Frågor och svar om Sjukskrivning, ersättningar och ledighet

Arbetsgivarverket sammanställer löpande frågor och svar med arbetsrättslig information för statliga arbetsgivare med anledning av spridningen av coronavirus. Frågor och svar uppdateras löpande, datum anges efter varje fråga.

  • FRÅGA: Folkhälsomyndighetens rekommendation till person som bor med annan som har konstaterad covid-19 är att man bör undvika nära kontakt med andra människor under inkubationstiden (2-14 dagar, vanligast fem dagar). Vilken ersättning ska utgå under tiden? (2020-10-05)

    SVAR: I dessa fall är det behandlande läkare som beslutar och fattar beslut om sådana förhållningsregler. Om sådant beslut finns och arbetstagaren har arbetsförmåga och kan utföra arbete i hemmet ska vanlig lön utgå. Om arbetstagaren har arbetsförmåga men inte möjlighet att utföra arbete i hemmet ska lön till smittbärare utgå, (9 kap. 3 § villkorsavtalen, 12 § 12 mom. AVA/AVA-T). För att lön till smittbärare ska utgå krävs beslut av behandlande läkare, smittskyddsläkare eller motsvarande i ett läkarintyg eller liknande från första dagen som visar att hen inte får arbeta på grund av risken för smitta.

  • FRÅGA: Vilken ersättning ska utges vid frånvaro? (2020-05-08)

    SVAR: Den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en smittsam sjukdom har rätt till sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (2010:110).

    Dessa ersättningar blir däremot inte aktuella när en anställd, utan att arbetsförmågan är nedsatt, måste avhålla sig från arbete på grund av att hen antas bära på en smittsam sjukdom. I dessa fall kan istället smittbärarpenning från Försäkringskassan betalas ut. Enligt 46 kap. 19 § socialförsäkringsbalken har dock statligt anställda smittbärare bara rätt till smittbärarpenning till den del ersättningen skulle överstiga inkomsten från den statliga anställningen.

    På det statliga avtalsområdet har parterna kommit överens om att något avdrag inte ska göras på lönen när en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av att hen är eller misstänks vara smittad enligt bestämmelser i smittskyddslagen eller livsmedelslagen (9 kap. 3 § villkorsavtalen, 12 § 12 mom. AVA/AVA-T). För att bestämmelserna ska vara tillämpliga krävs beslut av behandlande läkare, smittskyddsläkare eller motsvarande och ett läkarintyg eller liknande från första dagen som visar att hen inte får arbeta på grund av risken för smitta.
  • FRÅGA: Vi har en medarbetare som är smittad, ska sjuklönelagens regler om karensavdrag tillämpas? (2020-03-06)

    SVAR: Om arbetsgivaren, efter kontakt med arbetstagaren, bedömer att arbetsförmågan är nedsatt till följd av smittan, ska sjuklönelagens regler tillämpas fullt ut, det vill säga karensavdrag ska göras. Om smittan inte påverkar arbetsförmågan ska däremot lön till smittad utgå, utan avdrag. Detta följer av 9 kap. 3 § villkorsavtalen och 12 § 12 mom. affärsverksavtalen. För att bestämmelserna i kollektivavtalen ska vara tillämpliga krävs beslut av behandlande läkare, smittskyddsläkare eller motsvarande.
  • FRÅGA: Den 7 april utfärdade regeringen en förordning som innebär att karensavdraget tillfälligt slopas. Vad innebär den? (2020-10-01)

    SVAR: Arbetsgivaren ska fortsätta att göra karensavdrag som vanligt. Åtgärden innebär att den anställde i efterhand får söka ersättning hos Försäkringskassan. Ersättning utgår med ett schablonbelopp oavsett hur stort karensavdraget varit och den 1 juni höjdes beloppet från 700 till 804 kronor. De tillfälliga reglerna om ersättning för karensavdrag gällde ursprungligen till den 30 september, men har nu blivit förlängda och gäller till och med den 31 december 2020.
  • FRÅGA: Den 2 april beslutade riksdagen om en ändring i sjuklönelagen som innebär att kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden temporärt upphävs för att minska belastningen på vården. Det slopade kravet på läkarintyg gällde ursprungligen till den 30 september, men har nu blivit förlängt och gäller till den 31 december 2020. Har motsvarande förändringar gjorts i villkors- och affärsverksavtalen?  (2020-10-01)

    SVAR: Ja, centrala parter har ingått ett kollektivavtal med motsvarande innehåll. Det gäller från och med den tidpunkt då ändringen i sjuklönelagen träder i kraft, det vill säga retroaktivt från den 13 mars. Förändringen i lagen innebär att såväl kravet på läkarintyg från den åttonde dagen som möjligheten att kräva in läkarintyg vid en tidigare tidpunkt tas bort. Överenskommelser med motsvarande innehåll har ingåtts avseende 7 kap. 3 § villkorsavtalen respektive 12 § 3 mom. affärsverksavtalen. Ändringarna i avtalet gäller under den tid som ändringarna i lagen äger giltighet. 

    Även före ändringen kunde arbetsgivaren betala ut sjuklön utan att kräva in läkarintyg. Detta får anses följa av 6 kap. 2 § villkorsavtalen och efter avstämning med centrala fackliga organisationer genom motsvarande tillämpning av affärsverksavtalen. Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagarorganisationen informeras om det tilltänkta beslutet (2 kap. 1 § villkorsavtalen). 

    Förhandlingsprotokoll 2020-03-23: Sjukintyg under sjuklöneperioden (Saco-S)
    Förhandlingsprotokoll 2020-03-23: Sjukintyg under sjuklöneperioden (OFR)
    Förhandlingsprotokoll 2020-03-23: Sjukintyg under sjuklöneperioden (Seko)
  • FRÅGA: Innebär förändringarna i sjuklönelagen om att temporärt upphäva kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden även att vi som arbetsgivare inte heller behöver beslut av behandlande läkare, smittskyddsläkare eller motsvarande för att betala ut lön till smittbärare? (2020-05-14)

    SVAR: För att uppbära lön till smittbärare enligt 9 kap. 3 § villkorsavtalen och 12 § 12 mom. affärverksavtalen krävs fortfarande ett en läkare har fattat beslut om att hen inte får arbeta eftersom hen är eller kan vara smittad av en samhällsfarlig sjukdom enligt bestämmelserna i smittskyddslag (2004:168). Ett sådant beslut, i ett läkarintyg eller liknande, som visar att hen inte får arbeta på grund av risken för smitta samt vilken tidsperiod som avses krävs från första dagen och under hela perioden.
  • FRÅGA: Försäkringskassan kommer inte begära in läkarintyg under de första 21 dagarna i sjukperioden. Det är först från den fjärde sjukskrivningsveckan som intyget ska lämnas. Hur ska vi som arbetsgivare agera? (2020-04-20)

    SVAR: Normalt förutsätter rätten till frånvaro från och med dag 15 samt rätten till sjukpenningtillägg att arbetsgivaren får ta del av läkarintyget från dag 15. Under rådande omständigheter behöver arbetsgivaren inte kräva in detta läkarintyg. Vid tvekan om arbetstagare verkligen har en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan kan du som stöd i den bedömningen begära att arbetstagaren ska styrka att sjukpenning betalas ut från Försäkringskassan. Även arbetstagarens rätt till sjukpenningtillägg förutsätter att sjukpenning betalas. I dag fattar Försäkringskassan i större omfattning tillfälliga beslut om att betala ut sjukpenning fram till dag 21 i sjukperioden. Även vid ett sådant tillfälligt beslut ska sjukpenningtillägg utbetalas.
  • FRÅGA: Från och med den 1 augusti ersätter staten, enligt en förorning, arbetsgivare för den del av sjuklönekostnaden som överstiger det normala till följd av coronapandemin. Hur fungerar det?  (2020-10-01)


    SVAR: Staten ersätter arbetsgivare för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt. Ersättningen räknas ut enligt olika procentsatser beroende på storleken på arbetsgivarens totala lönekostnader. Syftet är att ekonomiskt underlätta för arbetsgivare och företag. Arbetsgivaren betalar ut sjuklön precis som vanligt och blir sedan ersatt via skattekontot av Försäkringskassan. Den tillfälliga förändringen gällde ursprungligen till den 30 september, men har nu blivit förlängd och gäller till den 31 december 2020.

  • FRÅGA: En arbetstagare har lindriga luftvägsbesvär och följer Folkhälsomyndighetens rekommendation att stanna hemma från arbetet. Vilken ersättning ska utgå till arbetstagaren? (2020-03-12)

    SVAR: Om arbetsgivaren bedömer att arbetstagaren har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom gäller sjuklönelagen.

    Om arbetsgivaren bedömer att arbetsförmågan inte är nedsatt och det heller inte finns förutsättningar för lön till smittbärare är arbetstagaren arbetsskyldig. I den situationen finns det olika alternativ för arbetsgivaren:

    - Arbetstagaren bedöms kunna utföra arbete hemifrån, lön ska betalas ut.
    - Arbetstagaren ska infinna sig och frånvaron anses olovlig, löneavdrag ska göras.

    Om det däremot är arbetsgivaren som bedömer att arbetstagaren inte ska infinna sig på arbetsplatsen, ska lön som regel utgå.
  • FRÅGA: Vad kan arbetsgivare vidta för åtgärder om en arbetstagare som verkar sjuk, men som inte själv anser det, vägrar att vara sjukskriven och istället infinner sig på arbetsplatsen? (2020-04-15)

    SVAR: Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagstiftningen skyldig att försöka hindra smittspridning på arbetsplatsen. Likväl har varje individ ett ansvar att medverka till att förhindra smittspridning, enligt 2 kap 1 och 2 §§ smittskyddslagen (2004:168). Ledighet med anledning av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom är emellertid en rättighet för arbetstagaren och arbetsgivaren kan därför inte beordra en arbetstagare att vara ledig på grund av sjukdom. Arbetsgivaren kan som regel endast uppmana den arbetstagare som, enligt arbetsgivarens uppfattning, verkar sjuk att sjukanmäla sig och gå hem för att inte smitta ner andra. Om arbetstagaren inte efterkommer en sådan begäran kan arbetsgivaren beordra arbetstagaren att arbeta på distans, om det är möjligt, med bibehållen lön. 

    Arbetsgivaren kan också med stöd av arbetsledningsrätten tillfälligt försätta en person ur tjänst. Hur frågan om lön ska hanteras regleras i 6 kap. 10 § villkorsavtalen.
  • FRÅGA: Till följd av smitta blir det svårt att få ut lönerna i tid. Kan vi skjuta på utbetalningen? (2020-03-12)

    SVAR: Nej, att betala ut lön i tid är arbetsgivarens mest centrala förpliktelse i anställningsavtalet. I samband med riskbedömningen ska därför denna risk identifieras och åtgärdas så att den kan fullgöras i tid.

  • FRÅGA: Vad händer om regeringen beslutar att stänga skolor/förskolor för att minska smittspridningen av covid-19 och medarbetarna behöver vara hemma för att ta hand som sina barn? (2020-10-01)

    SVAR: Regeringen har beslutat om en ny förordning, förordningen (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19, som gäller från och med den 25 april. Förordningen innebär att tillfällig föräldrapenning kan betalas ut, även om barnet inte är sjukt eller sprider smitta, om regeringen beslutar att stänga skolverksamheten på grund av covid-19 och man därför behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn. Reglerna gäller också om huvudmannen (till exempel kommunen) beslutar att förskolor, skolor och fritidsverksamhet ska stängas:

    - enligt smittskyddsläkares eller Folkhälsomyndighetens rekommendation eller
    - för att verksamheten ligger i ett riskområde som Folkhälsomyndigheten har spärrat av eller
    - om verksamheten inte kan bedrivas på grund av att stora delar av personalen är sjuk i covid-19.

    Samma åldersgränser som normalt sett gäller vid tillfällig föräldrapenning kommer att gälla även vid denna form av utvidgad tillfällig föräldrapenning. Den utvidgade tillfälliga föräldrapenningen kommer att betalas ut av Försäkringskassan, efter ansökan, under hela den tid som en verksamhet på skolområdet är stängd. Som vanligt behöver medarbetaren anmäla till arbetsgivaren att hen planerar att vara föräldraledig med tillfällig föräldrapenning. Anmälan bör ske så snart det är möjligt. Rätten till ledighet från arbetsgivaren när en medarbetare får tillfällig föräldrapenning följer som vanligt av 8 § föräldraledighetslagen. 

    Det är en tillfällig regelförändring som ursprungligen gällde till den 30 september, men nu har blivit förlängd till den 31 december 2020.

 

Fler frågor och svar finns här:

Arbetsgivarverket informerar: Frågor och svar om coronaviruset (startsida)

Kontakt

Har du ytterligare frågor kan du kontakta din rådgivare.