Migrationsverket hade rätt att avskeda – allvarliga säkerhetsrisker vägde tyngst

Den tidigare handläggaren, som arbetat på myndigheten sedan 2016, fick lämna sin anställning i februari 2025. Han begärde att avskedandet skulle ogiltigförklaras och krävde skadestånd. Kärnan i tvisten har varit om arbetsgivaren haft tillräckliga skäl för avskedande – den mest ingripande åtgärden i arbetsrätten. Tingsrätten konstaterar att Migrationsverket kan styrka sina påståenden; att den anställde under flera år haft omfattande kontakter med en iransk underrättelseofficer, en agent kopplad till flyktingspionage samt personer i en mc-miljö. Dessa kontakter bedöms ha inneburit en konkret risk för att känslig information kunnat spridas vidare. Domstolen beskriver agerandet som ett allvarligt åsidosättande av lojalitetsplikten.

Handläggarens handlande var inte en enstaka felbedömning utan ett medvetet agerande över tid, skriver tingsrätten. För arbetsgivaren var konsekvenserna avgörande; förtroendet för medarbetaren ansågs förbrukat.

Säkerhetsintresset avgörande

Migrationsverket som tillsammans med Arbetsgivarverket har arbetat med målet, framhöll i processen att myndigheten är särskilt utsatt för underrättelseverksamhet, inte minst kopplad till den iranska regimen. I Migrationsverkets register finns uppgifter om asylsökande, regimkritiker och andra personer som kan vara av intresse för främmande makt. Domstolen pekar särskilt på risken för att:

• uppgifter om enskilda kan utnyttjas av främmande makt
• förtroendet för myndigheten kan skadas, både nationellt och internationellt
• enskilda individer kan utsättas för hot eller repressalier.

Mot den bakgrunden framstår, enligt domstolen, den anställdes kontakter som oförenliga med en anställning på Migrationsverket.

Säpos uppgifter vägde tungt

En central fråga i målet var bevisningen. Migrationsverket hade i stort sett helt förlitat sig på uppgifter från Säkerhetspolisen, som presenterades genom vittnesmål i rätten. Tingsrätten bedömer uppgifterna som trovärdiga, detaljerade och samstämmiga. Den anställde kunde inte lägga fram någon tydlig motbevisning. Även om delar av bevisningen omfattas av sekretess, anser domstolen att processen varit rättssäker. Den anställde anses ha haft tillräcklig möjlighet att bemöta anklagelserna.

Den avskedade handläggaren hävdade också att Migrationsverket brutit mot den så kallade tvåmånadersregeln i lagen om anställningsskydd. Enligt regeln får ett avskedande inte baseras på förhållanden som arbetsgivaren känt till för länge. Men tingsrätten ger arbetsgivaren rätt även här.

Bedömningen är att myndigheten först i januari 2025 – efter samråd med Säkerhetspolisen och ett säkerhetssamtal med den anställde – hade en tillräcklig bild av situationen för att agera. Avskedandet anses därför ha skett i rätt tid.

Tydligt stöd för arbetsgivaren

Sammanfattningsvis slår tingsrätten fast att Migrationsverket agerat korrekt. Domstolen understryker att:

• lojalitetsplikten är särskilt långtgående i säkerhetskänsliga verksamheter,
• kontakter med främmande makt kan vara oförenliga med anställningen – även utan brottsmisstanke. Brottsmisstankarna mot handläggaren prövades dock inte i rätten, 
• arbetsgivaren har rätt att agera när förtroendet skadas på ett allvarligt sätt.

Den tidigare anställde ska dessutom ersätta staten med 168 000 kronor i rättegångskostnader.