Arbetslivsinriktad rehabilitering

En arbetsgivare är ansvarig för de anställdas arbetslivsinriktade rehabilitering om de blir sjuka och får en nedsatt arbetsförmåga. Arbetsgivaren har endast ansvar för att vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten med målet att arbetstagaren ska kunna fortsätta arbeta hos arbetsgivaren.

Vilka åtgärder som kan bli aktuella måste bedömas i varje enskilt fall och med hänsyn till andra faktorer som till exempel arbetsplatsens storlek, arbetsgivarens resurser och arbetstagarens egen medverkan.

Plan för återgång i arbete

En arbetsgivare ska upprätta en plan för återgång i arbete för sjukskrivna arbetstagare som kan antas ha helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom under minst 60 dagar. Den ska vara klar senast då arbetstagaren har varit sjukskriven under 30 dagar.

En plan behöver inte upprättas om det på grund av arbetstagarens hälsotillstånd för närvarande inte är möjligt, med eller utan rehabiliterande åtgärder, med återgång i arbete. Arbetsgivaren ska då göra ett ställningstagande i planen att planeringen av åtgärder får vänta tills den anställdes hälsotillstånd har förbättrats. Om arbetstagarens hälsotillstånd därefter blir så bra att återgång i arbete kan bli aktuellt, ska planen upprättas så snart som det är praktiskt möjligt för arbetsgivaren.

Mall för planen

Det finns inte något formkrav avseende hur planen ska se ut eller var dokumentationen ska ske. Arbetsgivare får därmed själva bedöma hur dokumentationen bäst görs i den egna verksamheten, till exempel i en egen mall, en personalakt eller liknande. Om arbetsgivaren vill kan denne använda den mall för plan för återgång i arbete som Försäkringskassan i samråd med arbetsgivarorganisationerna Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner, har tagit fram. Mallen är ett förslag på hur en sådan plan kan se ut. Observera att det är viktigt att läsa de hjälptexter som hör till vissa delar i mallen.

Mallen heter Arbetsgivarens plan för återgång i arbete och finns tillsammans med mer information på Försäkringskassans webbplats.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd – bidrag till arbetsgivare

När en arbetsgivare behöver expertstöd för att förebygga eller förkorta sjukfrånvaron kan arbetsgivaren ansöka om bidrag för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd från Försäkringskassan. Det kan handla om att anpassa arbetstagarens arbetsuppgifter och arbetstider eller konsultation om aktuella hjälpbehov och stöd.
För att en arbetsgivare ska kunna få bidrag för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd måste denne anlita en anordnare som är godkänd av Försäkringskassan, som företagshälsovård eller annan aktör. Information om godkända anordnare finns på Försäkringskassans webbplats.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd kan användas när som helst i ett sjukfall, till exempel i samband med att arbetsgivaren upprättar en plan för återgång i arbete. Det saknar betydelse, för rätten till bidrag, om sjukdomen eller skadan som arbetstagaren har eller riskerar att få är arbetsrelaterad eller inte.

Bidrag kan beviljas för halva det belopp som arbetsgivaren har betalat för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Det finns dock ett tak för hur mycket bidrag som kan beviljas under ett kalenderår, både per arbetstagare och för en arbetsgivare. Det är högst 200 000 kronor per arbetsgivare och kalenderår, och högst 10 000 kronor per arbetstagare och kalenderår.

Mer information finns på Försäkringskassans webbplats:

Friskare medarbetare med utökat bidrag [Försäkringskassans webbplats]

Arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder

Arbetsanpassning

Arbetsgivaren har ett lagstadgat ansvar att anpassa arbetet till den enskilde arbetstagarens förutsättningar. Det innebär att ta hänsyn till arbetstagarnas fysiska och psykiska behov samt deras olika förutsättningar. Genom att anpassa arbetsuppgifter och arbetsplats kan en arbetsgivare underlätta för den anställde att vara kvar i sitt arbete eller komma tillbaka efter en sjukskrivning.

Några exempel på anpassningsåtgärder för anställda är:

  • Ändrade arbetstider
  • Anpassning av arbetsuppgifter
  • Omfördelning av ordinarie arbetsuppgifter
  • Ändrade arbetsmetoder
  • Tillfällig eller permanent omplacering inom ramen för arbetsskyldigheten (även kallat förflyttning). Se närmare nedan under rubriken Omplacering.
  • Användning av arbetshjälpmedel

Det finns dock begränsningar i arbetsgivarens skyldighet att vidta anpassningsåtgärder, exempelvis om de kan leda till en försämrad arbetsmiljö eller innebära skada för andra arbetstagare, liksom negativa effekter för verksamhetens effektivitet, en utvidgning av verksamheten eller liknande. En arbetsgivare kan dock inte bara anta att en anpassning kommer att få dessa negativa konsekvenser, utan behöver utreda och ofta även pröva åtgärden för att kunna göra en övertygande utvärdering.

Arbetshjälpmedel

Försäkringskassan kan lämna bidrag till arbetshjälpmedel som ett led i rehabiliteringen av en anställd när hjälpmedlet kan medföra att en längre tids sjukskrivning kan brytas och personen kan återgå i arbete. Arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd.

Bidrag till arbetshjälpmedel kan, efter ansökan till Försäkringskassan, lämnas till både den anställde och arbetsgivaren. Den anställde ansöker själv om bidrag till sådana hjälpmedel som är av individuell karaktär. Arbetsgivaren ansöker om bidrag till sådana hjälpmedel eller anordningar som innebär ingrepp i arbetsgivarens egendom, till exempel att en lokal eller maskin måste byggas om. Bidrag lämnas inte för hjälpmedel eller anpassning som normalt behövs i verksamheten.

Arbetsträning

När en anställd som har varit sjukskriven en längre tid åter ska börja arbeta kan läkaren ibland rekommendera arbetsträning. Försäkringskassan ska då först överväga om personen kan återgå successivt till arbetet genom deltidssjukskrivning. Om det inte är möjligt kan arbetsträning med rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan vara en lämplig åtgärd för att den anställde lättare ska kunna komma tillbaka till arbetslivet. Arbetsträning innebär att den anställde i sin egen takt får träna upp sin förmåga att klara av sina tidigare eller nya arbetsuppgifter utan några egentliga krav på prestation eller liknande. Arbetsträningen bör genomföras på den arbetsplats där arbetstagaren har möjlighet att fortsätta arbeta efter avslutad åtgärd.

Omplacering under pågående rehabilitering

I samband med sjukfrånvaro kan det bli aktuellt att omplacera en arbetstagare.

Om det inte går att rehabilitera arbetstagaren till ordinarie arbete kan det bli aktuellt att rehabilitera till annat arbete inom ramen för arbetstagarens arbetsskyldighet, utan att anställningen förändras i grunden. En sådan omplacering kan arbetsgivaren vidta med stöd av arbetsledningsrätten under pågående rehabilitering.
Om det handlar om tillfälliga omplaceringar under en rehabiliteringsperiod kan det bli aktuellt med arbetsuppgifter utanför ramen för arbetsskyldigheten, till exempel om det är ett led i att utreda arbetsförmågan som sådan (en form av arbetsförmågebedömning) eller för att dessa arbetsuppgifter bedöms påskynda ett tillfrisknande.

Omplacering när rehabiliteringen har avslutats

Först när möjligheterna till återgång i ordinarie arbete eller annat arbete inom ramen för arbetsskyldigheten är uttömda, arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar och arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och denne inte kan utföra arbete av betydelse, finns det en skyldighet för arbetsgivaren att se över omplaceringsmöjligheter utanför arbetsskyldigheten enligt 7 §, 2 stycket, lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivarens rehabiliteringsarbete ska då vara formellt avslutat. I detta skede undersöker arbetsgivaren samtliga lediga anställningar.

Utbildning

Utbildning kan betraktas som arbetslivsinriktad rehabilitering om den syftar till att arbetstagaren ska återfå sin arbetsförmåga och den leder till att han eller hon kan stanna kvar hos sin arbetsgivare.

Avstämningsmöte

Ett avstämningsmöte är ett möte där den anställde, Försäkringskassan och minst en annan part, till exempel arbetsgivare och/eller läkare, deltar. Vilka personer som bör delta bedöms i varje enskilt fall och utifrån vad som behöver diskuteras. Syftet med mötet är att bedöma den anställdes medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Vid avstämningsmötet kan en plan för återgång i arbete upprättas där det ska framgå planerade åtgärder, ansvarsfördelning och målsättning. Avstämningsmötet är Försäkringskassans verktyg men även du som arbetsgivare kan ta initiativ till ett sådant möte genom att kontakta Försäkringskassan.

Finansiering

Arbetsgivaren har ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen när det gäller sådana åtgärder som kan vidtas inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Åtgärderna ska syfta till att den anställde ska kunna vara kvar på sin arbetsplats. Annan rehabilitering, som till exempel medicinsk eller social rehabilitering, har arbetsgivaren dock ingen skyldighet att bekosta. Hur omfattande arbetsgivarens åtgärdsansvar är eller hur omfattande kostnader arbetsgivaren är skyldig att stå för får bedömas från fall till fall. Viss vägledning kan hämtas ur Arbetsdomstolens domar.

Arbetstagarens ansvar

Rehabiliteringsåtgärder ska planeras tillsammans med den anställde och utgå från dennes individuella förutsättningar och behov. Arbetstagaren har själv ett ansvar att aktivt försöka få tillbaka sin arbetsförmåga. Arbetstagaren ska lämna medicinskt underlag och hjälpa till att få fram den information som behövs för att behovet av rehabilitering ska kunna fastställas. Han eller hon ska aktivt och efter bästa förmåga delta i planeringen och genomförandet av rehabiliteringsåtgärderna.

I de fall en arbetstagare försvårar arbetet med rehabiliteringen till exempel genom att inte komma på planerade möten eller delta i åtgärder kan i vissa fall arbetsgivarens rehabiliteringsansvar anses vara uppfyllt.

Försäkringskassans ansvar

Försäkringskassan har huvudansvaret för att samordna och utöva tillsyn över de olika insatser som behövs för en rehabilitering. Försäkringskassan ska också, om den sjukskrivne medger det, samverka med andra berörda aktörer i rehabiliteringsarbetet.

Samordningsansvaret innebär att Försäkringskassan ska se till och arbeta för att de olika rehabiliteringsåtgärder som en person behöver, och som olika aktörer har ansvar för, genomförs på ett effektivt sätt.

Lagar och bestämmelser

Arbetsgivarens ansvar för anpassning och rehabilitering regleras i olika lagar och föreskrifter.

Bestämmelser om arbetsmiljön finns bland annat i arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML), som är en ramlag. Här finns grundläggande regler om arbetsmiljöns utformning. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren till exempel se till att det finns en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på arbetsplatsen.

Hur arbetsmiljölagen ska tillämpas mer i detalj anges i Arbetsmiljöverkets olika föreskrifter. Reglerna i föreskrifterna är i princip lika bindande som lagen. Till dessa brukar det dessutom finnas allmänna råd med tips och kommentarer om hur föreskrifterna ska efterlevas i praktiken. I föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) beskrivs arbetsgivarens skyldigheter på området.

Bestämmelser om arbetsgivarens ansvar för rehabilitering finns i 30 kap. 6 a § socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB). Där står det att arbetsgivaren efter samråd med den anställde ska lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den anställdes behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas. Arbetsgivaren ska även i övrigt medverka till rehabiliteringen och svara för att de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering kommer igång.

Omfattningen av arbetsgivarens arbetsrättsliga ansvar för en anställd vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom går indirekt att utläsa av reglerna om saklig grund för uppsägning i lagen om anställningsskydd (1982:80) (LAS) och av Arbetsdomstolens praxis.