Lagreglerna finns främst i lagen om sjuklön och i socialförsäkringsbalken. Reglerna om kollektivavtalad lön under sjukfrånvaro och rehabilitering för statligt anställda finns i villkorsavtalen och affärsverksavtalen.

Förebyggande sjukpenning

En arbetstagare som går på behandling eller rehabilitering för att förebygga en sjukdom, förkorta sjukdomstiden eller häva nedsättningen av arbetsförmågan kan få sjukpenning i förebyggande syfte från Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken.

För att få rätt till förebyggande sjukpenning krävs att en läkare intygar att arbetstagaren har en förhöjd sjukdomsrisk och att läkaren ordinerar deltagande i den aktuella behandlingen.

Behandlingen eller rehabiliteringen ska ingå i en plan som är godkänd av Försäkringskassan. Med medicinsk behandling och rehabilitering avses, utöver vanlig sjukvård, till exempel undersöknings- och behandlingsformer som sjukgymnastik, samtalsterapi, syn- och hörselrehabilitering, tillhandahållande av handikapphjälpmedel och rådgivning. Det kan också gälla behandling på hälsohem eller på behandlingshem för missbruk.

Ersättning vid förebyggande sjukpenning

Arbetsgivaren betalar inte sjuklön vid förebyggande sjukpenning och inget karensavdrag görs. Sjukpenning från Försäkringskassan betalas istället från första dagen. Ersättningen är cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) upp till ett tak på maximalt 10,0 prisbasbelopp.

Sjuklön

En arbetstagare som inte kan arbeta på grund av sjukdom har genom lagen om sjuklön rätt till sjuklön från arbetsgivaren om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Vissa av sjuklönelagens regler är dispositiva. Det innebär att det genom kollektivavtal kan göras avvikelser från vissa av lagens regler. En förutsättning är att avtalet har träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Villkors- och affärsverksavtalen är sådana centrala kollektivavtal där det bland annat finns regler om läkarintyg från och med den åttonde dagen, beräkning av lön samt andra anställningsförmåner under sjukfrånvaro.

Sjuklönelagen omfattar den som anställts tills vidare eller har en tidsbegränsad anställning som avser minst en månad. Om den avtalade anställningstiden avser kortare tid än en månad krävs enligt sjuklönelagen att den anställde har påbörjat anställningen och därefter varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderdagar.

Ersättning vid sjuklön

Enligt sjuklönelagen är arbetsgivaren skyldig att betala sjuklön till arbetstagaren under de 14 första dagarna av sjukfrånvaron om villkoren för rätt till ersättning är uppfyllda. Sjuklönen är 80 procent av månadslön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om på grund av sjukfrånvaron. Från sjuklönen ska sedan ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön göras. Den närmare beräkningen av sjuklön och karensavdrag framgår av villkors- och affärsverksavtalen.

En arbetstagare kan som mest få karensavdrag från sjuklönen vid tio tillfällen under en tolvmånadersperiod, så kallat allmänt högriskskydd. I vissa fall kan arbetsgivarens kostnader för sjuklön och sociala avgifter ersättas av Försäkringskassan, så kallat särskilt högriskskydd.

Enligt villkors- och affärsverksavtalen kan även arbetsgivaren, istället för sjuklön, ersätta merkostnaden för resor till och från arbetet om det finns särskilda skäl för det.

Sjukanmälan

För att få sjuklön måste arbetstagaren sjukanmäla sig till arbetsgivaren. Sjukanmälan ska enligt villkors- och affärsverksavtalen göras den första sjukdagen eller så snart som möjligt om arbetstagaren varit förhindrad att göra sjukanmälan. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala sjuklön innan sjukanmälan gjorts. Arbetstagaren ska lämna en skriftlig försäkran om att hen har varit sjuk och i vilken omfattning sjukdomen har satt ner arbetsförmågan. Försäkran kan också göras genom egenrapportering i datalönesystem.

Återinsjuknande

Om en arbetstagare blir sjuk igen (återinsjuknande) inom fem kalenderdagar från det att föregående sjukperiod avslutats räknas dagar med sjuklön i de olika perioderna samman. Om ett helt karensavdrag har gjorts i den tidigare sjukperioden ska inget karensavdrag göras i den nya perioden. Om ett helt karensavdrag däremot inte har gjorts i den tidigare sjukperioden ska avdrag fortsätta göras i den nya perioden, tills ett helt karensavdrag har gjorts.

Anmälan till Försäkringskassan

Enligt sjuklönelagen är arbetsgivaren skyldig att anmäla de sjukfall som fortsätter efter sjuklöneperiodens slut. Anmälan ska göras till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Efter sjuklöneperiodens slut prövas arbetstagarens rätt till sjukpenning av Försäkringskassan.

För den som inte har rätt till sjuklön gäller socialförsäkringsbalken och dess regler om sjukpenning. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om sjukpenning.

Sjukpenning

Försäkringskassan kan betala sjukpenning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Ersättningen lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån beroende på omfattningen av arbetsförmågans nedsättning.

Sjukpenning från dag 15

Sjukpenning på normalnivå 

Från den 15:e kalenderdagen i sjukperioden kan Försäkringskassan betala sjukpenning på normalnivå om villkoren för detta är uppfyllda.

Ersättningen är cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till ett tak på maximalt 10 prisbasbelopp och ska som huvudregel betalas ut under högst 364 dagar under en ramtid av de senast föregående 450 dagarna.

Sjukpenning från och med dag 365

Sjukpenning på fortsättningsnivå

En arbetstagare som har fått sjukpenning på normalnivå (80 procent) för maximalt antal dagar kan under vissa förutsättningar och efter skriftlig ansökan till Försäkringskassan, beviljas sjukpenning på fortsättningsnivå. Sjukpenningen motsvarar då 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till ett tak på maximalt 10 prisbasbelopp.

Det finns inte någon gräns för hur många dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå som kan betalas ut.

Fler dagar med sjukpenning på normalnivå

Den som är arbetsoförmögen på grund av en allvarlig sjukdom kan, efter ansökan, få fler dagar med sjukpenning på normalnivå (80 procent) trots att sådan sjukpenning redan har utbetalats under 364 dagar under ramtiden. Med allvarlig sjukdom avses, enligt Socialstyrelsens definition, ett väl avgränsat sjukdomstillstånd eller skada. Tillståndet ska förväntas kvarstå i minst 6 månader. Det kan exempelvis handla om en omfattande eller betydande funktionsnedsättning eller en sjukdom/skada som kräver omfattande behandling.

Det finns ingen gräns för hur länge fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan betalas ut.

Ersättning från arbetsgivaren under tid med sjukpenning

När en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom utbetalas även ersättning från arbetsgivaren för varje kalenderdag då sjukpenning på normal- eller fortsättningsnivå betalas av Försäkringskassan. Motsvarande gäller även då arbetstagaren får rehabiliteringspenning eller förebyggande sjukpenning.

För arbetstagare som omfattas av villkorsavtalen gör arbetsgivaren ett löneavdrag som motsvarar frånvarotiden. Därefter utges ett sjukpenningtillägg i förhållande till frånvarons omfattning.

För de arbetstagare som omfattas av affärsverksavtalen gör arbetsgivaren istället ett löneavdrag som innebär att arbetstagaren får behålla viss del av lönen. Den slutliga ersättningen till arbetstagaren blir i princip densamma som enligt villkorsavtalen.

Mellan dag 15 och 365 är tillägget tio procent på inkomster upp till tio prisbasbelopp och 87,6 procent för inkomstdelar över tio prisbasbelopp. Det innebär att arbetstagaren får en kompensation (sjukpenning plus ersättning från arbetsgivaren) som totalt motsvarar 90 procent av lönen.

Om arbetstagaren blir beviljad fler dagar med sjukpenning på normalnivå (80 procent på inkomster upp till tio prisbasbelopp) även efter dag 365, kompletterar arbetsgivaren istället sjukpenningen med 80 procent på den del av lönen som överstiger tio prisbasbelopp. Arbetstagaren får då totalt en kompensation som motsvarar 80 procent av sin lön.

När arbetstagaren har blivit beviljad sjukpenning på fortsättningsnivå, det vill säga från och med dag 365, kompletterar arbetsgivaren sjukpenningen för de arbetstagare vars lön överstiger tio prisbasbelopp med cirka 75 procent. Arbetstagaren får då totalt en kompensation med cirka 75 procent av sin lön.

Sjukersättning

Försäkringskassan kan bevilja sjukersättning om arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Det ska röra sig om kroniska sjukdomar eller irreversibla skador där Försäkringskassan bedömer att ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte kommer att leda till att arbetstagaren återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan förbättras. Sjukersättning kan lämnas på hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels nivå beroende på hur omfattande nedsättningen av arbetsförmågan är.

Sjukpension enligt kollektivavtal

En arbetstagare som har beviljats hel sjukersättning har rätt till sjukpension enligt kollektivavtalet PA 16 eller tidigare kollektivavtal när anställningen avslutas. Sjukpension utges av SPV efter ansökan under den tid sjukersättning betalas, till och med månaden före den då arbetstagaren kan ta ut garantipension eller till och med den månad dessförinnan då arbetstagaren avlider.

Om arbetstagaren istället har beviljats partiell sjukersättning eller hel respektive partiell aktivitetsersättning för viss tid har hen rätt till tillfällig sjukpension. Tillfällig sjukpension utges så länge arbetstagaren får partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Sjukvårdsförmåner enligt avtal

Nedan redogörs för de vanligaste sjukvårdsförmånerna enligt villkorsavtalen och affärsverksavtalen.

Ledighet vid läkarbesök

Om det behövs kan en arbetstagare vara ledig utan löneavdrag för vissa läkar- och tandläkarbesök med mera. De situationer som omfattas är

• Besök hos läkare, företagshälsovård, öppen vård eller mödravårdscentral (den gravida) samt för blodgivning
• Undersökningar eller behandlingar efter remiss av tandläkare eller läkare samt vid akuta tandbesvär

Med besök hos företagshälsovård, öppen vård eller mödravårdscentral avses, förutom besök hos läkare, även besök hos till exempel distriktssköterska, sjukgymnast, kurator eller barnmorska.

Med öppen vård avses all sjukvård då arbetstagaren inte är inlagd på sjukhus, till exempel röntgenundersökning eller sjukgymnastik.

Om det behövs får en arbetstagare som ska bli förälder, men inte är den gravida, vara ledig utan löneavdrag vid två tillfällen per barnsbörd, i syfte att följa med på besök hos mödravårdscentral. Detta gäller inte från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse fram till förlossningsdagen, eftersom föräldrapenning då kan utbetalas enligt socialförsäkringsbalken.

Arbetsgivaren avgör om det finns tillräckliga skäl att vara ledig

Arbetstagaren har ingen automatisk rätt att vara ledig. Det är arbetsgivaren som avgör om det finns tillräckliga skäl (”om det behövs”) att vara ledig för till exempel läkarbesök under betald arbetstid. En arbetstagare som till exempel arbetar koncentrerad deltid bör i första hand lägga sina läkarbesök på sin fritid. I de fall där läkaren inte har möjlighet att ta emot under dessa dagar kan betald ledighet beviljas.

Ersättning för sjukvårdskostnader och läkemedel

Läkarvård, tandvård och psykologbehandling

Kostnader för läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behandling och psykologbehandling ersätts med högst 95 kronor per besök. Med läkarvård avses

• undersökning och behandling som vid sjukdom ges av den som är behörig att utöva läkaryrket i Sverige
• utfärdande av läkarintyg (läkarutlåtande) som arbetsgivaren har begärt.

Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utförs på sjukhus eller vid odontologisk fakultet.

Med psykologbehandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av en legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.

Sjukgymnastik

Kostnader för sjukgymnastik ersätts med högst 55 kronor per besök. Med sjukgymnastik avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad sjukgymnast (fysioterapeut). Med remiss av läkare likställs även annat läkarintyg som visar att sjukgymnastiken behövs.

Kostnader för besök hos exempelvis kiropraktor eller naprapat omfattas inte av denna avtalsöverenskommelse. Arbetsgivaren har dock möjlighet att ersätta kostnad för exempelvis sådana besök om det finns särskilda skäl.

Sjukhusvård

Sjukhusvård ersätts med högst 70 kronor per vårddag.

Läkemedel

Arbetstagarens kostnader för sådana läkemedel som omfattas av bestämmelserna om läkemedelsförmåner kan ersättas av arbetsgivaren. Kostnader för läkemedel som är receptbelagda och som omfattas av högkostnadsskyddet ersätts därmed i sin helhet.

För att ha rätt till ersättning ska arbetstagarens begäran om ersättning för året ske sammanhållet vid ett tillfälle och senast i januari året efter det kalenderår under vilket kostnaderna uppkommit. Arbetstagaren ska styrka sina kostnader med ett utdrag från högkostnadsdatabasen.

Arbetstagaren kan hämta ett sådant utdrag från Läkemedelskollen, en e-tjänst som tillhandahålls av E-hälsomyndigheten. Arbetstagaren kan logga in på tjänsten och under ”Recept och högkostnadsskydd” ta fram sina dokument och få fram en sammanställning av årets kostnader.

Läkemedelskollen (E-hälsomyndighetens webbplats)

Mer information till hur arbetstagaren ska gå tillväga finns här: Läkemedelsersättning för statligt anställda (E-hälsomyndighetens webbplats)