Arbetsgivardagen 2025: AI, omställning och många glada skratt

Årets Arbetsgivardag samlade runt 120 medlemschefer på plats och ett antal digitalt, till en spännande eftermiddag i Kulturhuset i Stockholm.  
Dagen inleddes med Arbetsgivarkollegiet, Arbetsgivarverkets högsta beslutande organ. Kollegiet fattade bland annat beslut om inriktningen för de centrala förhandlingarna 2026 och en strategi för statliga arbetsgivare.

Dessutom gjordes flera val till styrelsen. Ann Lindberg, generaldirektör för Läkemedelsverket valdes till ny ordförande och Anders Söderholm, rektor på Kungliga Tekniska Högskolan till vice ordförande. Dessutom röstades följande personer in i styrelsen:  

• Håkan Wirtén, generaldirektör SMHI
• Björn Eriksson, generaldirektör Socialstyrelsen
• Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket
• Maria Mindhammar, generaldirektör Migrationsverket
• Malin Broberg, rektor Göteborgs universitet
• Åsa Lindh, generaldirektör Statens Servicecenter

Kollegiets förslag till styrelse ska överlämnas till regeringen för beslut.

Den nyvalde ordföranden Ann Lindberg lyfte engagemanget för att tillsammans utveckla och förvalta den statliga arbetsgivarpolitiken. 
– Från årsskiftet har vi har en uppdaterad strategi fylld av utveckling och handlingskraft. Jag ser fram emot att arbeta med kompetensförsörjning, ledarskap och utveckling, och att få omsätta strategin i praktiken.

Utmanande om AI

Därefter var det dags för Charlotte Mattfolk, grundare och vd för IAMAI, att utmana deltagarnas föreställningar om vilket ledarskap som krävs i en värld där AI omformar både ekonomier och organisationer.  

Hon beskrev hur USA:s tekniska dominans och det växande BNP-gapet mot EU kräver ett nytt europeiskt förhållningssätt.  

– Vi måste säkra vårt oberoende i hela AI-teknikstacken. Vi behöver själva förstå och bygga det fundamentala, betonade hon. 

En central poäng var att data blir den avgörande råvaran för framtidens utveckling. Charlotte Mattfolk framhöll att vi tvärtemot hur vi gör idag måste börja samla in och dela data för att kunna skapa de innovationer vi behöver.

–  Data är den absoluta möjliggöraren. Offentlig sektor borde vara bäst på att förstå sin nation genom data, vilka behov som finns och hur vi möter dem.

Hon avslutade med några att göra-punkter för det offentliga Sverige:

• Ta fram en vision och roadmap för en data-driven nation.
• Säkra vårt oberoende i alla delar av AI-teknikstacken.
• Vänd på hela debatten – vi ska vara bäst på datainsamling.
• Var med och aktivt skapa ”den nya arbetsmarknaden”.  

Därefter fick Charlotte Mattfolk sällskap av tre generaldirektörer för en paneldiskussion som leddes av Arbetsgivarverkets generaldirektör Ann Follin. De fick bland annat frågan hur de ser på framtidens ledarskap.

Ann Lindberg från Läkemedelsverket lyfte förmågan till strategisk omvärldsförståelse. 
– Det är också viktigt med ett närvarande ledarskap för vi har medarbetare som ska med på resan. God teknisk och digital förståelse tror jag också kommer vara fortsatt viktigt.

Roberto Maiorana från Trafikverket pekade ut behovet av uthållighet.  
– Man måste orka stå stabilt, våga prioritera och hålla riktningen även när tempot ökar. 

Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, betonade att frågan om AI handlar om strategiskt självbestämmande och demokrati.

– Vi måste investera i att data systematiseras och betalas för en gång.

När panelen blickade fem år framåt uttryckte samtliga hopp om en mer datadriven och kapabel offentlig sektor.

Ledarskap i växande myndigheter

I dagens tredje pass delade flera myndighetsledare erfarenheter från att leda organisationer som växer snabbt och samtidigt omformas av nya uppdrag. Martin Holmgren, generaldirektör för Kriminalvården, beskrev expansionen från 12 000 till 40 000 anställda:  

– Nyckeln är att engagemanget genomsyrar hela organisationen. Det kräver uthållighet och tillit.

Han betonade också att utveckling handlar om att omsätta ord i handling och skapa samverkansformer som håller över tid.

Även Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson lyfte svårigheterna i att leda i tillväxt.  

– Det svåraste och viktigaste är att förklara varför. Det som gjorts tidigare var rätt då – men nu är läget ett helt annat.

Hon varnade samtidigt för risken att ställa alltför höga krav på blivande ledare:  
– Vi måste hitta dem som vill och kan leda i förändring, inte skrämma bort dem med förväntningar innan de ens börjat.

Jan-Olof Lind, generaldirektör för Mediemyndigheten, berättade om utmaningarna vid sammanslagningen av två myndigheter. Även han betonade vikten av ett tydligt syfte.

– Ingenting är enkelt, men det kan bli enklare om man är tydlig med varför, konstaterade han.

Från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, beskrev överdirektör Anna Starbrink hur myndighetens nya uppdrag förändrat både organisation och arbetssätt:

– Viljan att göra rätt måste vara större än rädslan att göra fel. Med 1 400 engagerade medarbetare måste vi ha drivet framåt.

Dagens alla framtidsspaningar varvades i år med underhållande och tankeväckande humorinslag med Stockholms improvisationsteater vilket lockade till många glada skratt.

”Myndigheter måste vara redo för förändring”

Vid regeringens förvaltningspolitiska seminarium betonade civilminister Erik Slottner vikten av en förändringsbenägen statsförvaltning och ett ledarskap som vågar pröva nytt. De tre ledorden i regeringens förvaltningspolitik – medborgarnytta, effektivitet och förenkling – ska vägleda omprövning och utveckling i staten.

Erik Slottner lyfte särskilt digitaliseringens betydelse för att modernisera förvaltningen. Regeringen arbetar fram en nationell AI-strategi och vill att fler myndigheter delar data och använder AI-lösningar för minskad administration och förbättrad service.

– Digitalisering och AI kan skapa stora mervärden. Vi behöver skala upp och sprida goda exempel i hela offentliga sektorn, sade han.

– Varje myndighet måste vara redo för förändring och anpassning. Ni myndighetschefer spelar en viktig roll och ska vara stolta över ert uppdrag.