6 mars 2026•Nyhet
Reallöneökning i staten – andra året i rad
Efter två år av hög inflation fortsätter statligt anställda att stärka sin köpkraft. Den reala löneutvecklingen för 2025 landar på 2,7 procent, vilket innebär att reallönerna ökar för andra året i rad. Det visar Arbetsgivarverkets sammanställning av löneutvecklingen som samlas in i september varje år.
Publicerad: 2026-03-06
– Att vi nu ser en fortsatt reallöneökning speglar en stabilitet i staten även i ett osäkert ekonomiskt läge. Den här utvecklingen stärker både statens attraktivitet och förutsättningarna för kompetensförsörjningen framåt, säger Anders Stålsby, statistikchef på Arbetsgivarverket.
Den nominella löneutvecklingen, det vill säga ökningen i kronor utan hänsyn taget till inflation, uppgår till 3,4 procent i staten, samtidigt som inflationen för helåret 2025 enligt KPI noterats på låga 0,7 procent.
Fortfarande stark reallöneutveckling i ett längre perspektiv
I ett historiskt perspektiv har reala löner i staten fortsatt att öka, trots nedgångarna under 2022–2023. Årets ökning på 2,7 procent innebär en förhållandevis hög löneutveckling sett till de fyra senaste avtalsperioderna.
Diagram: Reallön i staten 1998–2025

Källor: Arbetsgivarverket, Medlingsinstitutet
Kollektiv löneutveckling – staten nära övriga arbetsmarknaden
Den kollektiva löneutvecklingen i staten, beräknad som årstakt, uppgår i år till 3,4 procent. Det är lägre än fjolårets 4,3 procent, men fortfarande inom det spann där övriga sektorer befinner sig.
I jämförelse med resten av arbetsmarknaden har staten den lägsta löneutvecklingen i år. Tjänstemän i privat sektor har den högsta utvecklingen på 4,3 procent.
Årets siffror visar ändå små skillnader mellan sektorerna, där löneökningarna ligger inom en procentenhet från varandra. Sammantaget över hela tidsperioden har det varit en något jämnare utveckling i staten jämfört med övriga sektorer. Staten ligger ofta i mitten, löneutvecklingen har de flesta åren inte varit högst, men heller inte lägst.
Diagram: Kollektiv löneutveckling per arbetsmarknadssektor, 1998–2025

Källor: Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv samt Sveriges Kommuner och Regioner