Arbetsgivarverket har träffat ett nytt tilläggsavtal om sänkt guldhalt i medaljen för utmärkelsen NOR, så att priset inte överstiger gränsen om 15 000 kronor för skattefrihet för arbetsgivares minnesgåvor.

Läs mer i Arbetsgivarverket informerar: Guldhalten i NOR-medaljen behöver sänkas ytterligare på grund av stigande guldpris

Priset består av en fast del och en rörlig del. Den fasta delen av priset är 1 993 svenska kronor (SEK) per medalj under hela avtalsperioden. Den rörliga delen av priset fastställs i samband med varje enskilt avrop och beräknas utifrån aktuellt guldpris på råvarumarknaden i enlighet med vad som anges av Guldcentralen. Den exakta formeln för prissättningen framgår av ramavtalet. Priset är exklusive mervärdesskatt.

Medaljen levereras i ett etui.

Medaljen tillverkas av Svenska Medalj AB.

Avtalet är förlängt till och med den 12 oktober 2025 enligt option i avtal. 

Ramavtal, avropsblankett och produktblad:

Ramavtal för guldmedalj - tilläggsavtal 2024-12-02

Ramavtal för guldmedalj

Avropsblankett för guldmedalj

Avropsblankett skickas till:

nor@svenskamedalj.se

Har du frågor om avtalet? Kontakta oss på:

registrator@arbetsgivarverket.se

För att komma i kontakt med Svenska Medalj AB, kontakta VD Olle Qvarnström på 016-13 73 00 eller skicka e-post till:

olle@svenskamedalj.se

Nytt avtal för konstglas gäller från och med den 2 januari 2025. Avtalet upphör att gälla den 1 januari 2027.

Det finns nu totalt fyra olika konstglas att välja på:

• MIRAGE (vas), design Göran Wärff.
• NEW FRIENDS (vas), design Ernst Billgren.
• THE SKY IS THE LIMIT (skulptur), design Bertil Vallien.
• SOFIERO (skål), design Gunnar Cyrén.

Ramavtal och produktblad:

Ramavtal för konstglas (gäller från och med 2 januari 2025)

Produktblad för konstglas

Produktblad för nytt konstglas (Mirage vas, design Göran Wärff)

Beställning:

Kristallskålar/konstglas beställs av Orrefors Kosta Boda AB, Stora vägen 96, 360 52 Kosta. Beställning kan också göras via telefon 0478-345 00 eller e-post order@orrefors.se   

Vas/Göran Wärff. Göran Wärffs klassiska vas är även en miniskulptur. Vasen från Orrefors är märkt med Riksvapnet och är signerad i botten. Vasen är 210 mm hög och kostar 6 600 kronor.

Kristallskål/Gunnar Cyrén. Skålen från Orrefors är märkt med Riksvapnet och är signerad i botten "Orrefors Gunnar Cyrén". Skålen är 135 mm hög och har en diameter på 235 mm. Skålen kostar 4 100 kronor.

Konstskulptur/Ernst Billgren. Ernst Billgren är ett med naturen och tillsammans med Kosta Bodas glasblåsare har han skapat denna vas exklusivt för utmärkelsen NOR. Vasen är 265 mm hög, 130 mm i diameter och väger 2,1 kg. Vasen kostar 7 000 kronor.

Konstskulptur/Bertil Vallien. Bertil Vallien har skapat denna halvbåt exklusivt för utmärkelsen NOR. Skulpturen är 310 mm hög, 95 mm lång, 90 mm djup och väger 2,5 kg. Skulpturen kostar 6 600 kronor.

Har du frågor om avtalet? Kontakta oss på:

registrator@arbetsgivarverket.se 

Anställningstid i staten får tillgodoräknas samt anställning i verksamhet som har blivit förstatligad, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Alla slags anställningar räknas, även exempelvis anställning med lönebidrag, beredskapsarbete och andra anställningar av det slag som tidigare hette arvodestjänster. Det spelar ingen roll att anställningen inte omfattas av Lag (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Detsamma gäller andra anställningar av arbetsmarknadspolitisk typ.

Deltidsanställning likställs med heltidsanställning.

I vissa fall kan också arbete som elev eller praktikant eller sommarjobb hos en statlig myndighet räknas som anställning, förordningen anger ingen nedre åldersgräns. Vid upprepade kortvariga tjänstgöringstillfällen som redovisas under en längre sammanhängande period bör en dagberäkning göras i förhållande till normalarbetstid under de kortare perioder som kan urskiljas under den redovisade, längre anställningstiden. Statliga anställningar som är rena bisysslor och där innehavaren bara har sporadiskt återkommande och oregelbunden tjänstgöring faller dock utanför bestämmelserna om NOR. 

Den som vid sidan av en privat eller kommunal anställning är anställd i någon av försvarsmaktens reserver skulle kunna få NOR i reservanställningen. Eftersom denna typ av anställning inte är förenad med fortlöpande tjänstgöring, anser Arbetsgivarverket att bara sådan tid när den anställde har gjort författningsenlig eller frivillig tjänstgöring ska tillgodoräknas för NOR. Detsamma gäller för befälsanställd i civilförsvarets krigsorganisation.

Statliga avlöningsavtal har gällt för en rad icke-statliga arbetstagargrupper. Det gäller till exempel präster, försäkringskasseanställda, kommunalt anställda lärare och kyrkomusiker. Någon statlig anställning är det trots detta inte fråga om och anställningstiden får därför inte tillgodoräknas. Det bör dock uppmärksammas att det har funnits statliga skolformer, till exempel gymnasier (före 1966-07-01) och realskolor (före 1971-07-01) parallellt med kommunala skolformer. I sådana fall kan det krävas en ingående granskning för att konstatera om den varit av det ena eller andra slaget.

Respektive arbetsgivare som omfattas av regleringen har ansvar för att arbetstagarna vid myndigheten får utmärkelsen när de uppnår föreskriven tid. Detta medför att arbetsgivaren kan behöva ta kontakt med tidigare arbetsgivare för att kunna säkerställa att tiden är korrekt samt på annat sätt söka information om tid som får tillgodoräknas.

Den arbetstagare som anser att denne ska få tillgodoräkna sig tid har förstås möjlighet att ta upp detta med sin arbetsgivare. Arbetstagaren ska kunna styrka tidigare statliga anställningar med intyg för arbetsgivarens bedömning om den åberopade anställningstiden inte kan styrkas på annat sätt.

Huvudregeln är 30 års sammanlagd statlig anställningstid men om arbetstagaren avgår med pension eller om det finns annan särskild anledning kan utmärkelsen komma i fråga redan efter 25 års statlig anställningstid (undantagsregeln).

Enligt Arbetsgivarverkets uppfattning kan avgång med förtida uttag från 60 års ålder enligt PA-91 och från 61 års ålder enligt PA 03 och PA 16 jämställas med pension. En arbetstagare som stått kvar i anställningen efter den avtalsenliga pensionsåldern 65 år och därigenom vid den formella pensionsavgången uppnått 25 anställningsår, kan också få NORutmärkelsen.

Även i vissa andra fall kan det finnas skäl att dela ut NOR redan efter 25 års anställning vilket aktualiseras då en arbetstagares anställning upphör vid till exempel uppsägning på grund av arbetsbrist och arbetstagaren inte får någon annan statlig anställning.

Ett annat exempel på företeelser som kommit till efter NORförordningens tillkomst är övergång av verksamhet enligt 6 b § lagen om anställningsskydd (LAS). Om en arbetstagare i samband härmed lämnar sin statliga anställning efter minst 25 års anställningstid hos staten, finner Arbetsgivarverket detta vara en särskild anledning till att dela ut NOR till arbetstagaren.

Huvudregeln är att anställningstiden tillgodoräknas även när arbetstagaren har varit ledig med bibehållna löneförmåner eller del därav. Lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn eller totalförsvarsplikt påverkar inte heller ”rätten” till NOR. Detsamma gäller frånvaro på grund av lockout eller strejk. 

I vissa fall finns det särskilda skäl att räkna bort tid då arbetstagaren har varit ledig. Det gäller till exempel när arbetstagaren har varit ledig med helt löneavdrag (tidigare kallat C-avdrag) mer än sammanlagt 180 dagar under fem på varandra följande kalenderår för att ha en kommunal eller privat anställning eller egen verksamhet. Till denna kategori kan räknas ledighet för facklig anställning som beviljats enligt 10 a § tjänstledighetsförordningen. Den ledighetstid som överstiger 180 dagar ska då räknas bort. Det gäller alltså att se efter om mer än 180 sådana dagar har infallit under en femårsperiod. Överskjutande avdragsdagar under den perioden räknas då bort. Samma betraktelsesätt gäller studieledighet utan lön och ledighet för närståendevård.

Om arbetstagaren har varit ledig för att ha anställning hos en internationell eller samnordisk organisation eller sammanslutning till vilken Sverige är officiellt anslutet (Nordiska rådet, EU, FN m.m. enligt 5, 5 a och 10 b §§ tjänstledighetsförordningen) får hen tillgodoräkna sig högst tre år av ledighetstiden. 
 
Samma sak gäller ledighet för biståndsarbete (7 och 7 a §§ tjänstledighetsförordningen). Däremot bör inte den som fått tjänstledighet som medföljande enligt 5, 6, 7 och 7 a §§ samma förordning få räkna tiden för NOR.

Ett förtroendemannauppdrag som riksdagsdagsledamot tillgodoräknas med högst fyra år. Motsvarande synsätt kan tillämpas på ledighet för vissa kommunala uppdrag enligt 10 § förordningen. Frånvaro utan giltigt förfall eller avstängning är också särskilda skäl för att räkna bort tiden i fråga.

Sättet att beräkna anställningstid måste i slutändan relateras till kriteriet ”visat nit och redlighet” i 1 § första stycket förordningen. Hur längre ledigheter påverkar prövningen om och vid vilken tidpunkt båda villkoren för NOR är uppfyllda, får avgöras av myndigheten från fall till fall.

Ja, om arbetstagaren har uppnått den efterfrågade anställningstiden i staten har arbetstagaren rätt till utmärkelsen och kan delta vid utdelningen trots att denne inte längre arbetar kvar.

Om någon har begått en gärning som inte har någon anknytning till anställningen ska gärningen som regel inte påverka möjligheten att tilldelas NOR. 

Den som har avskedats från en statlig anställning men senare får en ny sådan anställning ska ha skött sig oklanderligt i minst två år efter gärningen, innan det kan göras någon prövning av kravet på redlighet för att få NOR. Om det har gått tio år från gärningen och den anställde under den tiden har skött sig oklanderligt, ska avskedandet inte längre påverka bedömningen. Samma principer gäller när någon har sagts upp på grund av personliga anledningar. 

Den som har fått en disciplinpåföljd i form av varning eller löneavdrag ska ha skött sig oklanderligt i minst ett år, innan man kan pröva kravet på redlighet. Om det har gått fem år från förseelsen och den anställde under den tiden har skött sig oklanderligt, ska förseelsen inte längre påverka bedömningen.

Under årens lopp har flera icke-statliga verksamheter blivit förstatligade. Detta gäller till exempel polis-, åklagar- och exekutionsväsendet, som förstatligades från och med den 1 januari 1965, och de kommunala ungdomsvårdsskolorna, som blev en del av Statens institutionsstyrelse den 1 juli 1993. Ett annat exempel på förstatligande (den 1 januari 2005) är Försäkringskassan. Om en numera statlig arbetstagare var anställd i en sådan icke-statlig verksamhet vid den tidpunkt då den blev förstatligad får arbetstagaren normalt tillgodoräkna även den icke-statliga anställningstiden.

Många statliga verksamheter har å andra sidan gått över till andra huvudmän. Det gäller då att ta reda på om arbetstagaren var anställd i verksamheten under den tid då verksamheten var statlig. För att kunna reda ut frågan kan arbetsgivaren använda sig av till exempel Statskalendern, Statsliggaren (gamla regleringsbrev), Svensk författningssamling (exempelvis instruktioner för tidigare existerande myndigheter) och sökningar på internet.

Nej. 25-årsgränsen för pensionsfall, arbetsbristfall med mera innebär i sig ett undantag från huvudregeln om 30 års anställning och är därför tvingande.

Några anställda vill kanske hellre ha en kontant ersättning, en tavla, ett presentkort eller liknande men de villkor som anges i förordningen begränsar möjligheterna till denna typ av urval. Förordningens bestämmelser för utmärkelsen är tvingande och Arbetsgivarverket har inte rätt att gå med på några undantag på den punkten. 
Om en myndighet som en personalpolitisk åtgärd vill ge någon annan form av gåva, sker det således utom ramen för NOR med beaktande av skattemässiga konsekvenser.

Arbetsgivaren har möjlighet men inte skyldighet att beställa ett nytt föremål åt arbetstagaren om denne blir av med sin utmärkelse. Kostnaden får i så fall arbetstagaren stå för själv. Arbetstagaren bör också kunna styrka att denne har blivit av med sitt föremål genom till exempel polisanmälan och skade-/förlustanmälan till försäkringsbolag.

Om myndigheten inte beviljar begäran kan arbetstagaren köpa motsvarande föremål av respektive leverantör av föremålen men utan inskriften "För nit och redlighet i rikets tjänst". Priset på föremålet kan då bli betydligt högre eftersom privatperson inte har rätt att åberopa priset i de av Arbetsgivarverket upphandlade ramavtalen.

En myndighet som lyder under en central myndighet bör i första hand rådfråga den myndigheten.

Myndigheterna har därför befogenhet att besluta angående de icke tvingande bestämmelserna i förordningen. Utmärkelsens traditionella och högtidliga karaktär gör dock att det bör eftersträvas att tolkningen och tillämpningen av reglerna blir så enhetlig att inte en förflackning av dessa sker, som leder till att utmärkelsen delas ut under olika förutsättningar beroende på var arbetstagaren är anställd.

Frågor rörande NOR, framför allt frågor av principiell natur, kan ställas till Arbetsgivarverket. Bestämmelserna lämnar ibland utrymme för bedömningar i både positiv och negativ riktning. Informationen på vår webbplats är i sådana fall inte alltid uttömmande utan anger endast vissa exempel på tillämpningen. I avsnittet Frågor och svar, framgår bland annat vissa regler som inte tillåter undantag.