Statistik om enskilda överenskommelser
Individanpassade villkor i form av enskilda överenskommelser är ett verktyg för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla arbetstagare. I den partsgemensamma lönestatistiken går det att följa upp antalet enskilda överenskommelser som har gjorts över tid. Uppgifterna har samlats in i lönestatistiken sedan mars 2009.
Uppdaterad: 2026-03-05
Enskilda överenskommelser har kommit till för att stödja en verksamhetsanpassad kompetensförsörjning utifrån de enskilda verksamheternas behov.
År 2006 infördes möjligheten för arbetsgivare och arbetstagare att komma överens om enskilda överenskommelser, bland annat om uppsägningstid och förtroendearbetstid. Detta utökades under 2007 med möjlighet till olika löneväxlingar.
Senare tillkom även möjligheten att komma överens om individuella villkor för antal semesterdagar, semester som del av dag samt möjligheten till avsättning till tjänstepension PA 16.
De fyra överenskommelser som lönestatistiken omfattar idag är de där löneavdrag eller lönetillägg månadsvis görs för arbetstagare som
- avstår semesterdagar för högre lön
- avstår lön för extra semesterdagar
- avstår lön (eller motsvarande förmån) för avsättning till tjänstepension PA 16
- avstår semesterdagar till avsättning för tjänstepension PA 16.
Liten ökning av andelen medlemmar med enskilda överenskommelser
Uppgifter om enskilda överenskommelser har samlats in i lönestatistiken sedan mars 2009, då fyra medlemmar gjorde sådana överenskommelser. I september 2025 hade 185 medlemmar utnyttjat möjligheten, vilket är en färre än 2024. Det motsvarar 77 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar och är en liten minskning med 0,7 procentenheter från föregående period, se diagrammet nedan.
Diagram – Andel medlemmar som nyttjar enskilda överenskommelser 2016–2025
Antal enskilda överenskommelser av växlingstyp
Antalet enskilda överenskommelser av växlingstyp har fortsatt att öka det senaste året. Vid mättillfället i september 2025 hade knappt 10 900 överenskommelser gjorts, vilket är drygt 120 fler än vid samma tidpunkt föregående år.
Både antalet enskilda överenskommelser och andelen medlemmar som har enskilda överenskommelser ökade kraftigt mellan september 2014 och september 2015, efter det har ökningen fortsatt.
Den vanligaste enskilda överenskommelsen är att avstå högre lön för avsättning till tjänstepension. Det står för den marginella ökningen mellan 2024 och 2025. Att avstå semesterdagar för tjänstepension minskade mest, med knappt 80 stycken.
Arbetsgivarverket ser positivt på utvecklingen. Ökningen kan ses som ett resultat av arbetsgivarens och arbetstagarens ömsesidiga behov av att anpassa anställningsvillkoren.
Den växlingstyp som har ökat mest är att avstå högre lön för avsättning till tjänstepension PA 16. Det beror sannolikt på att det inte längre går att göra avdrag för privat pensionssparande i deklarationen. Avdragsrätten innebar tidigare att privatpersoner inte behövde betala skatt på pensionssparande upp till ett visst belopp.
Över åren har antalet enskilda överenskommelser ökat, främst hos de medlemmar som redan använder det. Varje år tillkommer dock medlemmar som inte har använt enskilda överenskommelser tidigare.
Bland de medlemmar som har enskilda överenskommelser är det ganska vanligt att bara ha ett fåtal överenskommelser. Antingen finns medlemmen med på samma låga nivå i statistiken varje år, eller så finns det ett fåtal överenskommelser ena året, men inte det andra.
Enskilda överenskommelser uppdelat på kön
Fördelningen i antalet växlingar mellan kvinnor och män är ganska jämn, totalt sett. Däremot tecknar män och kvinnor ofta olika typer av överenskommelser, vilket framgår i diagrammet Antal enskilda överenskommelser, fördelat på kön.
Kvinnor avstår i högre utsträckning lön mot semesterdagar, medan männen väljer det motsatta. Det är också en större andel män som växlar semesterdagar mot framtida pension.
Fördelningen för den vanligaste överenskommelsen, att avstå lön mot tjänstepension, är ganska jämn mellan könen. 2022 såg vi för första gången att fler kvinnor än man använder det, den trenden håller i sig även 2025.
Den näst vanligaste växlingen bland både kvinnor och män är att avstå lön för extra semesterdagar, vilket innebär att arbetstagaren förkortar sin årsarbetstid. Den växlingen är den enda av de fyra som har en negativ påverkan på underlaget för inbetalning till tjänstepensionen.
För den vanligaste överenskommelsen, att avstå lön för avsättning till tjänstepension, är de flesta 50 år eller äldre. Det beror sannolikt på att de har en tillräckligt hög lönenivå för att den växlingstypen ska vara lönsam. Om lönen efter växlingen är lägre än brytpunkten för att tjäna in allmän pension är växlingen inte lönsam. Då kan den allmänna pensionen samt eventuell föräldrapenning och sjukpenning påverkas negativt.
De två typer av överenskommelser där arbetstagaren minskar sin lön innebär att inbetalningar och utbetalningar från de allmänna systemen påverkas, till exempel genom en lägre sjukpenningsgrundande inkomst (SGI).
För vissa arbetstagare innebär de typerna av löneväxlingar också att de tillägg som arbetsgivaren betalar ut vid olika typer av frånvaro kan bli lägre. Det gäller till exempel föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och sjukpenningtillägg. (Detta gäller arbetstagare som efter växlingen har en lön som understiger taket i den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI.)