Arbetsgivaransvar i en osäker tid i fokus på Arbetsgivardagen

Årets Arbetsgivardag samlade ungefär 120 medlemschefer på plats och ett antal digitalt, för en eftermiddag med fokus på arbetsgivaransvar i en osäker tid. Beredskap, demokratiska värden, desinformation och statens förmåga att upprätthålla verksamhet och förtroende stod i centrum. 

Dagen inleddes med Arbetsgivarkollegiet, Arbetsgivarverkets högsta beslutande organ. Kollegiet fattade bland annat beslut om inriktningen för förhandlingsarbetet 2027.  

Kollegiet föreslog också omval för Ann Lindberg, generaldirektör för Läkemedelsverket, som ordförande och Anders Söderholm, rektor på Kungliga Tekniska Högskolan, som vice ordförande. Följande ledamöter föreslogs också för omval: 

• Petra Lundh, rikspolischef Polismyndigheten  
• Karin Grönvall, riksbibliotekarie Kungliga biblioteket  
• Michael Claesson, överbefälhavare Försvarsmakten  
• Lars Amréus, överintendent Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria  
• Rikard Jermsten, generaldirektör Kriminalvården  
• Ulrica Messing, landshövding Blekinge län  
• Håkan Wirtén, generaldirektör SMHI  
• Björn Eriksson, generaldirektör Socialstyrelsen
• Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket  
• Maria Mindhammar, generaldirektör Migrationsverket
• Malin Broberg, rektor Göteborgs universitet  
• Åsa Lindh, generaldirektör Statens Servicecenter  

Kollegiets förslag till styrelse överlämnas till regeringen för beslut.  

Att värna demokratin i en osäker tid 

Efter årsmötet fortsatte dagen med Arbetsgivarpolitiskt forum under rubriken ”Arbetsgivaransvar i en osäker tid”.

Årets huvudtalare var Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien. Hon talade om demokratins sårbarhet och den paradoxala utvecklingen där stödet för demokratiska värderingar ökar samtidigt som demokratin är på tillbakagång i allt fler länder.

Wikforss beskrev hur dagens autokratisering ofta sker stegvis och inifrån, när folkvalda ledare försvagar medier, civilsamhälle, rättsstat och andra demokratiska institutioner. Hon pekade också på desinformation och polarisering som hot mot demokratin och betonade behovet av medborgarkunskap, kritiskt tänkande och ett starkt civilsamhälle. För myndigheter handlar det också om att stå fast vid demokratiska normer och professionaliteten i tjänstemannarollen.

– Kvaliteten i den offentliga debatten är som kanariefågeln i gruvan. När förmågan att hantera oenighet fungerar sämre är det en varningssignal. 

Lärdomar från Ukraina 

Ett internationellt perspektiv på beredskap och ledarskap gavs av Kostiantyn Koshelenko, tidigare biträdande minister för socialdepartementet i Ukraina och en av nyckelpersonerna bakom landets digitala omställning under kriget. 
I ett filmat inslag berättade han om ledarskap under extrem press och vikten av förberedelser, tillit och handlingskraft. I en kris reagerar människor olika och ledare behöver förstå vem som kan agera och vem som behöver stöd. Aktuell information och tydlig kommunikation är samtidigt avgörande för att snabbt kunna fatta beslut och motverka desinformation.

– Vi måste vara optimistiska, men samtidigt förstå att vi kan möta en kris varje dag. Därför är det bättre att vara förberedd. 

 

Arbetsgivarens roll för tillit och motståndskraft

 

Därefter möttes Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet, Mathias Wahlsten, generaldirektör för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och särskild utredare av parallella samhällsstrukturer, Eva-Lo Ighe, generaldirektör för Statistiska centralbyrån, Mattias Hållberg från Säkerhetspolisen, samt Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska Akademien, i ett panelsamtal om hur staten kan stärka tillit och motståndskraft. En röd tråd var att beredskap byggs i vardagen, genom faktabaserade beslut, professionella medarbetare och en organisationskultur som klarar snabba förändringar.

Madeleine Sjöstedt beskrev hur Svenska institutets uppdrag förändrats i ett mer osäkert omvärldsläge och betonade betydelsen av en tydlig statstjänstemannaroll när frågor blir alltmer politiknära. Mathias Wahlsten lyfte hur parallella samhällsstrukturer kan begränsa människors fri- och rättigheter och försvaga tilliten till staten.

– Motståndskraft handlar inte bara om vår förmåga att stå emot angrepp, utan också om att andra litar på oss, sa Mathias Wahlsten.

Eva-Lo Ighe framhöll tillförlitlig och transparent fakta som en viktig del av demokratin, men också behovet av att involvera medarbetarna och förbereda organisationen på svåra prioriteringar. Mattias Hållberg betonade handlingskraft och vikten av ett ständigt pågående säkerhetsarbete.

– Vi har mer bråttom än fem år. Sätt igång, är mitt korta råd, sa Mattias Hållberg. 
Åsa Wikforss återkom till myndigheternas betydelse som demokratibärare och vikten av att öka kunskapen om deras roll i samhället.

– Myndigheter står ofta i skottgluggen, därför är medborgarkunskapen så viktig. Att prata om myndigheternas roll i en demokrati är helt avgörande. 
Panelen återkom till hur ledarskap, medarbetare och organisationskultur påverkar statens förmåga att stå emot påfrestningar och upprätthålla verksamheten. 

Aktuella frågor för statsförvaltningen 

Dagen avslutades med regeringens förvaltningspolitiska seminarium. Erik Slottner betonade myndighetschefernas ansvar för en effektiv statsförvaltning och vikten av ledarskap både för verksamhetens resultat och för statens attraktivitet som arbetsgivare.

– Ledarskapet är avgörande, inte bara för att uppfylla verksamhetens resultat utan också för att staten ska vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetsgivaransvaret är det viktigaste ni har som chefer.

Sveriges ambassadör i Ukraina, Martin Åberg, gav en konkret bild av att leda en verksamhet under pågående krig. Trots flyglarm, förstörd infrastruktur och stora påfrestningar måste samhällets funktioner fortsätta fungera. Hans viktigaste lärdomar var att skapa normalitet, våga fatta beslut och vara flexibel samt att lita på medarbetarnas kompetens.

– Lita på din expertis. Prioritera. Acceptera att du inte kan göra allt själv. Lita på din magkänsla kring vad som är viktigt.

Han poängterade också vikten av att väga risk mot nytta, och ta beslut utifrån det. 

– Jag brukar göra mammatestet. Om det går snett och jag måste berätta om det för någons mamma - kan jag se henne i ögonen och säga att det vara viktigt? I så fall gör jag det.

Avslutningsvis blickade Ann Follin kort framåt och berättade om hur Arbetsgivarverket utvecklar stödet till medlemmarna, bland annat inom totalförsvar, omställning och chefsutveckling.