på ny lagreglering om lönetransparens
• Arbetsgivarverket kritiskt till utredningsförslag om införandet av lönetransparensdirektivet
• Remissvar: Genomförande av lönetransparensdirektivet (SOU 2024:40)
• Utredningen om genomförandet av lönetransparensdirektivet har överlämnat betänkande till regeringen