Medaljen präglas i 23 karat guld, väger 11 gram och har en diameter på 27,5 mm. Medaljen levereras i ett etui.

Priset består av en fast del och en rörlig del. Den fasta delen av priset är 2 195 svenska kronor (SEK) per medalj under hela avtalsperioden. Den rörliga delen av priset fastställs i samband med varje enskilt avrop och beräknas utifrån aktuellt guldpris på råvarumarknaden i enlighet med vad som anges av Guldcentralen. Den exakta formeln för prissättningen framgår av ramavtalet. Priset är exklusive mervärdesskatt.

Medaljen tillverkas av Svenska Medalj AB.

Avtalet är förlängt till och med den 11 oktober 2024 enligt option i avtal. 

Ramavtal, avropsblankett och produktblad:

Ramavtal för guldmedalj

Avropsblankett för guldmedalj

Avropsblankett skickas till:

nor@svenskamedalj.se

Har du frågor om avtalet? Kontakta oss på:

registrator@arbetsgivarverket.se

För att komma i kontakt med Svenska Medalj AB, kontakta VD Olle Qvarnström på 016-13 73 00 eller skicka e-post till:

olle@svenskamedalj.se

Avtalet gäller från och med den 2 januari 2023 till den 1 januari 2025.

Obs! Priserna är förändrade.

Ramavtal och produktblad:

Ramavtal för konstglas

Produktblad för konstglas

Beställning:

Kristallskålar/konstglas beställs av Orrefors Kosta Boda AB, Stora vägen 96, 360 52 Kosta. Beställning kan också göras via telefon 0478-345 00 eller e-post order@orrefors.se   

Kristallskål/Gunnar Cyrén. Skålen från Orrefors är märkt med Riksvapnet och är signerad i botten "Orrefors Gunnar Cyrén". Skålen är 135 mm hög och har en diameter på 235 mm. Skålen kostar 4 500 kronor.

Konstskulptur/Ernst Billgren. Ernst Billgren är ett med naturen och tillsammans med Kosta Bodas glasblåsare har han skapat denna vas exklusivt för utmärkelsen NOR. Vasen är 265 mm hög, 130 mm i diameter och väger 2,1 kg. Vasen kostar 6 600 kronor.

Konstskulptur/Bertil Vallien. Bertil Vallien har skapat denna halvbåt exklusivt för utmärkelsen NOR. Skulpturen är 310 mm hög, 95 mm lång, 90 mm djup och väger 2,5 kg. Skulpturen kostar 6 600 kronor.

Kristallskål/Lisa Bauer. Skålen från Kosta Boda är formad, blåst och graverad för hand. Dekoren är skapad av konstnärinnan Lisa Bauer och mönstret speglar en småländsk Linnéa. Skålen är 190 mm hög och cirka 205 till 150 mm i omfång. Skålen kostar 4 700 kronor. 

Obs! Det finns bara ett fåtal Linneaskålar av Lisa Bauer kvar. De säljs för oförändrat pris 4 700 kronor.

Har du frågor om avtalet? Kontakta oss på:

registrator@arbetsgivarverket.se 

Här finns en checklista för viktiga steg i handläggningen av NOR.

Myndigheten beslutar 

Varje myndighet bestämmer på vilken nivå inom myndigheten beslut om NOR tas. I statliga verk med både central och regional nivå finns skäl att lägga beslutsbefogenheten på högre nivå för att nå större enhetlighet i bedömningen.

Myndigheten gör en årlig översyn 

Minst en gång per år bör prövning göras av vilka arbetstagare hos en myndighet som kan komma i fråga för utmärkelsen NOR. 

Uppgifter om anställningstid får man från tjänstematriklar med mera. Det bör uppmärksammas att viss anställningstid kan vara tillgodoräkningsbar för statlig tjänstepension utan att anställningen varit statlig och att den därmed inte kan tillgodoräknas för NOR. Detta gäller till exempel anställningar vars tjänstepensionsrätt regleras enligt den så kallade PISAförordningen (F 2003:56). I vissa fall, till exempel när det gäller anställningar långt tillbaka i tiden, är det lämpligt att arbetstagaren själv hjälper till med att ta fram underlag.

För de som uppfyller villkoren men slutat innan beslut tagits, ska beslut fattas av den myndighet där arbetstagaren senast var anställd.

Vid tjänstledighet från en myndighet för att samtidigt ha anställning hos en annan myndighet, ska den myndighet där arbetstagaren tjänstgör pröva frågan om NOR. Samråd bör ske mellan myndigheterna. Detsamma gäller när någon har deltidsanställningar hos olika myndigheter. När beslutet har fattats bör den beslutande myndigheten skriftligen underrätta den andra myndigheten om beslutet.

Sammanställning över arbetstagare som får NOR

Myndigheten bör göra en sammanställning över de arbetstagare som föreslås få NOR. Sammanställningen sänds i förekommande fall in till en överordnad beslutsmyndighet.

Arbetstagaren väljer föremål

Den arbetstagare som har rätt att få NOR ska först tillfrågas om utmärkelsen önskas eller inte.

Om arbetstagaren vill ha utmärkelsen ska det meddelas vilken form av den som önskas.

Den som tidigare fått NOR i viss form kan inte i efterhand byta den mot ett annat föremål. Däremot kan den som tidigare har avböjt ett erbjudande om utmärkelsen återta sitt avböjande skriftligen, dock inte efter det att anställningen har upphört.

Myndigheten beställer 

När beslut om vilka som ska tilldelas NOR fattats beställer myndigheten armbandsur, konstglas eller medalj hos de leverantörer som Arbetsgivarverket bestämmer. På Arbetsgivarverkets webbplats, www.arbetsgivarverket.se, finns mer information om föremålen. 

Uppgifter om beräknad dag för utdelning av armbandsur och om namnen på dem som ska få klockorna bifogas beställningen för utfärdande av garanti med mera. Vid beställning av medaljer översänds en förteckning över personerna som ska få medaljerna, eftersom tilltals- och efternamn graveras in på medaljerna. 

Former för utdelningen

Myndigheten som beslutat om NOR bestämmer de yttre formerna för utdelningen. Det kan vara lämpligt att denna sker under högtidligare eller festligare former, till exempel vid en personalfest eller något liknande tillfälle. Uppgift om NOR tas lämpligen in i arbetstagarens tjänstematrikel.

Om arbetstagaren avlider 

Utmärkelsen övergår i dödsboets ägo efter arbetstagarens död. Om en arbetstagare, som har föreslagits till NOR, avlider innan beslutet har fattats förfaller förslaget. Beslutsmyndigheten ska informeras om dödsfallet. Har arbetstagaren avlidit efter beslutet men före utdelningen, tillfaller utmärkelsen dödsboet.

Anställningstid i staten får tillgodoräknas samt anställning i verksamhet som har blivit förstatligad, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Alla slags anställningar räknas, även exempelvis anställning med lönebidrag, beredskapsarbete och andra anställningar av det slag som tidigare hette arvodestjänster. Det spelar ingen roll att anställningen inte omfattas av Lag (1994:260) om offentlig anställning (LOA). Detsamma gäller andra anställningar av arbetsmarknadspolitisk typ.

Deltidsanställning likställs med heltidsanställning.

I vissa fall kan också arbete som elev eller praktikant eller sommarjobb hos en statlig myndighet räknas som anställning, förordningen anger ingen nedre åldersgräns. Vid upprepade kortvariga tjänstgöringstillfällen som redovisas under en längre sammanhängande period bör en dagberäkning göras i förhållande till normalarbetstid under de kortare perioder som kan urskiljas under den redovisade, längre anställningstiden. Statliga anställningar som är rena bisysslor och där innehavaren bara har sporadiskt återkommande och oregelbunden tjänstgöring faller dock utanför bestämmelserna om NOR. 

Den som vid sidan av en privat eller kommunal anställning är anställd i någon av försvarsmaktens reserver skulle kunna få NOR i reservanställningen. Eftersom denna typ av anställning inte är förenad med fortlöpande tjänstgöring, anser Arbetsgivarverket att bara sådan tid när den anställde har gjort författningsenlig eller frivillig tjänstgöring ska tillgodoräknas för NOR. Detsamma gäller för befälsanställd i civilförsvarets krigsorganisation.

Statliga avlöningsavtal har gällt för en rad icke-statliga arbetstagargrupper. Det gäller till exempel präster, försäkringskasseanställda, kommunalt anställda lärare och kyrkomusiker. Någon statlig anställning är det trots detta inte fråga om och anställningstiden får därför inte tillgodoräknas. Det bör dock uppmärksammas att det har funnits statliga skolformer, till exempel gymnasier (före 1966-07-01) och realskolor (före 1971-07-01) parallellt med kommunala skolformer. I sådana fall kan det krävas en ingående granskning för att konstatera om den varit av det ena eller andra slaget.

Respektive arbetsgivare som omfattas av regleringen har ansvar för att arbetstagarna vid myndigheten får utmärkelsen när de uppnår föreskriven tid. Detta medför att arbetsgivaren kan behöva ta kontakt med tidigare arbetsgivare för att kunna säkerställa att tiden är korrekt samt på annat sätt söka information om tid som får tillgodoräknas.

Den arbetstagare som anser att denne ska få tillgodoräkna sig tid har förstås möjlighet att ta upp detta med sin arbetsgivare. Arbetstagaren ska kunna styrka tidigare statliga anställningar med intyg för arbetsgivarens bedömning om den åberopade anställningstiden inte kan styrkas på annat sätt.

Huvudregeln är 30 års sammanlagd statlig anställningstid men om arbetstagaren avgår med pension eller om det finns annan särskild anledning kan utmärkelsen komma i fråga redan efter 25 års statlig anställningstid (undantagsregeln).

Enligt Arbetsgivarverkets uppfattning kan avgång med förtida uttag från 60 års ålder enligt PA-91 och från 61 års ålder enligt PA 03 och PA 16 jämställas med pension. En arbetstagare som stått kvar i anställningen efter den avtalsenliga pensionsåldern 65 år och därigenom vid den formella pensionsavgången uppnått 25 anställningsår, kan också få NORutmärkelsen.

Även i vissa andra fall kan det finnas skäl att dela ut NOR redan efter 25 års anställning vilket aktualiseras då en arbetstagares anställning upphör vid till exempel uppsägning på grund av arbetsbrist och arbetstagaren inte får någon annan statlig anställning.

Ett annat exempel på företeelser som kommit till efter NORförordningens tillkomst är övergång av verksamhet enligt 6 b § lagen om anställningsskydd (LAS). Om en arbetstagare i samband härmed lämnar sin statliga anställning efter minst 25 års anställningstid hos staten, finner Arbetsgivarverket detta vara en särskild anledning till att dela ut NOR till arbetstagaren.

Huvudregeln är att anställningstiden tillgodoräknas även när arbetstagaren har varit ledig med bibehållna löneförmåner eller del därav. Lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn eller totalförsvarsplikt påverkar inte heller ”rätten” till NOR. Detsamma gäller frånvaro på grund av lockout eller strejk. 

I vissa fall finns det särskilda skäl att räkna bort tid då arbetstagaren har varit ledig. Det gäller till exempel när arbetstagaren har varit ledig med helt löneavdrag (tidigare kallat C-avdrag) mer än sammanlagt 180 dagar under fem på varandra följande kalenderår för att ha en kommunal eller privat anställning eller egen verksamhet. Till denna kategori kan räknas ledighet för facklig anställning som beviljats enligt 10 a § tjänstledighetsförordningen. Den ledighetstid som överstiger 180 dagar ska då räknas bort. Det gäller alltså att se efter om mer än 180 sådana dagar har infallit under en femårsperiod. Överskjutande avdragsdagar under den perioden räknas då bort. Samma betraktelsesätt gäller studieledighet utan lön och ledighet för närståendevård.

Om arbetstagaren har varit ledig för att ha anställning hos en internationell eller samnordisk organisation eller sammanslutning till vilken Sverige är officiellt anslutet (Nordiska rådet, EU, FN m.m. enligt 5, 5 a och 10 b §§ tjänstledighetsförordningen) får hen tillgodoräkna sig högst tre år av ledighetstiden. 
 
Samma sak gäller ledighet för biståndsarbete (7 och 7 a §§ tjänstledighetsförordningen). Däremot bör inte den som fått tjänstledighet som medföljande enligt 5, 6, 7 och 7 a §§ samma förordning få räkna tiden för NOR.

Ett förtroendemannauppdrag som riksdagsdagsledamot tillgodoräknas med högst fyra år. Motsvarande synsätt kan tillämpas på ledighet för vissa kommunala uppdrag enligt 10 § förordningen. Frånvaro utan giltigt förfall eller avstängning är också särskilda skäl för att räkna bort tiden i fråga.

Sättet att beräkna anställningstid måste i slutändan relateras till kriteriet ”visat nit och redlighet” i 1 § första stycket förordningen. Hur längre ledigheter påverkar prövningen om och vid vilken tidpunkt båda villkoren för NOR är uppfyllda, får avgöras av myndigheten från fall till fall.

Ja, om arbetstagaren har uppnått den efterfrågade anställningstiden i staten har arbetstagaren rätt till utmärkelsen och kan delta vid utdelningen trots att denne inte längre arbetar kvar.

Om någon har begått en gärning som inte har någon anknytning till anställningen ska gärningen som regel inte påverka möjligheten att tilldelas NOR. 

Den som har avskedats från en statlig anställning men senare får en ny sådan anställning ska ha skött sig oklanderligt i minst två år efter gärningen, innan det kan göras någon prövning av kravet på redlighet för att få NOR. Om det har gått tio år från gärningen och den anställde under den tiden har skött sig oklanderligt, ska avskedandet inte längre påverka bedömningen. Samma principer gäller när någon har sagts upp på grund av personliga anledningar. 

Den som har fått en disciplinpåföljd i form av varning eller löneavdrag ska ha skött sig oklanderligt i minst ett år, innan man kan pröva kravet på redlighet. Om det har gått fem år från förseelsen och den anställde under den tiden har skött sig oklanderligt, ska förseelsen inte längre påverka bedömningen.

Under årens lopp har flera icke-statliga verksamheter blivit förstatligade. Detta gäller till exempel polis-, åklagar- och exekutionsväsendet, som förstatligades från och med den 1 januari 1965, och de kommunala ungdomsvårdsskolorna, som blev en del av Statens institutionsstyrelse den 1 juli 1993. Ett annat exempel på förstatligande (den 1 januari 2005) är Försäkringskassan. Om en numera statlig arbetstagare var anställd i en sådan icke-statlig verksamhet vid den tidpunkt då den blev förstatligad får arbetstagaren normalt tillgodoräkna även den icke-statliga anställningstiden.

Många statliga verksamheter har å andra sidan gått över till andra huvudmän. Det gäller då att ta reda på om arbetstagaren var anställd i verksamheten under den tid då verksamheten var statlig. Arbetsgivarverket kan hjälpa till med att till exempel utreda frågor om huvudmannaskapsbyte som ofta kan vara besvärligt. För att kunna reda ut frågan själv kan arbetsgivaren använda sig av till exempel Statskalendern, Statsliggaren (gamla regleringsbrev), Svensk författningssamling (exempelvis instruktioner för tidigare existerande myndigheter) och sökningar på internet.

Nej. 25-årsgränsen för pensionsfall, arbetsbristfall med mera innebär i sig ett undantag från huvudregeln om 30 års anställning och är därför tvingande.

Några anställda vill kanske hellre ha en kontant ersättning, en tavla, ett presentkort eller liknande men de villkor som anges i förordningen begränsar möjligheterna till denna typ av urval. Förordningens bestämmelser för utmärkelsen är tvingande och Arbetsgivarverket har inte rätt att gå med på några undantag på den punkten. 
Om en myndighet som en personalpolitisk åtgärd vill ge någon annan form av gåva, sker det således utom ramen för NOR med beaktande av skattemässiga konsekvenser.

Arbetsgivaren har möjlighet men inte skyldighet att beställa ett nytt föremål åt arbetstagaren om denne blir av med sin utmärkelse. Kostnaden får i så fall arbetstagaren stå för själv. Arbetstagaren bör också kunna styrka att denne har blivit av med sitt föremål genom till exempel polisanmälan och skade-/förlustanmälan till försäkringsbolag.

Om myndigheten inte beviljar begäran kan arbetstagaren köpa motsvarande föremål av respektive leverantör av föremålen men utan inskriften "För nit och redlighet i rikets tjänst". Priset på föremålet kan då bli betydligt högre eftersom privatperson inte har rätt att åberopa priset i de av Arbetsgivarverket upphandlade ramavtalen.

En myndighet som lyder under en central myndighet bör i första hand rådfråga den myndigheten.

Myndigheterna har därför befogenhet att besluta angående de icke tvingande bestämmelserna i förordningen. Utmärkelsens traditionella och högtidliga karaktär gör dock att det bör eftersträvas att tolkningen och tillämpningen av reglerna blir så enhetlig att inte en förflackning av dessa sker, som leder till att utmärkelsen delas ut under olika förutsättningar beroende på var arbetstagaren är anställd.

Frågor rörande NOR, framför allt frågor av principiell natur, kan ställas till Arbetsgivarverket. Bestämmelserna lämnar ibland utrymme för bedömningar i både positiv och negativ riktning. Informationen på vår webbplats är i sådana fall inte alltid uttömmande utan anger endast vissa exempel på tillämpningen. I avsnittet Frågor och svar, framgår bland annat vissa regler som inte tillåter undantag.