Personal utomlands

Statliga arbetsgivare är i allt större utsträckning engagerade i tjänstgöring utomlands i samband med ökad internationalisering. På de här sidorna hittar du information om vad du som arbetsgivare bör känna till om utlandstjänstgöring för statligt anställda.

En utlandstjänstgöring kan utföras genom utlandsstationering med Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands - URA (2010-02-01) - eller under en utrikes tjänsteresa och förrättning.

Utlandsstationering

Utlandsstationering innebär att arbetsgivaren utlandsstationerar redan anställd personal eller anställer personal för utlandstjänstgöring.

URA är det generella avtalet för statligt anställda arbetstagare med stationering utomlands. För vissa arbetstagare gäller i stället annan reglering av anställningsvillkoren i centralt kollektivavtal eller författning. URA-avtalet ger möjlighet för en arbetsgivare att genom ett utlandskontrakt skräddarsy anställningsvillkoren utifrån verksamhetens krav, uppdragets karaktär och arbetstagarens situation. Med stöd av URA kan arbetsgivaren också anställa medarbetare tidsbegränsat för utlandstjänstgöring.

Utrikes tjänsteresa och förrättning

Tjänsteresa och förrättning utomlands för arbetstagare vid myndigheter under regeringen regleras i kollektivavtalet Avtal om ersättning m.m. vid utrikes tjänsteresa och förrättning utomlands.

Personal utomlands

Öppna alla

Utlandsstationering med URA

URA är ett centralt ramavtal med riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands och gäller för arbetstagare som ska vara utlandsstationerade under tjänstgöring utomlands.

Avtalet är flexibelt och ger möjligheter till individuellt anpassade lösningar av anställningsvillkoren. En skriftlig överenskommelse om anställning - ett så kallat utlandskontrakt - upprättas mellan anställningsmyndigheten och arbetstagaren. Bestämmelserna i de centrala kollektivavtalen ALFA och AVA gäller alltså inte under utlandsperioden utan anställningsvillkoren regleras istället i ett utlandskontrakt.

Anställningsvillkoren i URA, som regleras i utlandskontraktet, är av tre olika slag:

  • sådana som ska regleras och för vilka det anges hur det ska ske, till exempel pension och försäkringar,
  • sådana som ska regleras utan att det närmare anges hur de ska regleras, till exempel lön,
  • sådana som kan regleras - till exempel ersättning för kostnader för bostad, flyttning och semesterhemresor - och för vilka avtalet har riktlinjer för hur detta kan ske.

Under tjänstgöring enligt URA har arbetstagaren sitt tjänsteställe på en angiven stationeringsort utomlands.

Avtalstexterna i URA är konstruerade för normalfallet att en arbetstagare utlandsstationeras från Sverige av en statlig myndighet och omfattas av svensk socialförsäkring, svenskt pensionssystem och är obegränsat skattskyldig i Sverige.

En utlandsstationering ska alltid tidsbegränsas. Utöver bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS) gör URA det möjligt för arbetsgivaren att anställa en arbetstagare tidsbegränsat för enbart en utlandstjänstgöring.

Utländsk medborgare utan anknytning till Sverige

Om en utländsk medborgare utan anknytning till Sverige anställs av en svensk juridisk person tillämpas inte svensk arbetsrätt (till exempel LAS och MBL). Några särskilda bestämmelser som reglerar om de här lagarna ska tillämpas utomlands finns inte. Förarbetena till nämnda lagar ger viss vägledning. När URA ska tillämpas på arbetstagare som inte omfattas av svensk sociallagstiftning, svensk pension, svenskt tjänstegruppliv med mera kan arbetsgivaren överväga om detta ska kompenseras och i så fall ska det framgå i kontraktet.

Arbetstagare till förfogande för annan organisation

URA kan också tillämpas när en arbetstagare ställs till förfogande för en annan organisation (till exempel som nationell expert i EU-institutionerna). Sådan organisation kan helt eller delvis finansiera uppdraget och arbetstagaren kan stå under dess arbetsledning. Arbetstagaren har en uppgiftsskyldighet (se 15 § URA och anmärkning till 4 § URA) om förhållanden som kan påverka arbetsgivarens bedömning av förmåner, som till exempel när en myndighet i stationeringslandet ersätter arbetstagarens flyttkostnader eller arbetstagarens makes arbetsgivare tillhandahåller familjebostad. Det ska framgå av kontraktet att kostnadsersättning inte betalas eftersom förmåner eller finansieringen kommer från annan än arbetsgivaren.

När tillämpas URA inte?

URA:s tillämpningsområde omfattar inte:

  • anställda hos Regeringskansliet respektive Sida som i sin anställning utlandsstationeras till en utlandsmyndighet,
  • författningsreglerad anställning inom Försvarsmaktens väpnade styrka utomlands och Polisens utlandsstyrka,
  • anställda hos Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar.

URA tillämpas heller inte för tjänstlediga arbetstagare som utför myndighetens verksamhet i annan anställning än staten.

Arbetstagare som är tjänstlediga och bedriver myndighetens verksamhet utomlands via anställning i så kallade exportbolag omfattas inte heller av de avtals- och lagreglerade förmåner som gäller för statliga anställningar.

Utlandskontrakt

URA ger stora befogenheter för anställningsmyndigheten att i kontraktet med arbetstagaren komma överens om anställningsvillkoren och därmed kostnadsberäkna utlandstjänstgöringen.

Kontraktet kan anpassas till utlandstjänstgöringens karaktär, förhållandena på tjänstgöringsorten och arbetstagarens familjesituation. Arbetsgivarens skyldigheter är få, men innebär samtidigt att arbetsgivaren kan erbjuda olika förmåner och kostnadsersättningar. Tvingande för arbetsgivaren utöver URA-försäkringen är att betala en lön med pensionsförmån. I övrigt innehåller URA riktlinjer för anställningsvillkor som till exempel arbetstid och kostnadsersättningar.

Mall för utlandskontrakt

Kontraktsmall utlandsarbete (word) 
Example of model contract for service abroad (word)

Utlandsbelopp

Här nedan i tabellen finns de aktuella utlandsbeloppen för merkostnads- och medföljandetillägg som gäller för utlandsstationerade.

Högstbelopp (kr/mån) för merkostnadstillägg från och med 2017-07-01 framgår av tabellen nedan. Observera att transportposten (se asterisk * i tabell nedan) för vuxen kan ökas med högst 3 444 kr/mån i de fall arbetsgivaren bedömer att arbetstagaren och/eller den vuxna medföljande har behov av bil eller motsvarande transportbehov.

För arbetstagare med medföljande make, maka eller sambo som på grund av utlandsstationeringen går miste om förvärvsinkomst, kan ett särskilt belopp per månad (medföljandetillägg) betalas till arbetstagaren. Högstbelopp (kr/mån) för medföljandetillägg är 13 066 kr under 2017.

Aktuella belopp

Merkostnadstillägg och medföljandetillägg juli 2017 (pdf)

Tidigare belopp

Merkostnadstillägg och medföljandetillägg januari 2017 (pdf) 
Merkostnadstillägg och medföljandetillägg juli 2016 (pdf) 
Merkostnadstillägg och medföljandetillägg januari 2016 (pdf)

Länktips

Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2017 [Skatteverket] 
SFS 2006:5 Lag om ändring i inkomstskattelagen [Notisum] 
Prop 2005/06:19 Beskattning av statlig anställda under utlandsstationering mm [Regeringen]

URA-försäkring

Vid utlandsstationering enligt URA är det arbetsgivarens skyldighet att teckna URA-försäkring för arbetstagaren hos Kammarkollegiet. Försäkringen kan även tecknas för medföljande familjemedlemmar som omfattas av förmåner enligt kontraktet.

Försäkringen innehåller ett personskadeskydd på skadeståndsrättslig grund och ett försäkringsskydd som motsvarar skyddet i en reseförsäkring.

Avtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöring

Avtalet reglerar möjligheten för arbetsgivare att i särskilda fall medge ersättning vid olycksfall eller dödsfall under utlandstjänstgöring, med högre belopp än vad som regleras i andra former (Centralt avtal 2006-06-28).

Länktips

Försäkringsvillkor [Kammarkollegiet] 
Blankett skadeanmälan [Kammarkollegiet] 
URA Insurance, terms and conditions [Kammarkollegiet] 
Claim form - URA Insurance [Kammarkollegiet] 
Internationell assistans [Kammarkollegiet]

Särregler för statligt anställda

För statligt anställda finns vissa särregler i lagstiftningen som gäller udner en utlandsstationering.

Enligt inkomstskattelagen är den som är bosatt i Sverige obegränsat skattskyldig för alla inkomster intjänade i Sverige eller i annat land. Enligt folkbokföringslagen är statligt utsända fortsatt folkbokförda (bosatta) i Sverige under hela utlandsstationeringen. Enligt socialförsäkringsbalken och enligt EU-förordning (EG) 883/2004, ska den som sänts ut till ett annat land av en statlig arbetsgivare anses vara bosatt i Sverige och anses arbeta i Sverige.

Nedan hittar du en sammanställning av de regler som gäller för statligt anställda under utlandsstationering.

Skatteregler

Enligt Inkomstskattelagen är den som är bosatt i Sverige obegränsat skattskyldig för alla inkomster intjänade i Sverige eller i annat land. Detta är huvudregeln för bosatta i Sverige.

Anmärkning: enligt Folkbokföringslagen betraktas den som är utlandsstationerad som fortsatt bosatt i Sverige.

Undantag för statligt anställda

För statligt anställda finns vissa särregler i Inkomskattelagen som gäller under utlandsstationering. Dessa innebär undantag från beskattning av vissa kostnadsersättningar under utlandstjänstgöring i 11 kap:

  • 18 § beträffande sjukvård och läkemedel,
  • 21 § beträffande bostad, förskoleverksamhet/skolbarnomsorg, skolgång, resor, medföljandetillägg och merkostnadstillägg,
  • 27 § beträffande flyttning.

Den skattskyldige får inte i sin deklaration dra av för sådana kostnader som ersättning enligt 11 kap, 21 och 27 § §, är avsedd att täcka (12 kap 3 §).

En generell regel i "Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst" om Hemresor

I 12 kap 24 § finns bestämmelser om möjlighet för en arbetstagare att, (förutom de resor som i förekommande fall erhållits som skattefria enligt URA-kontraktet), yrka avdrag hos Skatteverket för faktiska resekostnader för högst en hemresa per vecka inom EU/EES-området om arbetstagaren på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han eller hans familj bor.

För övriga än statligt anställda finns två allmänna undantag i 3 kap. 9 §

  • 6-månadersregeln som innebär att om man är utomlands minst 6 månader och betalar skatt lokalt (i annat land), behöver man inte betala skatt i Sverige. Denna regel kan inte tillämpas på statligt utsända eftersom de inte betalar skatt lokalt enligt OECD:s modell för skatteavtal. Statligt anställda beskattas normalt i det land som betalar lönen.
  • 12-månadersregeln som innebär att om man är utomlands minst 12 månader, behöver man inte betala skatt i Sverige, även om man inte betalar skatt i tjänstgöringslandet. Regeln gäller inte för anställningar i staten (gäller dock för statlig tjänsteexport).

Länktips

Inkomstskattelagen [Notisum] 
SFS 2006:5 Lag om ändring i inkomstskattelagen [Notisum] 
SFS 2010:874 Lag om ändring i inkomstskattelagen [Notisum] 
Prop 2005/06:19 Beskattning av statlig anställda under utlandsstationering mm [Regeringskansliet] 
Folkbokföringslagen [Notisum] 
Socialförsäkringsbalken [Notisum] 
Försäkringskassan 
Utlandsbelopp – aktuella belopp för merkostnadstillägg och medföljandetillägg

Tjänsteexport

Arbetstagare som utlandsstationeras inom en myndighets tjänsteexportverksamhet omfattas av URA.

Om arbetstagarens lön inte beskattas i Sverige ska detta hanteras inom ramen för utlandskontraktet på så sätt att lön och/eller kostnadsersättningar regleras så att summan av nettolön och kostnadsersättningar blir densamma som om beskattningsbar bruttolön utbetalats.

Länktips

Tjänsteexportförordningen [Notisum] 
Avgiftsförordningen [Notisum]

Socialförsäkring och folkbokföring

Statligt anställda som stationeras utomlands omfattas i regel av svensk socialförsäkring under hela utlandsstationeringen, både av den bosättningsbaserade och den arbetsbaserade socialförsäkringen.

Undantag kan dock finnas och arbetsgivaren måste kontrollera detta genom kontakt med Försäkringskassan.

Statligt utsända anses också fortsatt folkbokförda (bosatta) i Sverige under hela utlandsstationeringen.

Socialförsäkringsreglerna

Socialförsäkring vid utsändning till ett land utanför EU

Enligt 5 kap. 4 § socialförsäkringsbalken ska den som sänds ut till ett annat land av en statlig arbetsgivare för arbete för arbetsgivarens räkning anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt här i landet.

Enligt 6 kap. 4 § socialförsäkringsbalken ska arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige anses som arbete i Sverige, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren. Om det är en statlig arbetstagare anses denne arbeta i Sverige under hela utsändningstiden.

Medföljande familjemedlemmar omfattas endast av den bosättningsbaserade försäkringen (5 kap. 8 § socialförsäkringsbalken) om de inte själva kvalificerar sig för den arbetsbaserade försäkringen.

Socialförsäkring vid utsändning till ett land inom EU

De statligt anställda tillhör svensk socialförsäkring under hela utsändningstiden. Detta eftersom offentligt anställda, enligt artikel 11.3.b. i förordning (EG) 883/2004, omfattas av lagstiftningen i det medlemsland till vilket förvaltningen som sysselsätter personen hör. Om arbetstagaren däremot skulle få ytterligare en offentlig anställning, i ett annat EU-land, gäller andra regler.

Medföljande bedöms självständigt. Om personen börjar arbeta i det andra medlemslandet är det vanligtvis huvudregeln om arbetslandets lagstiftning som är tillämplig, det vill säga att personen kommer att tillhöra det andra medlemslandets socialförsäkring, enligt artikel 11.3.a. i förordning (EG) 883/2004. Om personen inte börjar arbeta i det andra medlemslandet ska personen som regel omfattas av bosättningslandets lagstiftning enligt artikel 11.3.e. i förordning (EG) nr 883/2004. För att fastställa var en person ska anses bosatt enligt den EU-rättsliga bedömningen ska en bedömning göras av var personen har sitt varaktiga centrum för sina intressen. Det innebär att en sammanvägd bedömning ska göras utifrån olika faktorer där ingen enskild omständighet är avgörande (exempelvis vistelsens varaktighet, personens familjesituation, bostadsförhållanden med mera). Vilka faktorer som Försäkringskassan, vid denna bedömning, ska ta hänsyn till framgår av EU-praxis och artikel 11 i förordning (EG) nr 987/2009.

Utdrag ur Folkbokföringslagen (1991:481)

14 § Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring tillsammans med sin medföljande familj på den fastighet och i den församling där den utsände senast var eller borde ha varit folkbokförd eller, om ändrade förhållanden föranleder det, endast i församlingen.

Den utsände får efter ansökan medges att tillsammans med sin medföljande familj folkbokföras på en fastighet i en församling där han eller någon annan i familjen äger eller innehar fast egendom eller innehar en bostad med bostadsrätt.

Vad som sägs i 11 § ska tillämpas på medföljande barn som för skolgång vistas i utlandet på annan ort än den där den utsände är stationerad.

11 § En elev under 18 år som har sitt egentliga hemvist tillsammans med föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om han till följd av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.

Första stycket tillämpas även efter det att eleven fyllt 18 år så länge han genomgår grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning.

Nationella experter

Nationella experter anlitas vid EU-institutionerna som sakkunniga på särskilda områden med tjänstgöringsperioder vanligtvis från sex månader till två år. Tjänstgöringen går att förlänga till fyra år och i exceptionella fall till maximalt sex år.

Under tjänstgöringen som nationell expert kvarstår arbetstagaren formellt i anställningen hos den svenska anställningsmyndigheten. Arbetstagaren ställs till förfogande som nationell expert så att aktuell EU-institution kan använda expertens sakkunskap inom ett speciellt område. Det stora flertalet nationella experter tjänstgör i Europeiska kommissionen.

Under tjänstgöringen som nationell expert är arbetstagaren formellt utlandsstationerad av anställningsmyndigheten i Sverige och URA ska därför tillämpas. Arbetstagaren får sin lön från den svenska anställningsmyndigheten medan övriga ersättningar betalas av kommissionen direkt till arbetstagaren.

Nationella experter i EU är ett exempel på delad finansiering

Förhållandet att arbetstagaren under utlandsstationering får sin lön från den svenska anställningsmyndigheten och ersättningar och förmåner på grund av utlandstjänstgöringen från en annan aktör – så kallad delad finansiering – gäller inte bara nationella experter. Exempel på andra aktörer än EU är exempelvis FN och OSSE. Informationen på dessa sidor och exemplet på URA-kontrakt kan därför vara till hjälp även då en arbetstagare ställs till förfogande för en annan aktör och får arbetsledning av denna under utlandstjänstgöringen. Finansieringen är då ofta delad så att anställningsmyndigheten i Sverige betalar lönen till arbetstagaren och den andra aktören ersätter arbetstagarens privata merkostnader som uppstår på grund av utlandsstationeringen med ett schablonbelopp.

Länktips

URA-försäkring [Kammarkollegiet] 
Arbete i EU [Regeringskansliet] 
Seconded National Expert [Europakommissionen] 
Försäkringskassan 
Inkomstskattelagen [Notisum]

EU-kommissionens regelverk

Arbetsgivarverkets kommentarer ger bara en övergripande information om EU-kommissionens regelverk för nationella experter. Vad som gäller för den enskilde nationella experten kan bara framgå av vid varje tidpunkt gällande villkor i kommissionens beslut, övriga föreskrifter och ordningsregler.

EU:s villkor för tjänstgöring som nationell expert

Villkoren för tjänstgöring som nationell expert regleras i kommissionens beslut och tjänsteföreskrifter. Villkoren är juridiskt bindande mellan arbetstagaren som tjänstgör som nationell expert, den svenska anställningsmyndigheten och EU-institutionen.

Anställningsförhållandet

Under en nationell experttjänstgöring kvarstår anställningsförhållandet mellan arbetstagaren och den svenska anställningsmyndigheten. Anställningsmyndigheten, arbetstagaren och kommissionen träffar överenskommelser om att arbetstagaren i sin anställning - "i tjänsten" - ska arbeta som expert för EU-institutionen. Arbetstagaren står under den aktuella EU-institutionens arbetsledning och tillsyn. Kommissionens regler beträffande arbetstid, semester, sjukledighet, föräldraledighet och övrig ledighet ska tillämpas.

Arbetstagaren ska i samband med att URA-kontraktet tecknas lämna uppgifter till anställningsmyndigheten om sådana förhållanden som kan ha betydelse vid bedömningen av om arbetstagaren uppfyller villkoren för vissa förmåner och vid prövningen av ersättningarnas storlek så att dessa kan hanteras korrekt i kontraktet i förhållande till gällande skattelagstiftning (se exemplet på URA-kontrakt som finns på sidan Utlandskontrakt).

Ersättning till arbetstagaren

Den svenska anställningsmyndigheten betalar lön till arbetstagaren, inklusive sociala avgifter och försäkringar. Kommissionen betalar följande ersättningar till arbetstagaren:

  • schablonbelopp (Daily Subsistence Allowance, DSA) för att täcka kostnader för bostad och andra levnadskostnader,
  • schablonbelopp (Monthly Allowance, MA), vars storlek beror på avståndet mellan tjänstgöringsorten i Sverige och stationeringsorten,
  • ut- och återresa för experten vid tjänstgöringens början och slut,
  • resor i kommissionens tjänst

EU:s olycksfallsförsäkring för arbetstagaren

Den svenska anställningsmyndigheten har ingen skyldighet att ge eller betala för ytterligare förmåner eller kostnadsersättningar till arbetstagaren under dennes tjänstgöring i kommissionen.

Länktips

URA-försäkring [Kammarkollegiet] 
Arbete i EU [Regeringskansliet] 
Seconded National Expert [Europakommissionen] 
Försäkringskassan 
Inkomstskattelagen [Notisum]

Tillämpning av URA

Arbetsgivarverket kommenterar här tillämpningen av URA-avtalet på nationella experter. Kommentarerna är tänkt som ett stöd för dig som arbetsgivare.

4–6 §§ Utlandskontrakt

Eftersom EU:s bindande tjänsteföreskrifter gäller vid tjänstgöringen ska hänvisning till tillämpligt EU-dokument, paragraf och avsnitt skrivas in i utlandskontraktet. Dokumenten som helhet bifogas. Det gäller exempelvis anställningsvillkor som arbetstid, semester, sjukledighet, föräldraledighet, övrig ledighet, liksom de ersättningar som EU betalar för ut- och återresa. Till exempel det antal semesterdagar som arbetstagaren tjänar in enligt EU:s regler under tjänstgöringen som nationell expert skrivs in i kontraktets avsnitt om semester.

Schablonersättningar och övriga förmåner som EU-institutionen betalar genom kostnadsersättningar direkt till experten ska redovisas i det utlandskontrakt som upprättas med stöd av URA. De schablonersättningar och övriga kostnadsersättningar som EU betalar till arbetstagaren ska inte tas upp till beskattning i Sverige till den del som de sammanlagda kostnadsersättningarna från EU motsvarar de kostnadsersättningar som totalt kan utbetalas skattefritt enligt URA.

De schablonbelopp (Daily Subsistence Allowance - DSA och Monthly Allowance – MA) som EU betalar ut månadsvis till arbetstagaren är avsedda att täcka ökade kostnader för bostad och andra levnadskostnader på grund av. EU-tjänstgöringen. Monthly Allowance beräknas på avståndet mellan arbetsorten i hemlandet Sverige och stationeringsorten enligt EU:s regler. Observera att om arbetstagaren får kostnadsersättning av anställningsmyndigheten i Sverige eller annan finansiär, betalar inte EU ut Monthly Allowance till arbetstagaren.

I samband med att URA-kontraktet tecknas ska arbetstagaren lämna uppgifter till den svenska anställningsmyndigheten om sådana förhållanden som kan ha betydelse vid bedömningen av om arbetstagaren uppfyller villkoren för vissa förmåner.Vid prövningen av ersättningarnas storlek ska dessa hanteras korrekt i kontraktet i förhållande till gällande skattelagstiftning (se exemplet på URA-kontrakt).

7 § Lön

Under tjänstgöring som nationell expert har arbetstagaren lön från den svenska anställningsmyndigheten och är ledig från ordinarie arbetsuppgifter i anställningen i Sverige. Anställningsmyndigheten svarar för lönekostnader inklusive sociala avgifter.

8 § Arbetstid

För arbetstagaren tillämpas - i stället för bestämmelserna i 8 § URA - de föreskrifter om arbetstid som gäller vid EU-institutionen.

Övertidsersättning utges normalt inte. Deltidsarbete kan i undantagsfall medges efter ansökan hos generaldirektören för personal och administration.

Arbetstagaren omfattas av de regler för särskild ledighet och helgdagar som gäller vid EU-institutionen. Arbetstagaren har inte rätt till sådana eventuella övriga ledigheter som han eller hon skulle ha haft rätt till under tjänstgöring i sin anställning i Sverige - till exempel svenska helgdagar.

9 § Semester och annan ledighet

För arbetstagaren tillämpas - i stället för bestämmelserna i 9 § URA - de tjänsteföreskrifter om semester och särskild ledighet som gäller vid EU-institutionen. Antalet semesterdagar är 24 -30 dagar per kalenderår.

Efter ansökan hos EU-institutionen kan särskild ledighet medges för olika familjeangelägenheter. Arbetstagaren får endast ta i anspråk sådan semester som "tjänas in" under tjänstgöringen hos en EU-institution.

Sparade semesterdagar från anställningsmyndigheten i Sverige som arbetstagaren har när han eller hon börjar tjänstgöringen vid en EU-institution "fryses in" och "tinas upp" vid återkomsten till anställningsmyndigheten i Sverige. I lönesystemen finns särskilda lönearter för "infrysning" av intjänade dagar. Semesterdagar från EU-tjänstgöringen kan inte överföras till anställningsmyndigheten i Sverige. Det innebär att intjänade semesterdagar som inte tagits ut, är förverkade när EU-tjänstgöringen är slut. Ansökan om ledighet ska göras till den EU-institution där arbetstagaren är placerad.

Föräldraledighet avser endast mammor i EU:s tjänsteföreskrifter. En arbetstagare som är gravid ska anmäla ledighet för barns födelse även till den svenska anställningsmyndigheten. Arbetstagaren kan välja 20 veckors mammaledighet som EU:s tjänsteföreskrifter ger möjlighet till. Om arbetstagaren väljer längre ledighet enligt svenska bestämmelser ska, på arbetstagarens begäran, ett avbrott av EU-tjänstgöringen göras under den tid som överstiger den ledighet som beviljas av kommissionen. Alternativt kan arbetstagaren ansöka om avbrott i EU-tjänstgöringen som täcker hela den period som är tillåten för mammaledighet. Om arbetstagaren tar ledigt 20 veckor enligt EU:s tjänsteföreskrifter inkluderas ledigheten i den överenskomna tjänstgöringen och (Daily Subsistence Allowance - DSA och Monthly Allowance - MA) betalas ut under ledigheten.

10 § Lön under sjukfrånvaro

För arbetstagare som tjänstgör som nationella experter tillämpas - i stället för bestämmelserna i 10 § URA - de tjänsteföreskrifter om ledighet för frånvaro vid sjukdom eller olycksfall som gäller vid EU-institutionen.

Anmälan om sjukfrånvaro ska göras endast till den EU-institution där arbetstagaren är placerad. Antalet dagar för sjukdom och ledigheter på grund av personliga förhållanden som kan beviljas anges i tjänsteföreskrifterna. Lönen från den svenska anställningsmyndigheten reduceras inte. Ingen återkoppling ska ske till svensk arbetsgivare eller till Försäkringskassan. Vid sjukdom ska arbetstagaren visa upp läkarintyg enligt EU:s tjänsteföreskrifter.

12 § Olycksfallsförsäkring med mera

Om en arbetstagare på grund av ett olycksfall i arbetet får ersättning från EU:s olycksfallsförsäkring ska eventuell ersättning enligt avtalet om ersättning vid personskada (PSA) minskas i motsvarande mån.

Samordningsavdrag kan också göras till exempel om en arbetstagare får ut sjukpenning från Försäkringskassan.

EU:s olycksfallsförsäkring omfattar endast arbetstagaren det vill säga den nationella experten och inte medföljande familjemedlemmar.

Den URA-försäkring som anställningsmyndigheten ska teckna hos Kammarkollegiet för arbetstagaren gäller även för sådana familjemedlemmar som anges i utlandskontraktet.

13 § Vissa särskilda anställningsvillkor

Tillämpning av bilagan till URA

Arbetsgivarverket kommenterar här tillämpningen av URA-avtalets bilaga (13§ URA) på arbetstagare som tjänstgör som nationella experter. Kommentarerna är tänkta som ett stöd till dig som arbetsgivare vid kontraktsskrivningen. Se även exemplet på ifyllt URA-kontrakt för en nationell expert.

1 Ersättning för bostadskostnader

Schablonersättningen (Daily Subsistence Allowance - DSA) som EU-institutionen betalar som schablonbelopp månadsvis till arbetstagaren är bland annat avsett att täcka bostadskostnad inklusive driftskostnader. Ett belopp "avräknas" därför från arbetstagarens DSA som motsvarar belopp för ersättning för skälig och faktisk bostadskostnad inklusive driftskostnader.

4 Ersättning för resekostnader

När EU-institutionen finansierar resekostnader för arbetstagaren och medföljande familjemedlemmar måste även EU-institutionens övriga regelverk i fråga om biljettpriser och dylikt följas.

Vid tjänsteresor under tjänstgöringstiden som nationell expert betalar EU-institutionen ersättning för resekostnader och traktamente till arbetstagaren.

5 Ersättning för hälso- och sjukvårdskostnader

När EU-institutionen finansierar vissa kostnader för sjukvård och medicin måste EU-institutionens regelverk följas.

6 Ersättning för övriga merkostnader (merkostnadstillägg och medföljandetillägg)

Schablonersättningen (Daily Subsistence Allowance - DSA) som EU-institutionen betalar som schablonbelopp månadsvis direkt till arbetstagaren är bland annat avsett att täcka fördyrade levnadskostnader på grund av EU-tjänstgöringen. Ett belopp räknas därför av från arbetstagarens DSA som motsvarar belopp för merkostnadstillägg och i förekommande fall medföljandetillägg. Detta skrivs in i utlandskontraktet.

EU-institutionen betalar ytterligare ett schablonbelopp, (Monthly Allowance - MA), tillarbetstagaren. Beloppet för MA beror på avståndet mellan tjänstgöringsorten i hemlandet (där arbetstagaren har sin anställning) och stationeringsorten under tjänstgöringen som nationell expert.

15 § Arbetstagarens uppgiftsskyldighet

Arbetstagaren är skyldig att under kontraktstiden lämna uppgift till anställningsmyndigheten i Sverige om de ersättningar som betalas av EU eller från annat håll. Upplysning om dessa ersättningar och förmåner ska anges i URA-kontraktet så att inte dubbla kostnadsersättningar utbetalas och så att ersättningar och förmåner kan hanteras med hänsyn till de gränser för skattefrihet som gäller enligt aktuell skattelagstiftning.

16 § Avslutande av utlandskontraktet

EU har bestämmelser om när en tjänstgöring som nationell expert kan avbrytas. Normalt gäller tre månaders varsel/uppsägningstid om EU-tjänstgöringen avslutas. Om arbetstagarens anställning vid anställningsmyndigheten i Sverige beslutar enbart anställningsmyndigheten.

Länktips

URA-försäkring [Kammarkollegiet] 
Arbete i EU [Regeringskansliet] 
Seconded National Expert [Europakommissionen] 
Försäkringskassan 
Inkomstskattelagen [Notisum]

Utlandskontrakt

Här har vi tagit fram ett exempel på ett URA-kontrakt för arbetstagare som ska tjänstgöra som nationell expert i EU. Exemplet innehåller en del redan ifyllda uppgifter och kan fungera som mall inför kontraktsskrivning. Komplettera med de uppgifter som är relevanta i det aktuella fallet.

Exempel på utlandskontrakt

Utlandskontrakt för nationell expert (word)

Beskattning och socialförsäkring

En arbetstagare som är anställd vid en statlig myndighet i Sverige är under tjänstgöringen som nationell expert i en EU-institution fortsatt folkbokförd (enligt 14§ folkbokföringslagen) i Sverige.

Arbetstagaren är då fullt skattskyldig i Sverige vilket innebär att anställningsmyndigheten i Sverige under arbetstagarens tjänstgöringstid i EU-institutionen ska göra preliminärt skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter för arbetstagarens lön på samma sätt som vid tjänstgöring i Sverige.

Beskattning

Allt som EU betalar eller som ger som ersättning eller förmån till arbetstagaren är i grunden skattepliktigt i Sverige. På samma sätt som övriga statligt anställda med stationering utomlands kan dock även arbetstagare som är nationell expert omfattas av de skattebestämmelser som innebär skattefrihet för vissa ersättningar för merkostnader på grund av utlandsstationeringen. Dessa regler finns i 11 kap. inkomstskattelagen i 18§ om skattefrihet för hälso- och sjukvård, i 21§ om skattefrihet för bostad, barns deltagande i förskoleverksamhet/skolbarnomsorg, barns skolgång, medföljandetillägg och merkostnadstillägg samt i 27§ om skattefrihet för flyttningsersättningar.

De schablonersättningar och övriga kostnadsersättningar som kommissionen betalar till den nationella arbetstagaren behöver alltså inte tas upp till beskattning i Sverige till den del de sammanlagda kostnadsersättningarna från kommissionen motsvarar de kostnadsersättningar som är undantagna från beskattning enligt ovan. För att komma i åtnjutande av denna skattefrihet behöver en jämförelse göras mellan de ersättningar och förmåner som arbetstagaren erhåller från EU och de ersättningar och förmåner som anställningsmyndigheten i Sverige skulle ha kunnat utbetala eller tillhandahålla skattefritt genom ett URA-kontrakt om anställningsmyndigheten hade svarat för dessa ersättningar och förmåner.

I URA-kontraktet måste därför de kostnadsersättningar som utbetalas eller tillhandahålls av EU redovisas och det måste i varje del anges i vilken mån de motsvaras av en förmån som enligt URA är skattefri enligt reglerna i inkomstskattelagen.

För arbetstagaren finns då de båda schablonbeloppen (Daily Subsistence Allowance - DSA) och (Monthly Allowance - MA) som arbetstagaren får direkt av EU. Dessa schablonersättningar som EU-institutionen betalar månadsvis till den arbetstagaren är avsedda att täcka arbetstagarens merkostnader på stationeringsorten till exempel bostadskostnad, ökade levnadskostnader, kostnad för hemresor (utöver ut- och återresa), skolkostnader etcera. I vilken mån DSA och MA kan göras skattefria beror på arbetstagarens familjesituation och val av boende resor etcera.

Konstruktionen i URA-kontraktet är att de förmåner och ersättningar som arbetstagaren får direkt från EU "avräknas fiktivt" mot förmåner och kostnadsersättningar enligt URA på det sätt som anges i exemplet på URA-kontrakt för en nationell expert, se sidan

Utlandskontrakt

För en ensamstående arbetstagare är det vanligtvis beloppet för merkostnadstillägg samt kostnad för bostad och resor till Sverige som kan "avräknas". För en familj med två vuxna och barn kan dessutom eventuellt belopp för medföljandetillägg samt kostnader för förskola och skola "avräknas".

I det fall summan av de ersättningar och förmåner som EU betalar eller tillhandahåller direkt till arbetstagaren överstiger vad som i kontraktet angivits motsvara kostnadsersättningar enligt bilaga till 13 § URA, är överskjutande del skattepliktig för arbetstagaren. I ett sådant fall ska arbetstagaren själv i sin deklaration uppge vilken ersättning från EU-kommissionen som är skattepliktig eftersom kommissionen inte gör något skatteavdrag på utbetalningar till arbetstagaren.

I det fall summan av de ersättningar som ges av EU direkt till arbetstagaren understiger vad som i kontraktet angivits motsvara kostnadsersättningar enligt bilaga till 13 § URA har inte anställningsmyndigheten i någon del skyldighet att betala mellanskillnaden såvida inte detta särskilt angivits i kontraktet.

En allmän skatteregel (utöver de särregler som är kopplade till URA-avtalet) som gäller hemresor generellt:

Om arbetstagaren själv betalar resor (utöver för de resor som i förekommande fall gjorts skattefria enligt URA-kontraktet) kan arbetstagaren i självdeklarationen yrka avdrag för faktiska resekostnader (enligt 12 kap. 24 § inkomstskattelagen) för högst en hemresa per vecka inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-länderna om arbetstagaren på grund av sitt arbete vistas på annan ort än den där han eller hans familj bor. Arbetstagaren måste ha familj i det land arbetstagaren reser till. Enligt skattebestämmelsen avses kärnfamilj, det vill säga man, hustru eller motsvarande och barn under 18 år.

Socialförsäkringsreglerna

Socialförsäkring vid utsändning till ett land utanför EU

Enligt 5 kap. 4 § socialförsäkringsbalken ska den som sänds ut till ett annat land av en statlig arbetsgivare för arbete för arbetsgivarens räkning anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt här i landet.

Enligt 6 kap. 4 § socialförsäkringsbalken ska arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige anses som arbete i Sverige, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren. Om det är en statlig arbetstagare anses denne arbeta i Sverige under hela utsändningstiden.

Medföljande familjemedlemmar omfattas endast av den bosättningsbaserade försäkringen (5 kap. 8 § socialförsäkringsbalken) om de inte själva kvalificerar sig för den arbetsbaserade försäkringen.

Socialförsäkring vid utsändning till ett land inom EU

De statligt anställda tillhör svensk socialförsäkring under hela utsändningstiden. Detta eftersom offentligt anställda, enligt artikel 11.3.b. i förordning (EG) 883/2004, omfattas av lagstiftningen i det medlemsland till vilket förvaltningen som sysselsätter personen hör. Om arbetstagaren däremot skulle få ytterligare en offentlig anställning, i ett annat EU-land, gäller andra regler.

Medföljande bedöms självständigt. Om personen börjar arbeta i det andra medlemslandet är det vanligtvis huvudregeln om arbetslandets lagstiftning som är tillämplig, det vill säga att personen kommer att tillhöra det andra medlemslandets socialförsäkring, enligt artikel 11.3.a. i förordning (EG) 883/2004. Om personen inte börjar arbeta i det andra medlemslandet ska personen som regel omfattas av bosättningslandets lagstiftning enligt artikel 11.3.e. i förordning (EG) nr 883/2004. För att fastställa var en person ska anses bosatt enligt den EU-rättsliga bedömningen ska en bedömning göras av var personen har sitt varaktiga centrum för sina intressen. Det innebär att en sammanvägd bedömning ska göras utifrån olika faktorer där ingen enskild omständighet är avgörande (exempelvis vistelsens varaktighet, personens familjesituation, bostadsförhållanden med mera). Vilka faktorer som Försäkringskassan, vid denna bedömning, ska ta hänsyn till framgår av EU-praxis och artikel 11 i förordning (EG) nr 987/2009.

Innan tjänstgöringen påbörjas ska Försäkringskassan utfärda vissa intyg.

Länktips

URA-försäkring [Kammarkollegiet] 
Arbete i EU [Regeringskansliet] 
Seconded National Expert [Europakommissionen] 
Försäkringskassan 
Inkomstskattelagen [Notisum]

Utrikes tjänsteresa och förrättning

Ersättning för tjänsteresa och förrättning utomlands för arbetstagare vid myndigheter under regeringen regleras i kollektivavtalet "Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands".

Under en utrikes tjänsteresa och förrättning har arbetstagaren kvar sitt tjänsteställe på sin vanliga arbetsort i Sverige. Bestämmelserna i Villkorsavtal Seko, Villkorsavtal OFR/S,P,O, Villkorsavtal-T Saco-S samt AVA, som är anpassade för arbete i Sverige, fortsätter att gälla under förrättningen utomlands. Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands reglerar bara de förmåner och kostnadsersättningar som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda skattefritt till arbetstagaren. Under tjänsteresan och förrättningen gäller tjänstereseförsäkringen.

Avtalets definition av utrikes förrättning och utrikes tjänsteresa

Utrikes förrättning

Tjänstgöring som en arbetstagare - utan att få annan anställning - fullgör utom Sverige på någon annan ort än den vanliga verksamhetsorten eller stationeringsorten utomlands.

Utrikes tjänsteresa

En resa som är direkt föranledd av en utrikes förrättning eller en resa som den som är stationerad utomlands företar till eller från Sverige för statens räkning.

Länktips

Tjänstereseförsäkringen [Kammarkollegiet]

Utlandsrådet

Arbetsgivarverkets utlandsråd (UR) är ett rådgivande expertorgan som normalt sammanträder 6-7 gånger per år.

Utlandsrådet har följande uppgifter:

  • följa upp hur gällande avtal för utlandsstationerade fungerar och tillämpas på myndigheterna,
  • vid behov ge råd till myndigheterna i tolkning och tillämpning av gällande avtal,
  • vid behov och i samförstånd med Skatteverket ge råd till myndigheterna hur gällande skattebestämmelser ska tillämpas för utlandsstationerade,
  • följa upp anställnings- och arbetsförhållanden för statlig personal i utlandstjänst och vid behov initiera och samordna utveckling och anpassning av de lagar, avtal, förordningar, försäkringar m.m. som är väsentliga för en effektiv personalhantering i statlig utlandsverksamhet.

Utlandsrådet har inga beslutsbefogenheter. De ställningstaganden - råd - som Rådet ger hanteras inom ordinarie förhandlings- eller beslutsordning för respektive fråga.

Ledamöter

Ordinarie Ersättare
Ordförande
Eva Liedström Adler, generaldirektör, Arbetsgivarverket
Åsa Krook, chef enheten för arbetsgivarutveckling, Arbetsgivarverket
Julia Norinder, avdelningschef, SIDA Maria Tegborg, tf HR-chef, SIDA
Cathrin Dalmo, personalchef, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Owe Jordan, förhandlingsansvarig, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Cajsa Linder, ämnesråd, Regeringskansliet Lena Nordström, personalchef, Utrikesdepartementet
Ulf Olsson, förhandlingschef, Försvarsmakten  
Maria Olwaeus, ombudsman, OFR/S,P,O Åsa Erba-Stenhammar, förhandlingschef, OFR/S,P,O
Anna Norberg, HR-chef, Folke Bernadotteakademin Carl Fredrik Birkoff, enhetschef, Folke Bernadotteakademin
Elisabeth Mohlkert, förbundsdirektör, Saco-S Mats Eriksson, förhandlingschef, Saco-S
Pia Blank Thörnroos, skattejurist, Skatteverket  

Sekreterare
Dan Hultgren, expert utlandsvillkor, Arbetsgivarverket

 

Minnesanteckningar Utlandsrådet

8 juni 2017 (pdf-fil, öppnas i nytt fönster) 
8 december 2016, (pdf-fil, öppnas i nytt fönster) 
13 oktober 2016, (pdf-fil, öppnas i nytt fönster) 
9 juni 2016, (pdf-fil, öppnas i nytt fönster) 
7 december 2015, (pdf-fil, öppnas i nytt fönster) 
9 juni 2015, (pdf-fil, öppnas i nytt fönster) 
9 december 2014, (pdf-fil, öppnas i nytt fönster) 
16 juni 2014, (pdf-fil, öppnas i nytt fönster)

Frågor och svar Personal utomlands

Kontakt

Kontakta Dan Hultgrendan.hultgren@arbetsgivarverket.se eller 08-700 14 07 om du har frågor om utlandstjänstgöring för statligt anställda.

Utbildning - URA

URA - villkor vid olika former av utlandstjänstgöring. Kommande kurstillfällen:

12 april 2018

7 november 2018