Riksdagen beslutar om nytt tjänsteansvar

I dag är det straffbara området för tjänstefel begränsat till situationer där fel begås vid myndighetsutövning. Det innebär att andra typer av felaktigt agerande i offentlig tjänst i första hand hanteras arbetsrättsligt, genom exempelvis disciplinåtgärder, uppsägning eller avsked.

I betänkandet Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (SOU 2025:87) ville utredningen att straffansvaret i större utsträckning skulle omfatta hur offentligt anställda agerar i hela sitt uppdrag – inte bara vid myndighetsutövning.

– Det är en förändring som berör statliga myndigheter på bred front, inte bara juridiskt utan även i det dagliga arbetet, i chefsrollen och hur verksamheten styrs, säger Carl-Axel Holmgren, arbetsrättsjurist vid Arbetsgivarverket.

En central nyhet är införandet av brottet missbruk av offentlig ställning där straffet kan bli böter eller fängelse i upp till tre år. För arbetsgivare i staten innebär det här en förändrad spelplan när fler situationer kan bli föremål för straffrättslig prövning. Det kan också påverka utrymmet för att hantera överträdelser inom ramen för arbetsrätten. Samtidigt kvarstår arbetsgivarens ansvar för att bedöma när en händelse ska polisanmälas, vilket kan leda till svåra gränsdragningar i verksamheten.

– Tidigare har det straffrättsliga ansvaret främst varit kopplat till myndighetsutövning och det känner vi igen från reglerna om tjänstefel, men nu utvidgas ansvaret. Det nya brottet omfattar situationer där någon i offentlig verksamhet medvetet bryter mot lag eller författning för att gynna sig själv, gynna någon annan eller missgynna någon annan, säger Carl-Axel Holmgren avslutningsvis.