Arbetsmiljö

Alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär bland annat att kartlägga och ta fram åtgärder mot risker på arbetsplatsen. Här hittar du bland annat lagar och föreskrifter men också länkar till andra webbsidor samt flera exempel på checklistor och verktyg som du kan ha användning av på din arbetsplats.

En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling. Arbetsmiljön ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta även de psykologiska och sociala förhållandena i arbetsmiljön. Ett väl genomtänkt arbetsmiljöarbete är ekonomisk lönsamt, minskar ohälsan och ökar arbetsglädjen.

Världshälsoorganisationens definition

WHO har tagit fram en definition av arbetsmiljö som lyder: "Arbetsmiljö en sammanfattande benämning på biologiska, medicinska, fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som i arbetssituationen eller i arbetsplatsens omgivning påverkar individen."

Arbetsmiljö

Öppna alla

Ergonomi betyder kunskap om arbete och handlar om förhållandet mellan människan och den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön eller med andra ord, samspelet människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön.

Ergonomi brukar delas in i tre olika områden:

  • fysisk ergonomi,
  • kognitiv ergonomi och
  • organisatorisk ergonomi.

De regler som finns inom arbetsmiljön berör huvudsakligen den fysiska ergonomin.

Värk i rörelseorganen är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Ibland beror problemen på bristfällig ergonomi kombinerat med en stressproblematik.

En annan viktig faktor för god arbetsmiljö är att belysningen fungerar väl. Dålig belysning kan, utöver trötthet och huvudvärk, också innebära att individen får besvär med rygg och nacke eftersom klen belysning ofta medför en sämre arbetsställning. Kontraster, dagsljus, belysningsnivå och bländning är faktorer man bör ta hänsyn till när man eftersträvar optimal arbetsmiljö. Det är även viktigt att se över färgsättning, skuggbildning och fönsterplaceringar om man vill skapa en miljö där personalen trivs och mår bra.

Stöd och verktyg

Checklista bildskärmsarbete [Prevent] 
Dator- och bildskärmsarbete [Arbetsmiljöverket] 
Arbetsställning och belastning - ergonomi [Arbetsmiljöverket]

När vi pratar om arbetsmiljöförbättringar utgår vi ofta från problemen. Mycket i arbetsmiljölagstiftningen och i det traditionella arbetsmiljöarbetet har handlat om att fokusera på risker, brister och problem. Faktum är att det för det mesta är positivt för hälsan att ha ett arbete - men inte alltid.

Att fokusera på friskfaktorer är ett sätt att söka sig framåt i positiv riktning istället för bort från något negativt. Det som ökar hälsa och arbetslust är friskfaktorer. Friskfaktorerna finns såväl i som utanför arbetet. Eftersom både människor och arbetsplatser är olika blir även friskfaktorerna unika för var och en.

Att ha det friska i fokus för sitt arbete är att arbeta utifrån ett så kallat "salutogent" synsätt. Det betyder hälsans ursprung och härrör från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes). Motsatsen till salutogent är patogent vilket betyder att ha det sjuka i fokus för sitt arbete.

Några exempel på friskfaktorer är följande:

  • Att hjälpas åt mot gemensamt mål.
  • Socialt stöd i arbete såväl som på fritiden.
  • Delaktighet, det vill säga att ha möjlighet att påverka arbetes upplägg.
  • Känna förtroende och tillit till varandra.
  • Rimliga arbetstider.
  • Närvarande chef i det dagliga arbetet.
  • Fungerande utrustning.
  • Anhörigas hälsa.

Hälsa är ett komplext begrepp som både inbegriper upplevelsen av hur vi mår och frågan huruvida vi utifrån ett medicinskt perspektiv har en diagnosticerbar sjukdom. Den överväldigande majoriteten av all sjukfrånvaro i Sverige beror på rygg- och nackbesvär, och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Inte sällan dessutom i kombination. Beträffande sådan ohälsoproblematik som berör psykisk ohälsa och smärta kan det vara svårt för sjukvården att precisera en exakt medicinsk diagnos. Slutsatsen av detta är att det kan vara minst lika relevant att fråga sig om vi är nöjda och belåtna när vi går från arbetet som om vi är friska.

Länktips

Hälsa [Prevent] 
Bättre rehabilitering [Sunt arbetsliv] 
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention [FYSS] 
Friskvård [Arbetsmiljöupplysningen] 
Försäkringskassan (för arbetsgivare) 
Hälsa [Du och jobbet]

Den fysiska arbetsmiljön - det som syns, hörs eller luktar - är ofta det som ligger närmast till hands när vi tänker på arbetsmiljö.

Den fysiska arbetsmiljön kan vara skrivbord och stolar, datorer, värme, utrymme, ventilation och buller. Det är ofta den fysiska arbetsmiljön som medarbetare/skyddsombud ställer krav på vilket beror på att det finns utförliga regler och mätbara gränsvärden för hur vår fysiska arbetsmiljö ska utformas.

Ventilation

För att vi ska kunna må bra på våra arbetsplatser krävs en bra luftkvalité, det vill säga lagom temperatur samt ren och frisk luft. Ventilation är en viktig faktor för ett gott arbetsklimat. Arbetsgivaren är ansvarig för att arbetsplatsen har en god luftkvalité. Ventilationsanläggningar ska kontrolleras regelbundet. Fastighetsägaren har ansvar för att denna obligatoriska ventilationskontroll (OVK) genomförs.

Buller

Ljud är små tryckvariationer i luften. Buller är oönskat ljud, det vill säga ljud som vi känner oss störda av och helst vill slippa. Men även önskade ljud, som till exempel musik, kan bli "oönskade" om ljudnivån är för hög.

Ljud och buller påverkar människor på olika sätt beroende på typ av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det innehåller, hur det varierar över tiden och vilken tid på dygnet vi utsätts för ljudet. Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts för det.

Buller kan orsaka stress, koncentrationssvårigheter, minskad prestationsförmåga samt påverka vår fysiska och psykiska hälsa. Tillfälliga eller bestående hörselskador, tinnitus, sömnstörningar, svårigheter att kommunicera med tal och att uppfatta varningssignaler är några ytterligare risker med buller.

Kemiska arbetsmiljörisker

Ett viktigt område med en omfattande lagstiftning rör kemiska risker i arbetsmiljön. Det ställs höga krav på arbetsgivare vad gäller rutiner för kontroll av en verksamhets kemiska riskbild.

Om kemikalier används så är det viktigt att ha tillgång till säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatabladet ska innehålla den information som användaren behöver för att kunna hantera produkten på ett säkert och miljömässigt acceptabelt sätt. Vid yrkesmässigt bruk ska säkerhetsdatabladen lämnas till kunden senast vid första leveransen. Bladen ska vara kostnadsfria, skrivna på svenska och daterade. Dessutom ska det finnas en förteckning av de kemikalier som används.

Om arbetsplatsen har en mer omfattande kemikaliehantering så ska en riskbedömning göras på arbetsplatsen. Riskbedömningen utgör grunden för vilken kemisk produkt som ska användas i ett visst sammanhang. Riskbedömningen ska dokumenteras.

Arbetet ska planeras så att exponeringen för farliga ämnen minimeras. För cirka 350 ämnen finns det hygieniska gränsvärden. De som arbetar med farliga ämnen ska få instruktioner om hur de ska arbeta säkert.

Sanktionsavgifter

Från och med den 1 juli 2014 är flera av Arbetsmiljöverkets regler förenade med en sanktionsavgift. En sanktionsavgift är en avgift, medan böter är ett straff man döms till i domstol. Att bryta mot en bestämmelse som är belagd med böter ses som en kriminell handling. Ett sådant arbetsmiljöärende hanteras därför av polis och går sedan vidare till åklagare och domstol. De flesta föreskrifter med sanktionsavgifter handlar om överträdelser av den fysiska arbetsmiljön och uppgår till maximalt 1 miljon kronor.

Stöd och verktyg

Buller och hörselskydd [Arbetsmiljöverket] 
Checklista för kontroll av befintlig ventilation [Prevent] 
Checklista för personalrum [Prevent] 
Checklista för kontor [Prevent] 
Kemiska arbetsmiljörisker [Arbetsmiljöverket] 
Regler angående sanktionsavgifter [Arbetsmiljöverket]

Länktips

Buller [Arbetsmiljöverket] 
Kontorsarbete [Arbetsmiljöverket] 
Friska lokaler [Sunt arbetsliv] 
Kemiska risker [Prevent] 
Kontorslandskap [Kontorsforskning]

Våld och hot om våld på arbetsplatsen är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Många anställda upplever dagligen oro för att utsättas för våld eller hot om våld på sin arbetsplats och detta innebär en stark psykisk påfrestning.

Det är viktigt att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna regelbundet gör riskinventeringar beträffande våld och hot och därefter snarast åtgärdar aktuella arbetsmiljöproblem.

Arbetsmiljöverkets regler "Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2" säger att:

Arbetsgivaren ska utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som kan behövas.Arbetet ska ordnas så att riskerna för våld och hot så långt som möjligt förebyggs.Arbetstagarna ska kunna kalla på snabb hjälp.Alla tillbud och händelser ska utredas och dokumenteras.Arbetstagare som utsatts för våld eller hot ska snabbt få hjälp och stöd.

Tillbudsrapportering

Det är viktigt att synliggöra olyckor, hot och våldshändelser som sker. Detta sker lämpligen i någon form av rapportsystem. Dessutom ska alla tillbud och händelser ska utredas och dokumenteras.

Om hot och våldshändelsen inneburit en arbetsskada ska den anmälas till Försäkringskassan, (se socialförsäkringsbalkens 42:a kapitel 10 §).

Allvarliga hot och våldshändelser ska rapporteras till Arbetsmiljöverket. Detta ska ske skyndsamt - inom 24 timmar (se 3 kap. 3a § arbetsmiljölagen (AML)).

Exempel på allvarliga hot och våldshändelser kan vara:

  • ett hot om våld, om händelsen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, till exempel knivhot eller hot med skjutvapen.
  • mordhot som upplevs som allvarligt menat, annat hot om våld mot person eller svårare fall av mobbing.

Stöd och verktyg

Anmäl arbetsskada [anmalarbetsskada.se] 
Att hantera hot och våld i arbetslivet - rapport (pdf)

Länktips

Hot på jobbet [hotpajobbet.se]

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om allt från hur vi trivs med våra arbetskamrater, hur meningsfullt vi upplever vårt arbete och våra arbetsuppgifter, hur stort inflytande vi har över vår situation och vilka möjligheter vi har till personlig utveckling.

Förhållandet mellan den sociala arbetsmiljön och individen kallas i allmänhet för psykosocial arbetsmiljö. Psykosocial arbetsmiljö innefattar i princip allt som har med vår psykiska hälsa på arbetsplatsen att göra.

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till psykisk hälsa och personlig utveckling. Den styrs av faktorer som arbetsorganisation, arbetets innehåll och upplägg, men också känslan av att befinna sig i ett sammanhang med ett meningsfullt arbete, eget ansvar, inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen.

Stress är nära sammankopplat med en dålig psykosocial arbetsmiljö. Stress kan beskrivas som en påfrestning som människan utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad hon förmår. Orsakerna till stress är många, men framför allt är de individuella – hur du upplever din arbetssituation är olika beroende på vem du är och var du befinner dig i livet. Stress är ingen sjukdom, men man kan bli sjuk av att utsättas för stress – utmattningsdepression (utbrändhet) och belastningssjukdomar är exempel på det. Människan är anpassad att klara av kortvarig (akut) stress, men långvarig (kronisk) stress försämrar hälsan, gör oss mindre effektiva och vi mår dåligt både fysiskt och psykiskt.

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Den 31 mars 2016 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) att gälla.

Arbetsbelastning, arbetstider, konflikter och kränkande särbehandling samt mål för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö är sådant som tas upp i föreskrifterna. Tanken är att det tydligare ska framgå vilka åtgärder arbetsgivaren är skyldig att genomföra för att förebygga brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskriften ersätter de tidigare föreskrifterna om Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14), Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) och Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18).

Arbetsmiljöverket har även tagit fram en vägledning, Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö, som ska ge arbetsgivare konkreta råd och stöd i tillämpningen av föreskrifterna. Du hittar länk föreskrifterna och vägledningen under i rutan Länktips nedan.

Stöd och verktyg

Checklista hälsofrämjande aspekter (pdf)

Länktips

Mobbning [Arbetsmiljöverket] 
Vad är stress? [Sunt arbetsliv] 
Diskriminering [Prevent] 
Arbetsplatskonflikt [Göteborgs universitet] 
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)[Arbetsmiljöverket] 
Vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 (H457) [Arbetsmiljöverket]

 

Arbetsmiljöfrågor behöver på samma sätt som produktion, ekonomi och kvalité hanteras i verksamheten och inte som ett eget system för sig.

Alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär bland annat att kartlägga och ta fram åtgärder mot risker på arbetsplatsen.

Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?

Att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till både psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av fysisk karaktär.Att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda varken skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt.Det handlar om att uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet.Arbetsmiljöarbetet omfattar också arbete som inte utförs på en fast arbetsplats, till exempel byggen, transporter och arbete i uppdragsgivares hem.

Riskbedömning

I arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete ingår också att bedöma om verksamheten medför risk för ohälsa eller olycksfall. Planerade ändringar i verksamheten ska också riskbedömas. Det kan till exempel vara personalförändringar, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om alla ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten.

Policy och rutiner

På varje arbetsplats ska det utifrån AFS 2001:1 finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i verksamheten ska vara för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. De risker som finns i verksamheten är en viktig utgångspunkt när arbetsmiljöpolicyn ska formuleras. Rutiner, det vill säga i förväg bestämda tillvägagångssätt, syftar till att få systematik i arbetsmiljöarbetet. Rutiner bör ge besked om när, hur och av vem det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras, samt vilka som bör medverka. Rutiner ska vara skriftliga om det finns minst tio anställda. Det underlättar att planera arbetsmiljöarbetet med hjälp av en årscykel.

Årlig uppföljning

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska årligen följas upp. Detta sker lämpligen i skyddskommittén eller samverkansgruppen samt med en övergripande redovisning av uppföljningen i ledningsgruppen. Syftet med den årliga uppföljningen är att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Riskbedömningar

När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren, inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.

Stöd och verktyg

Blankett för riskbedömning [Arbetsmiljöverket] 
Riskbedömning inför ändring i verksamheten [Arbetsmiljöverket] 
Allmän checklista för skyddsrond [Prevent] 
Riskbedömning av arbetsmiljön vid större förändringar och omorganisationer (pdf) 
Exempel på beslut om rutiner för fördelning av arbetsmiljöuppgifter (pdf) 
Exempel på bilaga till fördelning av arbetsmiljöuppgifter (pdf)

Länktips

Arbetsmiljö och inspektioner [Arbetsmiljöverket] 
Systematiskt arbetsmiljöarbete [Arbetsmiljöupplysningen] 
Arbetsmiljö [Sveriges Kommuner och Landsting]

Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Det innebär att arbetsgivaren ska fördela ut uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredställande arbetsmiljö uppnås.

Arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det gör man bland annat genom att:

  • göra riskbedömningar,
  • utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud,
  • genomföra åtgärder,
  • kontrollera åtgärderna,
  • fördela arbetsmiljöuppgifter.

Arbetsgivaren ansvarar för att ta fram arbetsmiljöpolicy och rutiner för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas.

Arbetsgivaren ska också se till att det finns en organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsstället (AML 3 kap 2a§). Denna verksamhet ska dels uppfylla arbetsmiljölagens krav, dels bestämmelserna i 22 kap. lagen om allmän försäkring.

Arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd (AML 3 kap 3§).

Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts.

Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållandena, planering av åtgärder och årliga uppföljningar.

Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan till exempel behöva anlitas vid undersökningar och riskbedömningar och för att föreslå åtgärder och utbilda personal. Företagshälsovården genomför också medicinska kontroller. Det är ett samlingsnamn för medicinska åtgärder som ett stöd i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagarna medicinska kontroller när de utsätts för bullerproblem, vibrationer, nattarbete, arbete med försöksdjur etc. Detta är ett komplement när andra arbetsmiljöåtgärder inte räcker.

Arbetsmiljöverket ska kontrollera att arbetsgivaren följer de lagar och regler som finns på arbetsmiljöområdet. Kontrollen görs genom en inspektion på arbetsplatsen. Vilka arbetsplatser som ska kontrolleras väljs utifrån var Arbetsmiljöverket uppfattar att det finns störst risker.

Arbetsgivarverket håller utbildningar och seminarier om arbetet med arbetsmiljö och våra rådgivare och arbetsmiljöexperter ger dig råd och stöd i hur du kan arbeta systematiskt med arbetsmiljön på din arbetsplats.

Länktips

Ramavtal företagshälsovård [avonova.se] 
Systematiskt arbetsmiljöarbete [Arbetsmiljöverket] 
Skydds- och arbetsmiljöombud [Prevent]

Nätverket för arbetsmiljö och rehabilitering

Arbetsgivarverket leder ett nätverk med fokus på arbetsmiljö och rehabilitering. Nätverket är till för dig som arbetar som specialist inom dessa områden på en statlig myndighet.