Remissvar: En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv SOU:2025:7

Arbetsgivarverket ser positivt på regeringens ambition att främja ett hållbart, hälsosamt, tryggt och innovativt arbetsliv.

Arbetsgivarverket besvarar remisser med utgångspunkt i ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv. Rubrikerna i detta yttrande följer rubrikerna i betänkandet.

5.6.4 Det behövs ökad medvetenhet och kunskap i arbetsmiljöfrågor (delmål 1)

Arbetsgivarverket vill framhålla det värdefulla i att elevers och studerandes arbetsmiljökunskaper får en mer framträdande plats i den nya strategin. Arbetsgivarverket menar att en ökad medvetenhet om arbetsmiljöns betydelse redan i unga år bidrar till positiva och värdefulla effekter i det framtida arbetslivet.

4.2.2 Prioriterade områden och frågor inom ett hälsosamt arbetsliv (delmål 2)

Arbetsgivarverket anser att arbetsmiljöstrategin tydligare bör betona vikten av långsiktigt stabila villkor för företagshälsovården. Det krävs en hållbar struktur för finansiering och ansvar för behörighetsgivande utbildningar. En offentligt finansierad specialisering inom arbetsmedicin skulle kunna ha stor betydelseför tillgången till kompetens och en fungerande företagshälsovård.
Tillgång till kvalificerat externt stöd, särskilt företagsläkare, är nödvändigt när arbetsgivare möter komplexa arbetsmiljöutmaningar. Strategin bör därför innehålla tydligare förslag för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning inom företagshälsovården.

4.2.3 Prioriterade områden och frågor inom ett tryggt arbetsliv (delmål 3)

Arbetsgivarverket menar att det är av största betydelse att driva frågorna om det trygga arbetslivet inom framför allt områdena våld, hot, trakasserier, otillåten och otillbörlig påverkan eftersom det är fortsatt angelägna frågor för de statliga arbetsplatserna. Trygghet i arbetslivet är en grundförutsättning för attraktiva och hållbara arbetsplatser.

4.2.6 Prioriterade områden och frågor inom ett innovativt arbetsliv (delmål 4)

Arbetsgivarverket tillstyrker att det fjärde delmålet i arbetsmiljöstrategin om ett arbetsliv utan brott och fusk ersätts med delmålet om ett innovativt arbetsliv. Flexibelt arbetsliv samt kognitiv och digital arbetsmiljö är områden som väl speglar de förändrade krav som framtidens arbetsliv ställer. Det är bra att arbetslivets utmaningar, såväl idag som i framtiden, uppmärksammas och finns samlade under ett och samma delmål.

4.3.3 En nationell samordningsfunktion för arbetsmiljö inrättas

Arbetsgivarverket tillstyrker utredningens förslag att inrätta en nationell samordningsfunktion för arbetsmiljö och att därmed bland annat stärka samverkan med arbetsmarknadens parter. Det stärker den långsiktiga samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter, vilket ger en mer samlad kraft i arbetsmiljöfrågorna och bibehåller parternas ansvar för frågorna. Arbetsgivarverket vill dock uppmärksamma vikten av att göra en tydlig beskrivning av med vilka förutsättningar och resurser som samordningsfunktionen ska samordna de olika strukturella utmaningar som identifierats.

4.3.4 Uppföljning av arbetsmiljöstrategin

Arbetsgivarverket tillstyrker utredningens förslag att Statskontoret ges i uppdrag att följa upp den nya arbetsmiljöstrategin i sin helhet. Statskontoret som regeringens utredningsmyndighet är bäst lämpad genom att myndigheten har utvärderat tidigare arbetsmiljöstrategier och har kompetens att såväl följa upp strategins delmål och dess målbilder som strategins centrala utgångspunkter - arbetsmiljön som samhällets långsiktiga konkurrenskraft, att realisera internationella arbetsmiljöåtaganden, jämställdhet och inkluderingens betydelse för arbetsmiljön och sist men inte minst framtidens arbetsmiljöarbete utifrån de förändringar som sker i arbetslivet.

6.4 Konsekvenser för staten

Arbetsmiljöstrategin är ett uttryck för regeringens övergripande ambitioner inom arbetsmiljöområdet och omfattar därmed även statliga myndigheters verksamhet. För att säkerställa en ändamålsenlig implementering av strategin är det enligt Arbetsgivarverket viktigt att de ansvariga myndigheter som ges uppdragtillförs nödvändiga resurser och ges förutsättningar att fullgöra sina åtaganden. Bristande stöd riskerar annars att påverka möjligheterna till måluppfyllelse.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Ann Follin efter föredragning av arbetsmiljöexpert Tarja Nevala. I ärendets slutliga handläggning deltog också förhandlingschef Andreas Nyström, chef arbetsgivarutveckling Åsa Krook, kommunikationschef Elsa Saboonchi, chefsjurist Hanna Schmidt och stabschef Anna-Karin Jansson.