Förord

Som ett led i sitt prioriterade arbete mot korruption och otillåten påverkan, fattade regeringen i december 2023 ett beslut om ett uppdrag till Arbetsgivarverket. Uppdraget innebar att Arbetsgivarverket ska verka för att stödja, skapa goda förutsättningar för och främja erfarenhetsutbyte mellan myndigheter i deras arbete mot hot, våld och trakasserier som riktas mot statsanställda. Utgångspunkten för uppdraget är Arbetsgivarverkets centrala roll att samordna och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken och uppgiften att svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver. 

På samma sätt som regeringen prioriterat arbetet mot en otrygg samhällsutveckling har Arbetsgivarverkets medlemmar de senaste åren prioriterat arbetsgivarpolitisk samverkan för att motverka hot, våld, trakasserier och otillbörlig påverkan. Arbetsgivarverket välkomnade därför regeringsuppdraget. Vi kunde konstatera att det låg väl i linje med såväl löpande arbete som ett antal specifika aktiviteter och initiativ som redan pågick eller skulle initieras tillsammans med våra medlemmar. 

Utgångspunkten både för uppdraget och medlemmarnas egna prioriteringar är att en stärkt förmåga att motverka hot, våld och trakasserier, är central för statens kompetensförsörjning, attraktivitet och för att värna statens demokratiska uppdrag. I denna rapport återges aktuell arbetsmiljöstatistik kring hot och våld och hur Arbetsgivarverket under 2024 tillsammans med medlemmarna arbetat för att öka tryggheten i staten. I rapporten redovisas insatser som genomförts och hur medlemmarna kunnat ta del av dessa. Dessutom redovisas ett antal exempel på framtida insatser och på fortsatt medlemssamverkan i dessa frågor.

Ann Follin
generaldirektör

Arbetsgivarverkets organisation och uppdrag – arenor för samverkan

Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet. Medlemmar är cirka 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Tillsammans med medlemmarna utvecklar och samordnar Arbetsgivarverket den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för 298 000 anställda.

Enligt instruktionen ska myndigheten bland annat utföra förhandlingsarbete för sina medlemmar och företräda dem i arbetstvister och svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver.

I sin roll som arbetsgivarorganisation erbjuder Arbetsgivarverket sina medlemmar en inflytandestruktur med sektormöten där medlemmarna efter sin verksamhet delats in i fem olika sektorer och medlemsråd som är rådgivande till Arbetsgivarverkets styrelse. Genom denna inflytandestruktur kan medlemmarna samverka och prioritera frågor och driva strategiskt arbete för att utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken.

Medlemmarna i Arbetsgivarverket har enats om en gemensam strategi som fokuserar på tre övergripande målbilder som är kärnan i utvecklingen och samordningen av den statliga arbetsgivarpolitiken. Målbilderna är:

• attraktiv arbetsgivare
• ledarskap
• utveckling och innovation.

Utöver samverkan och inflytande via sektormöten, medlemsråd och styrelse erbjuder Arbetsgivarverket olika arenor och andra former av möten, utbildningar och seminarier för erfarenhetsutbyte, diskussion och samverkan. De aktiviteter Arbetsgivarverket bedriver riktar sig i huvudsak till högsta chef för en medlem, medlemmens utsedda företrädare gentemot Arbetsgivarverket (en så kallad medlemsföreträdare), högre ledningsnivå men även medlemmens företrädare i arbetsgivarfrågor på andra nivåer.

Som exempel kan anges att Arbetsgivarverket under 2024 anordnade sammanlagt 156 olika medlemsaktiviteter i form av både fysiska och digitala möten. 233 av de 250 medlemmarna deltog på minst en aktivitet. Samma år deltog över 1100 personer på någon av Arbetsgivarverkets 20 öppna utbildningar för medarbetare hos medlemmarna. Drygt 1000 personer deltog på någon av de medlemsanpassade utbildningarna som tas fram på beställning och i samråd med beställande medlem.

När Arbetsgivarverket både på regeringens och medlemmarnas uppdrag arbetat med frågan om att stödja medlemmarnas arbete att motverka hot, våld och trakasserier har vi använt oss alla dessa befintliga och upparbetade mötesformer och arenor.

Det inre hotet - infiltration och förekomsten av möjliggörare för kriminella nätverk

Arbetsgivarverket genomförde i juni 2024 ett seminarium i Almedalen med titeln ”Hotet inifrån”. Seminariets utgångspunkt var infiltration i arbetslivet och kriminella så kallade möjliggörare. I ett panelsamtal diskuterade Petra Lundh, rikspolischef och generaldirektörerna Maria Hemström Hemmingsson, Arbetsförmedlingen, Mattias Larsson, Brottsförebyggande rådet (Brå) och Björn Eriksson, Läkemedelsverket, hur statliga arbetsgivare kan möta ett ökat hot om infiltration med bibehållen effektivitet och rättssäkerhet. Samtalet leddes av Arbetsgivarverkets generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg.

Rikspolischefen Petra Lund refererade till en rapport som nyligen överlämnats till regeringen där polisen identifierat att det i Sverige fanns cirka 14 000 gängkriminella och 48 000 personer med koppling till gängkriminella och över 700 personer som bedömdes agera som möjliggörare inom olika verksamheter.  

På seminariet redogjorde också Mattias Larsson för Brås aktuella rapport ”Möjliggörare för kriminella nätverk”. Studien är regeringsuppdrag till Brå om möjliggörare i legala sektorer och analyserar exempel från kommunal, statlig och privat sektor.

Möjliggörare för kriminella nätverk (Brottsförebyggande rådets webbplats)

En möjliggörare definieras av Brå som ”en individ som använder sitt yrke eller sin arbets- eller uppdragsgivares lokaler, fordon eller mandat för att hjälpa personer i kriminella nätverk”. Forskningen använder sig också av begreppet infiltratörer. 

Studien har inte haft till syfte att ge en heltäckande kvantitativ bild av förekomsten av möjliggörare eller antal fall inom olika arbetsmarknadssektorer. Totalt har 148 ärenden analyserats som inhämtats från förundersökningar, domar, disciplinärenden, internutredningar och tillsynsärenden inom både offentlig och privat verksamhet. Huvuddelen avser ärenden de fem senaste åren. 

I 44 ärenden framgår det att en anställd eller uppdragstagare bistått minst en person i ett kriminellt nätverk. I 104 fall har det skett avsteg från rutiner och regler som gynnat en annan part där det varit möjligt men inte klarlagt att denna part tillhört ett kriminellt nätverk.  

Vad säger officiell statistik om statsanställdas utsatthet för hot och våld?

Arbetsmiljöverkets och SCB:s arbetsmiljöundersökning som vartannat år mäter förekomsten av hot och våld visar att problemet med hot och våld är större inom staten än på arbetsmarknaden sammantaget. Arbetsmiljöundersökningens nästan 30-åriga mätserie visar på ett genomsnitt av 20 procent årligen drabbade inom staten och 13 procent på arbetsmarknaden som helhet. En sannolik förklaring till skillnaden är att statligt anställda har stora yrkesgrupper inom brottsbekämpande myndigheter och rättsväsende som arbetar med ingripande, lagföring och att verkställa straff, områden där risken för hot och våld är förhöjd. 

Arbetsmiljöundersökningen visar samtidigt på en fallande trend när det gäller förekomsten av hot och våld i arbetslivet riktat mot statsanställda. 2015 angav 22 procent av undersökningens statligt anställda att de ”någon gång de senast 12 månaderna varit utsatta för våld eller hot i sitt arbete” I den senaste mätningen publicerad i april 2025 var denna siffra 16 procent. 

En tänkbar hypotes utifrån resultatet, skulle kunna vara att ett långsiktigt hårdnande samhällsklimat resulterat i ett ökat fokus på att motverka hot och våld i verksamheterna, vilket i sin tur inneburit förbättringar av det förebyggande arbetet. Det finns dock ingen vetenskaplig studie som analyserat den utveckling som arbetsmiljöundersökningen visar. Det går därför inte att belägga att den positiva utvecklingen beror på ökad effektivitet i det förebyggande arbetet.

Siffran 16 procent innebär att totalt cirka 47 000 anställda under en 12-månaders period utsatts för hot eller våld i sitt arbete. Att en så relativt stor del av de statligt anställda är utsatta för hot och våld, förklarar den höga prioritet frågan haft under flera år i Arbetsgivarverkets samverkan med medlemmarna.

En närliggande fråga i arbetsmiljöundersökningen med koppling till risker att utsättas för hot och våld är ”Arbetar du ensam eller riskerar att hamna i otrygga eller hotfulla sitatoner”? Här saknas data för en långsiktig tidserie. För 2025 visar arbetsmiljöundersökningen att 3 procent av de svarande i gruppen statligt anställda uppgett att sådant arbete förekommit någon eller några gånger den senaste 12-månadersperioden. Genomsnittet för arbetsmarknaden i stort är fyra procent.

Förekomsten av trakasserier och otillbörlig påverkan

Regeringsuppdraget till Arbetsgivarverket avser utöver frågorna om hot och våld också frågan om trakasserier. Detta mäts inte specifikt i Arbetsmiljöverkets och SCB:s arbetsmiljöundersökning men det finns en näraliggande fråga: ”Har du det senaste året varit i någon form av allvarlig konflikt eller bråk på din arbetsplats?”. Här kan de svarande välja alternativet ”Ja av andra personer, till exempel kunder patienter, elever”. 

Av de statligt anställda i undersökningen 2025 anger 10 procent att de upplevt en sådan situation i förhållande till tredje part. Detta kan jämföras med ett genomsnitt på 9 procent för hela arbetsmarknaden. Problematiken är enligt undersökningen mer utbredd i regioner och kommuner än i staten. 12 procent av de regionalt anställda och 16 procent av de kommunalt anställda har svarat ja på frågan.

Någon fråga om otillbörlig påverkan finns inte i arbetsmiljöundersökningen. En mer exakt förekomst av denna problematik är sannolikt inte enkel att mäta eller bedöma då det kan vara svårt att fastställa exakt var gränsen går mellan en påverkan som är otillbörlig och medborgares legitima möjligheter att ifrågasätta eller företräda egna intressen i förhållande till myndighetsutövning. Även om det saknas övergripande statistik är detta ett område där våra medlemmar uppgett att problematiken upplevs som ökande. Därmed har också frågan om att motverka otillbörlig påverkan fått ett ökat fokus i verksamheterna. 

Arbetsgivarverkets utgångsläge och arbete med frågan om hot, våld och trakasserier

Arbetsgivarverkets dialog och kontakter med medlemmarna vittnar om att problematiken med hot, våld, trakasserier och otillbörlig påverkan oftare uppmärksammas, och framstår som mer komplex. I problematiken ingår också en ökad hotbild kring infiltration eller möjliggörare för kriminella nätverk som riskerar att bli systemhotande. Ett problemkomplex som Arbetsgivarverket belyst i olika aktiviteter och benämnt ”det inre hotet”.

Den ökade komplexiteten består i att olika typer av fientliga handlingar mot anställda och verksamheterna kan övergå i varandra och att gränserna mellan olika typer av fientligt agerande inte alltid är klara. Vad som kan tyckas vara en enskild incident kan visa sig vara del av ett större problemkomplex. Mindre incidenter kan snabbt urarta till fysiskt farliga situationer. Ett fall med missnöje kring myndighetsutövning kan eskalera och övergå till trakasserier och hot om våld eller till och med våldshandlingar. Otillbörlig påverkan kan utvecklas så att en utsatt medarbetare börjar agera som en möjliggörare till kriminella nätverk. 

Konsekvenserna blir i dessa fall stora både avseende myndighetens demokratiska uppdrag och ur ett arbetsmiljöperspektiv med risk för fysiska och psykiska effekter för berörda medarbetare.

Det är också belagt att oron för infiltratörer i en verksamhet kan skapa arbetsmiljöproblem i sig. Därtill har den digitala utvecklingen inneburit att statsanställdas privata förhållanden kan kartläggas i en ökad omfattning och att sociala medier kan utgöra en källa för förtal, försök till påverkan och trakasserier av organisationer eller enskilda medarbetare.

Det är alltså denna utveckling som under flera år gett allt större avtryck i Arbetsgivarverkets prioriteringar och aktiviteter utifrån medlemmarnas behov. 

Partsrådet - ett partsgemensamt initiativ för att motverka hot och våld på jobbet

Ett exempel på Arbetsgivarverkets långsiktiga och tidiga arbete med frågan är ett partsgemensamt initiativ, inom ramen för Partsrådets stöd för lokala parter, kring arbetsmiljö och hot på jobbet.

Partsrådet är en ideell förening som sedan 2008 drivs av parterna på det statliga avtalsområdet, alltså Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko. Föreningen erbjuder stöd till representanter för arbetsgivare och fack inom det statliga avtalsområdet.

Fokus ligger på att ge lokalt stöd i de frågor som fastställts i kollektivavtal. Arbetet sker genom de arbetsområden som centrala parter gemensamt beslutat. 2014 lanserades ett stödmaterial för att motverka hot, våld och trakasserier på jobbet, som hade utvecklats i samverkan med Brottsförebyggandet rådet (Brå).

Arbetet med att stödja lokala parters arbete mot hot, våld, trakasserier och även otillåten påverkan har sedan dess fortsatt. I december 2023 lanserades det webbaserade arbetsmaterialet Hot på jobbet, som är framtaget för att ge stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) kring frågor och händelser som handlar om hot, våld och trakasserier på jobbet. 

Materialet riktar sig till chefer, specialister inom personal- och säkerhetsfunktioner, skyddsombud eller facklig representant och innehåller information, råd, dialogkort, filmer och checklistor för nedladdning. 

Hot på jobbet (Partsrådets webbplats)

Genom Partsrådets målgrupp de lokala parterna ger detta material möjligheter till ett direkt och nära avtryck i de dagliga situationer där medarbetare och verksamheter konfronteras med hot, våld och trakasserier. 

Behovsinventering bland Arbetsgivarverkets medlemmar

Utifrån en förändrad omvärldsutveckling med ökad risk för infiltration från främmande makt och den organiserade brottslighetens allt större våldskapital och ökade aktivitet, beslöt Arbetsgivarverket hösten 2023 att göra en behovsinventering i medlemskretsen i syfte att möta medlemmarnas behov. 

Inventeringen syftade till att skapa en bild av rådande läge och identifiera behov av stöd och eventuell samordning av arbetsgivarfrågor med koppling till den aktuella problemutvecklingen. Inventeringen bekräftade att det fanns ett fortsatt behov av stärkt arbetsgivarsamverkan liksom konkreta verktyg för att kunna agera som arbetsgivare. 

Detta handlade exempelvis om avsaknad av arbetsrättsligt regelverk till stöd i exempelvis frågor om avstängning och bakgrundskontroller och drogtester av personal i vissa fall. Något som med nuvarande lagstiftning är möjligt i privat men inte offentlig sektor. 

Denna inventering, den löpande dialogen med medlemmarna kring omvärldsutvecklingen i de olika forum och arenor som Arbetsgivarverket tillhandahåller och det uppdrag regeringen gav Arbetsgivarverket i december, utgjorde ett ramverk och tydlig inriktning för Arbetsgivarverkets arbete och aktiviteter 2024. En inriktning med ett fokus på att stärka motståndskraften mot hot, våld och trakasserier riktade mot statsanställda. 

Genomförda aktiviteter under 2024 med koppling till regeringsuppdraget

Redogörelsen som följer tar sikte på att utifrån målgrupp och mötesform kort beskriva flertalet av de aktiviteter som genomförts och dess sakinnehåll samt där det varit möjligt att redovisa antal deltagande medlemmar. Regeringsuppdraget har också löpande diskuterats och följts upp av Arbetsgivarverkets styrelse. En lägesbeskrivning gavs också vid ett möte den 16 december 2024 med civilminister Erik Slottner.  

Arbetsgivarverkets medlemsråd

Februari

Inledande diskussion med 28 medlemsledamöter från samtliga sektorer i Arbetsgivarverkets rådgivande organ Medlemsråd. Ledamöterna delade erfarenheter av både inre och yttre hot i sina respektive verksamheter. Inriktningen på vad som bör tas upp i arbetsgivarsamverkan inom ramen för Arbetsgivarverkets aktiviteter med anledning av regeringsuppdraget, diskuterades också.

Medlemsrådens ledamöter lyfte behovet av att samverka arbetsgivaraspekter inom bland annat säkerhetsområdet, rekryteringsfrågor som möjligheten till bakgrundskontroller, arbetsplatskulturens betydelse, arbetsmiljöfrågor och ledar- respektive medarbetarskap.

April

En av dagordningspunkterna rörde det under hösten 2023 identifierade medlemsbehovet och önskemålet om att kunna drogtesta statliga arbetstagare på samma sätt som är möjligt inom privat sektor. De 33 deltagande medlemsrådsledamöterna bekräftade behovet och av ett fortsatt arbete med en hemställan i frågan till regeringen.

Sektormöten

Mars

HR-chefer från 195 medlemmar med representation från samtliga sektorer samverkar vid digitala sektormöten. Bland annat diskuterades SOU 2024:1 Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier. Utifrån ett framtaget underlag återkopplade deltagarna synpunkter och reflektioner på de förslag som lämnas och om dessa hjälper dem i den verksamhet de bedriver.

Deltagarna fick även fördjupad information om det stödmaterial kring hot, våld och trakasserier som tagits fram av Arbetsgivarverket och de centrala arbetstagarorganisationerna och som finns att tillgå på Partsrådets webbplats.

Maj

Sammanlagt deltog medlemsföreträdare från 149 verksamheter vid någon av de fem fysiska sektorinternaten. Temat för internaten var kompetensförsörjning med särskilt fokus på hot, våld och otillåten påverkan.

En av punkterna på dagordningen var erfarenhetsdelning utifrån i förväg kommunicerade frågeställningar om konkreta erfarenheter av hot- och våldshändelser, hur man hanterar hot inifrån (infiltration) och misstankar om det samt hur vi som arbetsgivare kan fokusera på det förebyggande arbetet kring hot och våld.  

I samband med erfarenhetsdelningen skedde också en fördjupad genomgång av det partsgemensamt framtagna stödmaterialet och de verktyg för att hantera och motverka hot och våld som tagits fram av Arbetsgivarverket och motparterna inom ramen för Partsrådet. 

För att komma vidare med den förändring av gällande regelverk kring möjligheten att drogtesta statligt anställda som både styrelse och medlemsråd ställt sig bakom inhämtades även konkreta exempel och argument för detta från deltagande myndigheter. Diskussionerna utgick från den PM som utgjort underlag för dialog i medlemsråden i april.

September

Sammanlagt deltog 131 medlemsföreträdare vid något av de fem fysiska sektormötena i september. På agendan stod bland annat arbetsgivarsamverkan kring utmaningar och behov med anledning av pågående samhällsutveckling. 

Diskussionerna gav vid handen att det finns fortsatta utmaningar kring till exempel säkerhetsklassning, vilken redan känd information som kan beaktas vid rekrytering likväl som under pågående anställning.

Andra frågor som lyftes som förutsättningar för att vara fortsatt attraktiva och lyckas med kompetensförsörjningen var till exempel ledar- och medarbetarskapets betydelse för arbetsplatskultur och arbetsmiljö.  

November

Trots kommunikationsproblem i samband med ett stort snöoväder deltog medlemsföreträdare från 108 verksamheter på det fysiska årliga storsektormötet i slutet av november för samtliga sektorer.

Inriktningen för sektormötet var bland annat en mer operativ fördjupning av det tema som företrädarnas högsta chefer haft på Arbetsgivardagen. Det vill säga hur statliga arbetsgivare kan utvecklas som attraktiva arbetsgivare men också vilka möjligheter som finns för att förebygga, hantera och agera vid hot, infiltration och otillåten påverkan vid rekrytering och pågående anställning.

Deltagarna fick, förutom att avsluta dagen med att dela erfarenheter med varandra, en genomgång av arbetsrättsliga förutsättningar av Arbetsgivarverkets experter samt en föreläsning av en tidigare underrättelsechef vid Kriminalvården på temat ”Kunskap är makt – organiserad brottslighet och möjliggörare”. 

Möten för medlemschefer

Frukostseminarium

April
Högsta chef från 89 medlemmar deltog när företrädare för Säkerhetspolisen berättade om underrättelsehotet från främmande makt och hotet mot verksamheter inifrån.  

Augusti
Högsta chef från 90 medlemmar deltog när företrädare från Säkerhetspolisen berättade om cybersabotage och digitala underrättelsehot från främmande makt och andra aktörer.

November 
Högsta chef från 39 myndigheter deltog i mötet som utgick ifrån ett identifierat behov av ökad kunskap om bakgrundskontroller och vilka regler som gäller för kontroller.  

Erfarenhetsutbyten för högsta ledning

Oktober
Inom ramen för det under 2022-2024 pågående medlemsinitierade projektet Tillitsinitiativet genomfördes under september och oktober två olika erfarenhetsutbyten för medlemmars högsta ledning. Erfarenhetsutbytena bestod av en inledande inspirationsdel och en gemensam dag för erfarenhetsutbyte tillsammans med övriga verksamheter som deltog. Däremellan en kortare diskussionsuppgift tillsammans med en av de deltagande verksamheterna utifrån en förvald frågeställning. 

Tema för det första erfarenhetsutbytet där 14 myndigheters högsta chef deltog tillsammans med företrädare från sin ledning var ”Är vi rätt rustade? Hur kan vi som ledning leda verksamheten i en osäker omvärld med stor oförutsägbarhet?”.

Tema för det andra erfarenhetsutbytet där elva myndigheters högsta chef deltog tillsammans med företrädare från sin ledning var ”Hot och våld, yttre och inre påverkan, ökad oro – hur kan vi som ledning, genom vårt ledarskap, motverka dessa krafter?”.

Arbetsgivardagen

Temat för Arbetsgivardagen den 13 november där högsta chef från 140 medlemmar deltog var hoten inifrån och utifrån ”Hur kan vi tillsammans utvecklas som attraktiva arbetsgivare i en tid då infiltration och andra hot ökar?”.

Medverkade gjorde företrädare från Kungliga tekniska högskolan (KTH), Livsmedelsverket och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST). Rektor vid KTH lyfte universitetens arbete med ansvarsfull internationalisering, systematiskt säkerhetsskyddsarbete och balansen mellan att vara så öppna som möjligt men samtidigt så stängda som nödvändigt medan MUST tog upp nyckelfaktorer för att motverka säkerhetshot från främmande makt.

Livsmedelsverkets företrädare lyfte det strategiska säkerhetsskyddsarbetet för civila myndigheter och vikten av säkerhetsskyddsanalys och hur man harmoniserar det strategiska arbetet med den operativa vardagen. 

Arbetsgivardagen avslutades med ett panelsamtal på säkerhetstemat som leddes av Arbetsgivarverkets tillförordnade generaldirektör Anna-Karin Jansson mellan Michael Claesson, överbefälhavare vid Försvarsmakten, Annica Sohlström, generaldirektör för Livsmedelsverket och Anders Söderholm, rektor KTH och styrelseordförande Thomas Rolén. 

Arbetsmiljönätverk

Mars

Temat för Arbetsgivarverkets tre nätverk inom arbetsmiljö (ett för mindre medlemmar, ett för större och ett för lärosäten) har under hela året varit hot, våld och trakasserier mot anställda inom avtalsområdet. I mars hölls ett gemensamt digitalt nätverksmöte för de tre arbetsmiljönätverken där 119 arbetsgivarföreträdare med representation från samtliga sektorer deltog. Vid mötet fick deltagarna bland annat en föreläsning om hur psykologisk trygghet i en arbetsgrupp kan bidra till att hantera oro, hot och våld.

Juni

Vid de tre nätverksträffarna i juni fick företrädarna från de sammanlagt 70 verksamheterna själva dela med sig av sina berättelser samt ha ett gemensamt erfarenhetsutbyte om den egna organisationens arbete med frågor som rör hot, våld och trakasserier. 

November

Sammanlagt 87 arbetsgivarföreträdare deltog på nätverksträffarna i november. Vid mötet fanns tre punkter på dagordningen som på olika sätt berörde hot och våld mot statligt anställda. Dels en presentation av den gemensamma film  om infiltration och otillåten påverkan som Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten tagit fram. Dels en återkoppling från de erfarenhetsutbyten med högsta ledning som skett inom ramen för Tillitsinitiativet samt en beskrivning av inre och yttre hot i de statliga verksamheterna.

Övriga aktiviteter

Seminarium i Almedalen

I juni hölls ett välbesökt och i media uppmärksammat seminarium om ”Hotet inifrån – hur kan statliga arbetsgivare motverka infiltration i sina verksamheter”. Där diskuterades hur statliga arbetsgivare kan agera i en miljö med komplexa hotbilder för att värna sitt demokratiska uppdrag och skydda medarbetarnas integritet och säkerhet utan att effektivitet och medborgarfokus går förlorat. Se också rapportens avsnitt ”Det inre hotet - infiltration och förekomsten av möjliggörare för kriminella nätverk”.

Arbetsgivarpodden

Företrädare från Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten medverkade och berättade i Arbetsgivarpoddens oktoberavsnitt om sin gemensamt framtagna utbildning om vad man kan göra som arbetsgivare för att höja kunskapen och medvetenheten i sin organisation om infiltration och otillåten påverkan.

58. Myndigheter samverkar kring infiltrationsutbildning

Partsgemensamma intervjuer

I december genomfördes partsgemensamt intervjuer med några berörda medlemsarbetsgivare kring ensamarbete i syfte att ta reda på behov av avtalsreglering med mera. 

Slutsatser om metodik och förebyggande åtgärder

Statskontoret redovisade 2018 en rapport där ett regeringsuppdrag att analysera myndigheternas arbete med att förebygga och hantera hot, våld och andra riskfaktorer riktat mot de anställda, analyserades.

Myndigheternas arbete mot trakasserier, hot och våld (Statskontorets webbplats)

I rapporten framhöll Statskontoret i sina slutsatser fyra framgångsfaktorer i ett förebyggande arbete mot hot, våld och andra riskfaktorer:

• Utbildningar ger medarbetarna nödvändiga verktyg.
  Myndigheter behöver löpande utbilda både chefer och medarbetare i säkerhetsfrågor.
• Säkerhetsansvariga behöver vara synliga i kärnverksamheten.
  Både ledning och ansvariga för säkerhetsfrågor behöver vara synliga i kärnverksamheten. Säkerhetsfunktionen behöver vara mer proaktiv och känd bland de anställda.
• Ett enkelt och lättillgängligt incidentrapporteringssystem. 
  Incidentrapporteringen är ett viktigt instrument för att myndigheten ska få kännedom om trakasserier, hot och våld och därigenom vidta både strategiska och operativa åtgärder.
• Policys och rutiner ökar medarbetarnas trygghet.
  Ett sätt att minska riskerna för att medarbetare ska utsättas för hot och våld är att syna processerna i den dagliga verksamheten för att identifiera vilka arbetsuppgifter som medför en risk för hot och våld och därefter förändra rutinerna för dessa arbetsuppgifter.

Partsrådets stöd för förebyggande arbete

Slutsatserna i Statskontorets rapport harmonierar med inriktningen av det stöd för ett förebyggande arbete mot hot, våld och trakasserier som de statliga avtalsparterna gemensamt tagit fram via Partsrådet. Som tidigare nämnts lanserades 2023 det webbaserade stödmaterialet Hot på jobbet som utgår ifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).  

Stödmaterialet utgår ifrån fyra faser i det förebyggande arbete:

• Undersökning – vilka typer av hot eller våldsamma situationer kan drabba verksamheten, vilka typer av yrkesutövning medför risker, hur ser riskerna ut?
• Prioritera risker – bedöm risker och prioritera i vilken ordning arbetet med olika risker ska ske.
• Välj åtgärder – genomför säkerhetshöjande arbete utifrån den tidigare prioriteringen.
• Kontrollera – följ upp om åtgärderna får effekt.

I stödmaterialet presenteras också en arbetsmetodik och stöd i akuta situationer av hot eller våld samt ett stödmaterial för uppföljande insatser när en medarbetare blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier. Partsrådet erbjuder också de statliga verksamheterna deltagande i Afa försäkrings IA-system för att förebygga arbetsskador och sjukfrånvaro. Systemet möjliggör enkel rapportering och systematisk hantering av risker och avvikelser på arbetsplatser, vilket är en väsentlig komponent för att kunna vidta åtgärder och följa upp och analysera arbetet mot hot och våld.

Arbetsgivarverket kan i sin bedömning av de många och olika medlemsaktiviteter organisationen haft för att stärka arbetet mot hot, våld och trasserier behandlar, konstatera att medlemmarna i hög grad bekräftar värdet och relevansen av de framgångsfaktorer och den metodik som både Statskontorets och Partsrådets arbete identifierat.

Arbetsgivarverkets remissvar kopplade till säkerhetsskyddsfrågor 

I rollen som medlemsorganisation svarar Arbetsgivarverket på remisser ur ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv. Remissvaren utformas i hög grad i medlemssamverkan och utgår från de reella omvärldsutmaningar medlemmarna möter som arbetsgivare.

Arbetsgivarverket har under 2024 i ett flertal remissvar berört att medlemmarna på flera områden saknar tillräckliga verktyg för att effektivt kunna hantera säkerhetsskyddsfrågor. Exempelvis saknas lagstöd för avstängning av medarbetare. Arbetsgivarverket har välkomnat ett utredningsförslag som möjliggör avstängning i samband med säkerhetsprövning men har också upprepat behovet av att snarast få lagstöd för att kunna stänga av i andra situationer. 

Arbetsgivarverkets och SKR:s hemställan till regeringen att utreda om det, i likhet med privat sektor, skulle vara möjligt att i vissa fall kunna drogtesta anställda i offentlig sektor, har också lyfts fram i ett remissvar utifrån medlemmarnas behov av verktyg för att kunna agera i ett förändrat omvärldsläge.

Arbetsgivarverket har också konstaterat att det saknas reglering kring andra möjligheter att använda registerkontroller än i samband med säkerhetsprövningar. Problematiken med långa väntetider för säkerhetsprövningar vilket försvårar effektiva anställningsprocesser, har också berörts. Arbetsgivarverket menar att flera av de utmaningar som följer med ett osäkert omvärldsläge talar för behovet av ett helhetsgrepp med en översyn av säkerhetsskyddsregelverket utifrån arbetsrättsliga aspekter.  

Remissvar där synpunkterna lyfts fram:

• SOU 2024:1: Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier.
• Ju2023/02861: PM Stärkt skydd för vissa polisanställda.
• Fi2024/00814: Regler om avstängning av statligt anställda.
• Ds 2024:24 Utökade registerkontroller vid anställning i kommun och SOU 2024:64: Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster.
• SOU 2024:88: Säkerhetsprövningar – nya regler.

Arbetsgivarverkets fortsatta arbete för att stärka förmågan att motverka hot, våld, trakasserier och infiltration

Arbetet med att motverka hot, våld och trakasserier och att stärka motståndskraften mot otillåten påverkan och infiltration, är frågor som medlemmarna prioriterat långsiktigt. Detta uttrycks bland annat i vår gemensamma medlemsstrategi med målbilderna attraktiv arbetsgivare, ledarskap och utveckling och innovation. Strategiska områden som ringar in flera av de utmaningar som följer av samhällets och statsförvaltningens ökade säkerhetsbehov.

Så länge de statliga verksamheterna upplever utmaningar med hot, våld, trakasserier och risk för infiltration, kommer dessa frågor också att vara prioriterade för Arbetsgivarverket i sin roll som medlemsorganisation. 

För att stärka förmågan att motverka inre och yttre hot krävs samverkan och en palett av åtgärder. Nedan listas några:

• Fortsatt samverkan mellan myndigheter för att synliggöra, medvetandegöra och dela erfarenheter av inre och yttre hot. 
• Sprida ökad kännedom om vikten av förebyggande systematiskt arbete med stöd av Partsrådets material.
• Långsiktigt rusta och stärka chefer i arbetsgivarrollen - bland annat inom ramen för ett planerat modulbaserat chefsprogram (Chef 2040).
• Lyfta vikten av att arbeta med en god säkerhetskultur och motverka tystnadskultur.
• Sprida ökad kännedom om den webbutbildning som Skatteverket, Kronofogden och Tullverket tagit fram om att motverka infiltration och otillåten påverkan.
• Stärka vikten av att myndigheter arbetar i nära samverkan mellan sin HR- och säkerhetsfunktion.
• Fortsatt lyfta ämnet om inre och yttre hot i planerade aktiviteter, till exempel i Almedalen 2025.
• Medverka i utredningar och verka för att få nya juridiska verktyg och lagstöd på plats (bland annat möjlighet till avstängning och drogtester av redan anställda).

Arbetsgivarverkets regeringsuppdrag avslutades vid årsskiftet men dessa aktiviteter och andra initiativ som initieras via vår medlemssamverkan fortsätter arbetet för att motverka hot, våld och trakasserier mot statsanställda. Det samma gäller arbete och initiativ för att stödja medlemmarna att bygga en god säkerhetskultur som försvårar för möjliggörare att infiltrera verksamheterna.