Om avtalsrörelsen

Vi förhåller oss till märket

Staten ska inte vara löneledande. Därför förhåller vi oss till det så kallade märket – det lönekostnadsutrymme som parterna inom industrin etablerar i sina avtalsförhandlingar. När det är satt kan vi slutföra arbetet med våra yrkanden.

Läs Arbetsgivarverkets kommentar om industrins avtal:

Arbetsgivarverket kommenterar industrins nya avtal

Tidsplan

I juni beslutar Arbetsgivarverkets styrelse vilka yrkanden som ska ställas till de fackliga motparterna. Strax före midsommar växlar vi parterna yrkanden.

Inriktning för avtalsrörelsen 2025

I avtalsrörelsen är det Arbetsgivarverkets styrelse som är förhandlingsdelegation. Arbetsgivarverkets förhandlingschef är direkt ansvarig inför styrelsen och får mandat i förhandlingarna från den.

Utgångspunkten för styrelsen och förhandlingschefen är den inriktning som Arbetsgivarkollegiet beslutat om.

Läs om inriktningen för avtalsrörelsen i vår nyhet:

Arbetsgivarverkets årsmöte fattade beslut om de statliga arbetsgivarnas inriktning för avtalsrörelsen 2025

Vad innebär en avtalsrörelse?

Inom statlig sektor finns idag tre löneavtal:

• RALS 2023-2025 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O
• RALS 2023-2025 mellan Arbetsgivarverket och Seko
• RALS 2010-T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S

(RALS står för: Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet.)

Genom löneavtalen sluts även avtal om de allmänna villkor som gäller för anställda i staten. Dessa återfinns i villkorsavtalen och affärsverksavtalen med respektive organisation.

Kollektivavtalen med Saco-S gäller tillsvidare (-T) och de övriga två är tidsbestämda och gäller till den 30 september 2025.

När ett tidsbestämt avtal löper ut och därmed upphör att gälla behöver det ersättas av ett nytt centralt kollektivavtal. Avtalsrörelsen är processen för att komma överens om de nya centrala avtalen.

Saco-S avtal gäller tills det sägs upp. Arbetsgivarverket behöver därför inte träffa något nytt avtal med Saco-S, men kan förhandla om ändringar i befintliga avtal.

Genom kollektivavtalen bestäms de förmåner som gäller på den statliga sektorn generellt. Avtalskontruktionen innebär i nuläget att möjligheter att träffa lokala avtal delegeras till den enskilda myndigheten antingen direkt i avtalsbestämmelser eller efter beslut av Arbetsgivarverket i en så kallad arbetsgivarnyckel. Utan delegeringen finns ingen rätt att förhandla och komma överens om till exempel nya löner eller andra lokala frågor.

När de centrala avtalen träffats råder fredsplikt på statlig sektor. Alla förhandlingar som sedan genomförs lokalt omfattas av fredsplikten, som till exempel lönerevisionsprocessen.