Arbetsgivarguiden
Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.
Arbetstid
Här kan du läsa om arbetstid och den gemensamma arbetstidspolicy som finns för statliga arbetsgivare.
Verksamhetens krav och ekonomiska förutsättningar ska vara utgångspunkt för arbetstidens förläggning och övriga arbetstidsvillkor. Enligt villkorsavtalen ska lokalt kollektivavtal slutas om förläggning av arbetstiden.
Gemensam arbetstidspolicy
De statliga myndigheterna har, i bred samverkan med Arbetsgivarverket, tagit fram en gemensam arbetstidspolicy som utgör en gemensam plattform för statliga arbetsgivare.
Policyn fastställer att:
- det är verksamhetens krav och ekonomiska förutsättningar som utgör utgångspunkten för arbetstidens förläggning och övriga arbetstidsvillkor,
- en kontinuerlig översyn sker för anpassning till förändrade krav på verksamhet och ekonomiska förutsättningar,
- arbetstiden förläggs, inom ramen för verksamhetens krav, så att den bidrar till en god arbetsmiljö.
I respektive organisations ledning är det viktigt att ha en uppfattning om vad man på myndigheten vill uppnå utifrån ett övergripande verksamhetsperspektiv, det vill säga den lokala arbetsgivarpolitiken.
Bjud in medarbetarna i processen
För att omsätta policyn i verksamheten behöver du som chef möjliggöra diskussion och konkretisering på lokal nivå i förhållande till din verksamhets behov och förutsättningar. Organisationens förmåga att driva förändringar bygger på din och dina medarbetares motivation och engagemang. Vid förändring av arbetstidens förläggning är det därför viktigt att du som chef bjuder in medarbetarna i förändringsprocessen och skapar utrymme för dialog om verksamhetens och medarbetarnas behov.
Anpassning efter enskilds önskemål
Förutsatt att verksamhetens behov tillgodoses kan arbetstiden förläggas så att den också passar den enskilde individens önskemål. Villkorsavtalen och affärsverksavtalen möjliggör detta genom att utgöra stödet för lokala kollektivavtal eller enskild överenskommelse.
Viktigt att tänka på är att möjligheten till enskilda överenskommelser om arbetstid innebär till exempel att staten kan, under förutsättning att det passar verksamhetens krav, erbjuda arbetsplatser där människor med olika bakgrund och kompetens av betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering kan verka.
Stöd i ditt arbete får du av din lokala HR-funktion.
Frågor att diskutera
Här finns exempel på frågor som kan vara bra att diskutera tillsammans:
- När bedrivs viss verksamhet och vem/vilka leder den?
- Vilka arbetsuppgifter går att styra tidsmässigt?
- Vilka arbetsuppgifter är bundna till fasta tider?
- Hur ser arbetsuppgifternas fördelning ut under dygnet i förhållande till bemanning?
- Hur ser servicenivån ut i förhållande till resurser?
- Hur ska bemanningen lösas vid till exempel sjukdom och föräldraledighet?
- När och hur planeras semesterperioderna?
Lathundar för beräkning av veckoarbetstid och årsarbetstid
Tabeller med årsarbetstid 2025
Tabell för ordinarie arbetstid 2025
Tabell för sommar- och vintertid 2025
Metodbeskrivning för beräkning av årsarbetstid
I Excelfilen "Tabeller med årsarbetstid 2025" hittar du tabellerna som avser årsarbetstiden 2025. Du finner både tabellerna som avser veckoarbetstid om 39 timmar och 45 minuter över hela året samt tabeller baserat på olika veckoarbetstid för sommar och vintertid. Tabellerna för de olika måtten ligger i samma dokument men i olika flikar i Excel.
I Excel-dokumentet presenterar vi arbetstid för de olika typerna av ordinarie arbetsveckor som förekommer under 2025. Under arbetsveckorna presenterar vi även arbetstid för olika versioner av arbetsdagar.
I fliken som heter "39tim 45min under hela året" finns det tre olika mått på arbetstid för arbetsdagar. Det som i fliken benämns som olika kvoter. De tre olika kvoterna är:
- Kvot N – en normal arbetsdag
- Kvot X – en arbetsdag med 2 timmars förkortning
- Kvot Y – en arbetsdag med 4 timmars förkortning
En normal arbetsvecka beräknas 5 * kvot N. Det betyder att man tar 5 normala arbetsdagar. Alltså blir den beräknade arbetstiden för en arbetstagare som arbetar 100 procent en normal arbetsvecka 7 timmar och 57 minuter * 5 = 39 timmar och 45 minuter.
Under arbetsveckor som inte innehåller 5 ordinarie arbetsdagar utan i stället innehåller röda dagar eller arbetsdagar med förkortningar så anpassas beräkningen utifrån hur den aktuella veckan ser ut. De olika scenariona som uppkommer under 2025 finns redovisade i tabellen.
I fliken som heter "Sommartid och vintertid" finns det fyra olika mått på arbetstid för arbetsdagar. Det som i fliken benämns som olika kvoter. De fyra olika kvoterna är:
- Kvot V – en normal arbetsdag vintertid
- Kvot S – en normal arbetsdag sommartid
- Kvot X – en arbetsdag med 2 timmars förkortning
- Kvot Y – en arbetsdag med 4 timmars förkortning
En normal arbetsvecka under vintertid beräknas 5 * kvot V. Det betyder att man tar 5 normala arbetsdagar under vintertid. Alltså blir den beräknade arbetstiden för en arbetstagare som arbetar 100 procent en normal arbetsvecka under vintertid 8 timmar och 10 minuter * 5 = 40 timmar och 50 minuter.
Under arbetsveckor som inte innehåller 5 ordinarie arbetsdagar utan i stället innehåller en blandning av vintertid och sommartid, röda dagar eller arbetsdagar med förkortningar så anpassas beräkningen utifrån hur den aktuella veckan ser ut. De olika scenariona som uppkommer under 2025 finns redovisade i tabellen.
Frågor och svar om arbetstid
Här hittar du vanliga frågor och svar som rör arbetstid.
Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl för det, kan arbetsgivaren begära att arbetstagare ska arbeta på övertid, se 4 kap. 18 § villkorsavtalen. Skyldighet att arbeta på övertid ryms vanligen inom arbetstagarens arbetsskyldighet. Arbete på övertid ska dock i möjligaste mån undvikas och i första hand ska arbetstagare som frivilligt åtar sig övertidsarbete anlitas. Vid förläggning av övertid bör övertiden ur arbetsmiljösynpunkt fördelas mellan flera arbetstagare. Befrielse från övertid bör inte nekas om arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Med godtagbara skäl anses särskilt sådana skäl som att arbetstagaren inte har fått rimlig tid att hinna ordna till exempel barnomsorg.
Arbetsgivaren får inte begära övertidsarbete av en arbetstagare som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn. Det finns också gränser för hur mycket övertid en arbetstagare får arbeta, högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår, se 4 kap. 18 § villkorsavtalen.
Skyldighet att fullgöra beredskap ryms vanligen inom arbetstagarens arbetsskyldighet. Detta gäller vid tillfälligt behov av beredskap. Vid löpande beredskap bör detta vara reglerat i ett lokalt kollektivavtal och vanligtvis schemaläggs då arbetstagarens beredskap.
Precis som vid övertid handlar det om att skapa en rimlig arbetsbelastning och ta hänsyn till arbetsmiljöaspekterna för den enskilde arbetstagaren. Befrielse från beredskap kan övervägas om arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Se 13-14§§ arbetstidslagen, 4 kap. 5 § villkorsavtalen, 7.4 Verksamhetsanpassa arbetstiden.
För arbetstagare med så kallad kontorsarbetstid gäller, om inte annat reglerats i lokalt kollektivavtal, att tid då arbetstagare fullgör beredskap inte kan räknas som veckovila. Det framgår av 14 § arbetstidslagen som gäller i form av kollektivavtal, se 4 kap. 5 § villkorsavtalen. Kompenserande ledighet kan därför behöva ges om arbetstagaren har beredskap under den tid som annars skulle ha varit veckovila.
För arbetstagare med oregelbunden arbetstid gäller vad som reglerats i lokalt kollektivavtal.
I de fall beredskap har lagts ut under dygnsvila och arbetstagaren måste gå in och arbeta så bryts därmed dygnsvilan.
Lokala parter bör i lokalt avtal ta ställning till hur avbrott i dygnsvilan ska hanteras utifrån den aktuella verksamheten. Avvikelse från dygnsviloreglerna kan göras genom lokalt kollektivavtal.