Acko Ankarberg lyfter vikten av samverkan i sitt ledaruppdrag

Du har både drivit familjeföretag, har lång erfarenhet som politiker och varit bland annat kommunstyrelsens ordförande i Jönköpings kommun. Senast kommer du från rollen som sjukvårdsminister. Vad tar du med dig från allt detta in i din nya roll som myndighetschef för länsstyrelsen i Västmanland?

– Jag har ju en bakgrund i civilsamhället och erfarenhet från både näringsliv och offentlig verksamhet på kommunal, regional och statlig nivå, som gett värdefulla erfarenheter när jag tar mig an det här uppdraget. Jag ser det som viktigt att förstå att samhället består av tre sektorer som behöver vara i balans. Samverkan är avgörande – alla tre behövs och ingen kan lösa allt själv. Det är genom gemensamt arbete vi kan bidra till det goda samhället.

Vad innebär det för dig att vara högsta chef för en statlig myndighet? 

– Jag är väldigt glad över möjligheten, som ger en chans för mig att genomföra sådant som jag tidigare varit med och fattat beslut om. Det är ett drömuppdrag – jag känner det när jag går till jobbet varje dag.

–  När jag satt i riksdagen, som ordförande i socialutskottet, under pandemin blev det tydligt att om man ska nå 290 kommuner med olika insatser, då är Länsstyrelsen det verktyg staten har för att styra och samordna arbetet. Länsstyrelserna är nödvändiga för att kunna genomföra sådant där staten inte kan styra direkt. Vi är den samordnande parten som kan hjälpa till att hitta vägar framåt, det finns egentligen ingen annan aktör som kan ta det uppdraget.

– Mycket handlar om relationer och att ha kunskap om hur omgivningen fungerar. Att känna varandra och bygga relationer, både med tjänstepersoner och förtroendevalda. 

Vad står ni i Västmanland inför just nu?

–  Vi står inför flera väldigt viktiga uppdrag. Ett handlar om konkurrenskraft – att Sverige ska öka sin konkurrenskraft för att ta sig ur lågkonjunkturen. Där är Länsstyrelsen en viktig aktör, både genom att genomföra beslut från riksdag och regering och genom att ibland behöva väga av olika lagar för att främja utveckling. Ett annat område är totalförsvaret. Vid sidan av det militära har Länsstyrelsen många uppdrag som rör civil beredskap. Totalförsvaret blir allt viktigare för varje dag som går. Förändringarna i omvärlden visar att vi har gjort rätt, men också att vi behöver vara ännu bättre förberedda. 

–  Det tredje området handlar om social hållbarhet – att samordna så att det som beslutas också går att genomföra. Ett aktuellt exempel är nollvisionen om kvinnofrid, som är ett mycket viktigt statligt uppdrag. Där stödjer vi regionen och kommunerna i deras arbete. Det är tre tydliga exempel på Länsstyrelsens fokus framöver.

Hur är man en bra ledare i den omställning som ni går igenom just nu?

–  I frågor som rör totalförsvaret behöver vi som ledare vara vakna. Det handlar om att inte linda in osäkerhet, utan att vara tydlig med sårbarheter. Samtidigt behöver vi vara raka i kommunikationen med kommunerna och se till att vi också vidtar åtgärder. Genom att göra konkreta saker kan vi stärka tryggheten. Det är, tror jag, nödvändiga ingredienser i ledarskapet i dag.

Vilken roll spelar du som högste chef?

–  På regional nivå har jag en mycket viktig roll i beredskapsarbetet. Jag arbetar tillsammans med kommuner, region och civilsamhälle för att sprida kunskap om risker och hot och för att svara på frågan: vad gör vi tillsammans? Vi arbetar konkret med kommunerna för att minska sårbarheten och öka robusthet – allt från drivmedelslager till andra viktiga funktioner.

– Det är avgörande att alla tre sektorer är med i den civila beredskapen. När den blå broschyren kom för några veckor sedan följde vi upp den med möten med företrädare för näringslivet. Vi bildar ett näringslivsråd för att fortsätta arbetet med länets, kommunernas och näringslivets beredskap. Man har kommit olika långt och lär av varandra. Vissa aktörer, som Volvo i Köping, har arbetat strukturerat med detta under lång tid, medan dagligvaruhandeln tydligt kan peka på sårbarheter i leveranskedjor och betallösningar – frågor som de inte kan lösa på egen hand. Därför är det nödvändigt med strukturerade kontakter och gemensamma arenor för samverkan.

Hur ser du på ditt eget ledarskap?

– Det får andra bedöma. Jag är en lättillgänglig person, gillar fika och kaffe och att mötas på det sättet. Jag kombinerar de formella mötena med andra tillfällen där man lär känna varandra. Jag uppfattas nog som rak, tydlig och snabb – ibland lite för snabb. Därför är det viktigt för mig att omge mig med personer som är mer eftertänksamma och som kompletterar mig. 

Vad tycker du karaktäriserar ett bra chefskap i dag?

– Jag tänker ofta att man ska vara ett föredöme för efterföljare. Andra ska kunna vilja ha ditt jobb. Det handlar om att visa att man kan ha ett helt liv, även som chef. Ingen är perfekt och ingen lever ett perfekt liv. När någon säger att de arbetar 80 timmar i veckan tänker någon annan kanske att ”då kan jag aldrig bli chef”. Att vara ett gott föredöme är att någon ska kunna tänka: ”Jag vill ha det jobbet.”

Vilka särskilda utmaningar ser du för chefer framöver?

–  Inom statlig förvaltning finns utmaningarna inte minst i form av stuprör. Det kan vara svårt att hitta balansen mellan att samla kompetens och samtidigt behålla helhetsperspektivet. Vi behöver hitta en balans mellan djupkunskap och regional kännedom. Samverkan mellan kommunsektorn, myndigheter och länsstyrelser är en styrka om vi använder våra resurser på rätt sätt.

– Svensk lag ska gälla lika för alla, men staten på regional nivå behöver också kunna fånga olikheter och säkerställa likvärdig behandling enligt lag. Länsstyrelserna har en praktisk möjlighet att avväga lagar och genomföra beslut oavsett var i landet man befinner sig.

 Har du någon dold talang?

– Det tror jag inte... men jag kan spela piano, musicera och laga mat. Jag har varit kokerska på sommarläger för barn och lagat mat till 100 personer om dagen – då får man träna på att prioritera. Däremot är jag väldigt dålig på att sy och sticka, så det är tur att det finns andra som kan det. Man kompletterar varandra.

Läs fler ledarporträtt

• Empati och tydlighet viktigt för Fredrik Holmberg
• Ledarporträtt: Mikael Sandström Svenska ESF-rådet
• ”Vi behöver alla vara beredda att hantera en hög förändringstakt”
• Med bred erfarenhet in i en bred verksamhet
• ”En bra ledare måste tycka om folk”
• En lyssnande ledare som gillar förändring