Remissvar: En kortare instanskedja för mark- och miljöärenden

Arbetsgivarverket lämnar synpunkter på remissen både i rollen som arbetsgivarorganisation och i rollen som förvaltningsmyndighet.

Arbetsgivarverket instämmer i att tillståndsprocesser är en nyckelfråga för klimatomställningen och att bostadsbyggandet i Sverige behöver öka. Som metod föreslås förändrad instansordning samt olika effektiviseringar av processen för handläggning av ärenden. Utredningens viktigaste slutsats är att det föreslagna skulle ge kortare handläggningstid om cirka fyra månader (se bland annat sid 596 och sid 599).

Arbetsgivarverket avstyrker förslaget om förändrad instansordning. Arbetsgivarverket tillstyrker förslagen om ökade krav på prövningstillstånd, avgift för överklagande, nya tidsfrister, förändringar i samrådskraven i detaljplaneprocessen och att samrådskretsen vid planläggning i detaljplan begränsas.

Synpunkter lämnas nedan kring de föreslagna förändringarna.

Förändringen av instanskedjan försvårar regionala hänsynstaganden och ger inte snabbare handläggning

Arbetsgivarverket avstyrker förslaget att ta bort länsstyrelserna ur överklagandekedjan och delar här övervägandena som framförs i det särskilda yttrandet av experten Magnus Ahlstrand (sid 641 ff).

Som Ahlstrand visar i sitt särskilda yttrande så är det inte givet att borttagandet av en instans i överklagandekedjan ger någon tidsbesparing alls. Av yttrandet följer också slutsatsen – som Arbetsgivarverket delar - att tidsbesparingarna står att finna genom att öka kvaliteten i överklagandena.

Det som sker med det föreslagna är vidare att länsstyrelsernas kompetens starkt försvagas. Det medför i sin tur att det inte finns någon bäring i utredningens argument att förslaget innebär att länsstyrelserna istället kan bli bättre på tillsyn och tillsynsvägledning. Tvärtom medför den försvagade kompetensen att tillsyn och tillsynsvägledning riskerar att bli kvalitativt sämre och långsammare. Även rådgivningen och stödet som är viktiga i det initiala skedet av tillståndsprocesserna riskerar att urholkas.

Vidare minskar länsstyrelsernas roll som en stark regional aktör genom att en väsentlig del i uppdraget tas bort. Vad gäller det kvalitativa elementet är riskerna för sämre kvalitet i överklagandena stora. De ärenden det rör sig om är normalt lämpade och viktiga att bedöma genom syn på plats. Slutet i ett ärende kan bli ett helt annat med beslutsfattare som kunnat inspektera förhållandena på plats än för den som enbart gjort överväganden från sitt skrivbord. Fem mark- och miljödomstolar har naturligt sämre förutsättningar att utöva syn på plats än vad 21 länsstyrelser har. I konsekvensutredningen bekräftas detta (sid 599) men förslaget motiveras av det inte underbyggda påståendet om fyra månaders förkortad handläggning.

Ökade krav på prövningstillstånd, minskning av klagoberättigade och förändringar i samråden stärker processen och ger snabbare handläggning

Den avgörande frågan är hur handläggningstiden kan kortas med bibehållen kvalitet.

Arbetsgivarverket tillstyrker att begränsa dispensgrunderna och betona Mark- och miljööverdomstolens roll som prejudikatinstans. Åtgärden som sådan är väl ägnad både att snabba på processen och att stärka kvaliteten i processen (se sid 29f i sammanfattningen).

Likaså tillstyrks införande av avgift och krav på tidsfrist efter dom i huvudförhandling eftersom åtgärderna är ägnade att snabba på processerna och säkra att de som klagar har ett legitimt intresse av att få sin sak prövad (sid 29 ff). Arbetsgivarverket instämmer även i den juridiska bedömningen att klagorätten som sådan – utifrån de krav som ställs i EU-rätten - inte bör begränsas.

Samråden i detaljplaneprocessen är en stor tidstjuv eftersom samråden som regel omfattar ett stort antal personer/organisationer. Vidare resulterar de olika samråden ofta i onödig tidsutdräkt med samma resultat vid skilda tillfällen och efter att tid gått till spillo. Arbetsgivarverket välkomnar därför att samrådet slopas i processen för planeringsbesked liksom att samrådsprocessen för detaljplan förtydligas. Även begränsningarna i samrådskretsen kommer att ha betydelse för att snabba på processerna.

Utmaningar med effektiv kompetensförsörjning

För det fall utredningens förslag om att slopa länsstyrelsernas ansvar för prövningen av vissa beslut enligt miljöbalken och plan- och bygglagen genomförs kommer en överföring av resurser från länsstyrelserna till Mark- och miljödomstolarna ske. Arbetsgivarverket vidhåller tidigare framförda synpunkter, i remissvar på betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess SOU 2024:98 (ert diarienummer KN2023/02), gällande överväganden för överföring av kompetens och förutsättningarna att rekrytera ny kompetens.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Ann Follin efter föredragning av verksjuristen Patrik Havermann och rådgivaren Caroline Wieslander Blücher. I ärendets slutliga handläggning har också stabschef Anna-Karin Jansson, chefen arbetsgivarutveckling Åsa Krook, förhandlingschef Andreas Nyström, kommunikationschef Elsa Saboonchi, chefsjurist Hanna Schmidt och gruppchef Kristofer Jervinge deltagit.

Detta beslut har fattats elektroniskt och saknar därför namnunderskrifter.