Hoppa till huvudinnehållet
Gå till startsidan
Mina sidorArbetsgivarguidenKalender
  • Aktuellt
    • Nyheter
    • Tillitsinitiativet
    • Pågående remisser
    • Remissvar
    • Arbetsgivarpodden
    • Filmer – vår playkanal
    • Pågående utredningar
    • Nyhetsbrev
    • Prenumerera
  • Arbetsgivarguiden
  • Avtal och skrifter
  • Kalender
  • Om oss
    • Organisation och uppdrag
    • Den arbetsgivarpolitiska delegeringen
    • Strategi för statliga arbetsgivare
    • Arbetsgivarverkets ståndpunkter
    • Det statliga arbetsgivarerbjudandet
    • Styrelse
    • Ledningsgrupp
    • Våra nätverk
      • Arbetsgivarverkets nätverk för arbetsmiljö och rehabilitering
    • Internationellt och EU
    • Partsgemensamma organ
    • Jobba hos oss
      • Lediga jobb
    • Press
  • Statistik och analys
    • Staten i siffror: anställda i staten
      • Staten i siffror: om Arbetsgivarverkets medlemmar
    • Staten i siffror: arbetsmarknad
    • Staten i siffror: arbetsmiljö
    • Staten i siffror: utbildning
    • Staten i siffror: kompetensbarometern
    • Staten i siffror: löner
      • Staten i siffror: löneutveckling
      • Staten i siffror: löneskillnader
    • Staten i siffror: personalomsättning
    • Staten i siffror: sjukfrånvaro
    • Om Arbetsgivarverkets statistik
    • Om Analyskraft och löneanalys
      • Instruktionsfilmer för Analyskraft
  • Utbildningar
    • Medlemsanpassade utbildningar
    • Öppna utbildningar
      • Praktisk information om öppna utbildningar
    • Webbutbildningar
  • Avtal 2025
    • Arbetsgivarverkets yrkanden mot OFR/S,P,O 2025
    • Arbetsgivarverkets yrkanden mot Saco-S 2025
    • Arbetsgivarverkets yrkanden mot Seko 2025
    • Statliga arbetsgivare behöver kunna vara robusta och snabbfotade i förändring
    • Statliga arbetsgivare behöver kunna leda och bemanna för verksamhetens behov
    • Statliga arbetsgivare behöver kunna sätta löner nära verksamheten
  • Mina sidor
  • Arbetsgivarguiden
  • Kalender
  1. Staten i siffror: löneutveckling

Statistik om enskilda överenskommelser

Individanpassade villkor i form av enskilda överenskommelser är ett verktyg för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla arbetstagare. I den partsgemensamma lönestatistiken går det att följa upp antalet enskilda överenskommelser som har gjorts över tid. Uppgifterna har samlats in i lönestatistiken sedan mars 2009.

Uppdaterad: 2025-06-11

På denna sida

  • Liten ökning av andelen medlemmar med enskilda överenskommelser
  • Antal enskilda överenskommelser av växlingstyp
  • Enskilda överenskommelser uppdelat på kön

Enskilda överenskommelser har kommit till för att stödja en verksamhetsanpassad kompetensförsörjning utifrån de enskilda verksamheternas behov.

År 2006 infördes möjligheten för arbetsgivare och arbetstagare att komma överens om enskilda överenskommelser, bland annat om uppsägningstid och förtroendearbetstid. Detta utökades under 2007 med möjlighet till olika löneväxlingar.

Senare tillkom även möjligheten att komma överens om individuella villkor för antal semesterdagar, semester som del av dag samt möjligheten till avsättning till tjänstepension PA 16.

De fyra överenskommelser som lönestatistiken omfattar idag är de där löneavdrag eller lönetillägg månadsvis görs för arbetstagare som:

  • avstår semesterdagar för högre lön.
  • avstår lön för extra semesterdagar.
  • avstår lön (eller motsvarande förmån) för avsättning till tjänstepension PA 16.
  • avstår semesterdagar till avsättning för tjänstepension PA 16.

Liten ökning av andelen medlemmar med enskilda överenskommelser

I september 2024 hade 181 medlemmar utnyttjat möjligheten att använda enskilda överenskommelser, vilket är tolv fler än 2023. Det motsvarar 78 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar och är en ökning med 5 procentenheter från föregående period, se diagrammet nedan.

Antal enskilda överenskommelser av växlingstyp

Antalet enskilda överenskommelser av växlingstyp har fortsatt att öka det senaste året. Vid mättillfället i september 2024 hade drygt 10 700 överenskommelser gjorts, vilket är knappt 1 000 fler än vid samma tidpunkt året innan.

Både antalet enskilda överenskommelser och andelen medlemmar som har enskilda överenskommelser ökade kraftigt mellan 2023 och 2024. Den vanligaste enskilda överenskommelsen är att avstå högre lön för avsättning till tjänstepension.

Arbetsgivarverket ser positivt på utvecklingen. Ökningen kan ses som ett resultat av arbetsgivarens och arbetstagarens ömsesidiga behov av att anpassa anställningsvillkoren.

Den växlingstyp som har ökat mest är att avstå högre lön för avsättning till tjänstepension PA 16. Det beror sannolikt på att det inte längre går att göra avdrag för privat pensionssparande i deklarationen. Avdragsrätten innebar tidigare att privatpersoner inte behövde betala skatt på pensionssparande upp till ett visst belopp.

Över åren har antalet enskilda överenskommelser ökat, främst hos de medlemmar som redan har enskilda överenskommelser. Varje år tillkommer dock medlemmar med enskilda överenskommelser.

Bland de medlemmar som har enskilda överenskommelser är det förhållandevis vanligt att endast ha ett fåtal överenskommelser.

Enskilda överenskommelser uppdelat på kön

Som framgår i diagrammet på sidan tecknar män och kvinnor ofta olika typer av överenskommelser.

Män väljer i högre utsträckning att byta semesterdagar mot lön, medan kvinnorna väljer det motsatta. Kvinnor avstår oftare lön mot avsättning till tjänstepension, även om skillnaden mellan könen inte är så stor. Män avstår i högre grad semesterdagar för avsättningar till tjänstepensionen.

Den näst vanligaste växlingen bland både kvinnor och män är att avstå lön för extra semesterdagar, vilket innebär att arbetstagaren förkortar sin årsarbetstid. Den växlingen är den enda av de fyra som har en negativ påverkan på underlaget för inbetalning till tjänstepensionen.

För den vanligaste överenskommelsen, att avstå lön för avsättning till tjänstepension, är de flesta 50 år eller äldre. Det beror sannolikt på att de har en tillräckligt hög lönenivå för att den växlingstypen ska vara lönsam. Om lönen efter växlingen är lägre än brytpunkten för att tjäna in allmän pension är växlingen inte lönsam. Då kan den allmänna pensionen samt eventuell föräldrapenning och sjukpenning påverkas negativt.

De två typer av överenskommelser där arbetstagaren minskar sin lön innebär att inbetalningar och utbetalningar från de allmänna systemen påverkas, till exempel genom en lägre sjukpenningsgrundande inkomst (SGI).

För vissa arbetstagare innebär de typerna av löneväxlingar också att de tillägg som arbetsgivaren betalar ut vid olika typer av frånvaro kan bli lägre. Det gäller till exempel föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och sjukpenningtillägg. (Detta gäller arbetstagare som efter växlingen har en lön som understiger taket i den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI.)

Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet. Medlemmar är cirka 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Tillsammans med medlemmarna utvecklar och samordnar Arbetsgivarverket den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för 298 000 anställda.

  • Behandling av personuppgifter
  • In English
  • Om kakor på webbplatsen
  • Om webbplatsen
  • Prenumerera
  • Tillgänglighet

Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 60, Stockholm, våning 9. Hiss finns.

Telefon: 08 - 700 13 00
E-post: registrator@arbetsgivarverket.se
Fler kontaktmöjligheter

  • LinkedIn

  • Facebook