Regeringens förslag om att avskaffa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen röstades igenom av en majoritet i riksdagen den 9 december. Förändringarna trädde ikraft den 1 februari 2016.

Från och med den 1 februari 2016 har alltså den bortre tidsgränsen för utbetalning av sjukpenning tagits bort. De flesta andra bestämmelser om sjukpenning, enligt socialförsäkringsbalken (SFB), kvarstår dock oförändrade.

Bestämmelserna i villkorsavtalen är oförändrade, vilket bland annat innebär att det fortfarande finns en bortre tidsgräns för utbetalning av sjukpenningtillägg t.o.m. dag 915 i en sjukperiod.

När det gäller den så kallade rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen kommer den att gälla oförändrat. Det innebär att bedömningen av en persons arbetsförmåga fortfarande kommer att göras enligt rehabiliteringskedjans gränser vid dag 90, 180 och 365. Om personen har flera sjukperioder så ska dagarna i dessa sjukperioder läggas samman om det är färre än 90 dagar mellan sjukperioderna.

Nedan beskrivs i korthet vad som gäller för utbetalning av sjukpenning (och rehabiliteringspenning), vilka bestämmelser i SFB som är oförändrade och vilka som är nya. Därefter beskrivs vad som gäller för utbetalning av sjukpenningtillägg (och rehabiliteringstillägg) enligt bestämmelserna i 7 kap. 6 – 8 §§ villkorsavtalen, samt vad som gäller om avdrag enligt bestämmelserna i AVA och AVA-T.

Oförändrade regler

Tidsgräns på 364 dagar för utbetalning av sjukpenning på normalnivå

Sjukpenning på normalnivån, som motsvarar ca 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) kan, på samma sätt som före den 1 februari 2016, enligt huvudregeln högst lämnas för 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 närmast föregående dagarna (27 kap. 21 § SFB).

Om personen har ett uppehåll utan ersättning på 87 dagar kan denne åter få sjukpenning på normalnivå (Innebörden av 27 kap. 21 och 22 §§ SFB).

Rehabiliteringspenning till den som är sjukskriven och genomgår rehabilitering betalas ut med samma belopp och har samma tidsbegränsning som sjukpenning på normalnivå (31 kap. 10 § SFB).

Sjukpenning på normalnivå för den som lider av en allvarlig sjukdom kan betalas ut utan tidsgräns

Undantag från tidsgränsen på 364 dagar gäller, på samma sätt som före den 1 februari 2016, för den som lider av en allvarlig sjukdom. Denne kan få sjukpenning på normalnivå trots att sådan sjukpenning redan har lämnats för 364 dagar under ramtiden (27 kap. 23 § SFB). Det finns ingen tidsbegränsning så länge arbetsförmågan med anledning av den allvarliga sjukdomen är nedsatt med minst en fjärdedel.

Nya regler

Sjukpenning på fortsättningsnivå kan betalas ut under ett obegränsat antal dagar

Tidigare kunde sjukpenning, som huvudregel, betalas ut i sammanlagt högst 914 dagar: 364 dagar på normalnivån, motsvarande ca 80 procent av SGI, sedan 550 dagar på fortsättningsnivån, motsvarande ca 75 procent av SGI (27 kap. 21 och 24 §§ SFB). Därefter erbjöds, både de med anställning och de utan, att via Arbetsförmedlingen delta i Arbetslivsintroduktion (ALI).

Rehabiliteringspenning till den som var sjukskriven och genomgick rehabilitering betalades ut med samma belopp och hade samma tidsbegränsning som sjukpenning på normal- respektive fortsättningsnivå.

Att den bortre tidsgränsen har tagits bort innebär att sjukpenning på fortsättningsnivå kan betalas ut under ett obegränsat antal dagar så länge förutsättningarna i övrigt för rätt till sjukpenning är uppfyllda. Begränsningen till 550 dagar har alltså upphört att gälla (27 kap. 24 § SFB). Samma gäller för rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå (31 kap. 10 § SFB).

Ingen kan påbörja ALI efter den 31 januari 2016. Den som har påbörjat ALI före den 1 februari 2016 kan dock välja att avsluta eller fullfölja insatsen.

Begreppet ”fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå” försvann när den bortre tidsgränsen upphörde

Tidigare kunde, i vissa undantagsfall, den som fått 914 dagar med sjukpenning även få fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå (27 kap. 24 a § SFB). När så var fallet fanns ingen tidsbegränsning och personens eventuella deltagande i ALI sköts då på framtiden. Undantagsfallen gällde exempelvis när personens arbetsförmåga var nedsatt med minst en fjärdedel till följd av en godkänd arbetsskada, när han eller hon var intagen på sjukhus etc.

När den bortre tidsgränsen upphörde försvann begreppet ”fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå”. Den som tidigare fått fler dagar på fortsättningsnivå enligt 27 kap. 24 a § SFB kan alltså, från och med den 1 februari 2016, inte längre få det. Men personen får istället sjukpenning på fortsättningsnivå enligt 27 kap. 24 § SFB utan tidsbegränsning. I praktiken är det med andra ord inte någon skillnad, jämfört med tidigare, för denna persons rätt till sjukpenning.

Villkorsavtalens regler om sjukpenningtillägg

Bestämmelserna i 7 kap. 6 – 8 §§ villkorsavtalen gäller oförändrade. Detta innebär att för de arbetstagare som får sjukpenning på fortsättningsnivå kan sjukpenningtillägg, liksom hittills, betalas ut högst till och med dag 915 i sjukperioden (sjukpenningtillägg dag 366 – 915). Samma gäller för rehabiliteringstillägg. Även motsvarande bestämmelser i AVA och AVA-T, om avdrag dag 365 – 914, gäller oförändrade.

Observera att bestämmelsen i 7 kap. 6 § som handlar om att sjukpenningtillägg kan betalas även efter dag 915 för dem som får ”fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå” inte längre kan tillämpas. Detta beror på att de som tidigare har haft fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå enligt 27 kap. 24 a § SFB, från och med den 1 februari 2016 inte längre kan få det, då denna paragraf har upphört att gälla.

Sjukpenningtillägg efter deltagande i ALI

Personer som tidigare har nått den bortre tidsgränsen kan ansöka om sjukpenning på nytt, antingen direkt från och med den 1 februari 2016 eller efter avslutad ALI om de har valt att slutföra en ALI som påbörjats före den 1 februari 2016. Då uppstår frågan om dessa, efter deltagande i ALI, kan få sjukpenningtillägg på nytt enligt villkorsavtalen till och med dag 915, även om de inte har återgått i arbete efter det att de tidigare dagarna med sjukpenning tog slut.

Arbetsgivarverket har tidigare tolkat vad som gäller för arbetsgivarens skyldighet att göra sjukavdrag enligt tidigare ALFA (samt motsvarande bestämmelser i ALFA-T, AVA och AVA-T) efter att en person har deltagit i ALI. Bestämmelserna om sjukavdrag i tidigare ALFA överensstämmer med bestämmelserna om sjukpenningtillägg i nuvarande villkorsavtal och denna tolkning gäller därför även bestämmelserna om sjukpenningtillägg.

När det gäller skyldigheten att betala sjuklön (inte sjukpenningtillägg) framgår det sedan en lagändring 2012 av 4 a § lagen (1991:1047) om sjuklön att arbetsgivaren inte är skyldig att betala sjuklön förrän arbetstagaren helt har återgått i arbete och utfört arbete under minst en dag hos arbetsgivaren efter det att sjuklön för en hel sjuklöneperiod har betalats ut av arbetsgivaren.

Beträffande skyldigheten att betala sjukpenningtillägg från och med dag 15 i sjukperioden är Arbetsgivarverket av den uppfattningen att denna skyldighet, efter deltagande i ALI, inte heller uppstår förrän arbetstagaren helt har återgått i arbete och utfört arbete under minst en dag hos arbetsgivaren. Detta eftersom det, enligt Arbetsgivarverkets tolkning, rör sig om samma sjukperiod när en arbetstagare genomgår ALI och därefter i direkt anslutning till ALI återgår i godkänd sjukskrivning.

För medlemmar finns ytterligare information i ”Arbetsgivarverkets tolkning av villkorsavtalens regler om sjukavdrag”, daterat 2013-01-24, som finns tillgängligt på medlemmarnas sida.

Mer information

För mer information om innehållet i detta Arbetsgivarverket informerar, kontakta någon av socialförsäkringsexperterna Jenny Lindmark, Hanna Larsson eller din rådgivare på Arbetsgivarverket.