Möjligt att stänga av statligt anställda enligt ny lag – så har Arbetsgivarverket jobbat för förändringen

I korthet innebär lagen att en statlig arbetsgivare i vissa fall har möjlighet att stänga av en anställd. Det kan vara om den anställde har gjort något som innebär att den kan komma att skiljas från sin anställning eller redan har sagts upp.

Mer om vad den nya lagen innebär kan du läsa i Arbetsgivarguiden.

Avstängning

Det här är en förändring som Arbetsgivarverket arbetet för länge. Varför är det bra att arbetsgivare kan stänga av sina anställda? 

– Det här handlar ju om vissa specifika situationer. En person som till exempel är misstänkt för ett allvarligt brott i tjänsten ska inte kunna begå nya brott eller undanröja bevis under utredningstiden. Vi behöver den här möjligheten för att bevara allmänhetens förtroende för verksamheten vid myndigheten, säger Carl Durling, biträdande chefsjurist vid Arbetsgivarverket.

Den nya regleringen gäller för statliga arbetsgivare. Faktum är att möjligheten att stänga av anställda sedan länge finns för alla andra delar av arbetsmarknaden men just för statlig sektor har det funnits en lucka i lagstiftningen. Den uppstod i mitten av 1990-talet då lagen om offentlig anställning skrevs om.

Sedan dess har Arbetsgivarverket på olika sätt arbetat med denna fråga, i kontakter med lagstiftaren, i remissvar, i artiklar och uttalanden – länge utan framgång.

– År 2017 fick vi till slut en ändring i kollektivavtal men den underkändes senare av Arbetsdomstolen som menade att det krävs ett lagstöd.  

År 2020 tillsattes till slut en utredning där frågan om avstängning var en del. Carl Durling satt med i utredningen som nu ligger till grund för den lagstiftning som precis trätt i kraft.

Varför kom förändringen just nu?

– Jag tror att vår ihärdighet till slut lönade sig, samtidigt som de förändringar som skett i samhället i stort har visat att det här är viktig för att kunna undantagsvis stänga av arbetstagare för att bevara förtroendet för den statliga verksamheten.

Är det något som är särskilt svårt med den här typen av påverkansarbete?

– Det här handlar ju om en särlagstiftning som gäller en liten del av arbetsmarknaden. Vi får ofta ett glapp mellan ett avgörande i domstol, där man efterfrågar ett behov av lagändring men det är svårt för lagstiftaren att avsätta resurser för en så begränsad del. Nu kom den här förändringen som en del av en större utredning. Ofta behöver man ett helhetsgrepp.

– Kanske finns det ett behov av att se över lagen om offentlig anställning som nu har drygt 30 år på nacken, göra en total översyn och både rätta till mindre skönhetsfläckar och större brister.

Vilken är vår styrka som arbetsgivarorganisation när det gäller att påverka?

– I det här fallet var det tydligt att medlemmarna var eniga till exempel i sina remissvar, vi kunde verkligen se att det fanns ett behov därute. Önskemålet kom från våra medlemmar. Det visar att vi är en liten sektor men vi kan vara starka tillsammans.

Vad händer nu?

– Vi slår oss såklart inte till ro. Nu vill vi att man går vidare med ett förslag som finns om ändringar i överklaganderätten, det är också en gammal hemställan från vårt håll. Dessutom är det frågan om säkerhetsklassning och vår hemställan om drogtester som vi jobbar vidare med. Det är alla frågor som är viktiga för våra medlemmar.