Bakgrund

B.A. avskedades den 29 januari 2020 från sin anställning som polis.

B.A. nekades semester för perioden den 28 oktober–1 november 2019. Då sjukanmälde sig B.A., via sms från Seychellerna, nämnd period. B.A. gjorde sig även oanträffbar för Polismyndigheten, trots att det ålegat honom att vara kontaktbar under den period han anmält sig sjuk.

B.A. yrkade genom Svenska Polisförbundet (förbundet) att avskedandet ska förklaras ogiltigt samt att arbetsgivaren ska betala ekonomiskt och allmänt skadestånd.

Domskäl

Var B.A. arbetsoförmögen på grund av sjukdom?

AD började med att pröva om B.A. var arbetsoförmögen på grund av sjukdom.

B.A. anförde sammanfattningsvis att han mått dåligt i omkring 15 år på grund av vad han upplevt som kränkande särbehandling inom polisen, men han hade inte sjukanmält sig för detta förrän under den aktuella veckan. B.A. menade också att han mådde dåligt under hela resan, men även om han mådde dåligt kunde han delta i alla aktiviteter på resan. Direkt efter att B.A. landade på Arlanda friskskrev han sig trots att han fortfarande mådde dåligt.

Bortsett från de uppgifter som B.A. och hans maka lämnade talade övriga omständigheter som framkommit i målet entydigt för att B.A. inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom. AD fann det högst osannolikt att B.A., efter 15 år av dåligt mående, för första gången skulle bli arbetsoförmögen på grund av dåligt mående under den vecka under resan han inte hade blivit beviljad semester, för att bli arbetsförmögen igen så snart resan avslutats. Det faktum att B.A. kunde delta i alla planerade aktiviteter under resan talade också för att han inte var arbetsoförmögen.

Vid en samlad bedömning ansåg AD att det var tillräckligt utrett att B.A. inte var arbetsoförmögen på grund av sjukdom under den aktuella veckan. Anledningen till att B.A. inte kunde utföra sina arbetsuppgifter var istället att han befann sig på Seychellerna.

Fanns det laga grund för avskedandet?

AD:s bedömning i det föregående innebar att B.A., trots att han nekats ledighet var olovligen frånvarande för att kunna utnyttja sin semesterresa fullt ut. AD ansåg inte att det fanns några förmildrande omständigheter, trots att B.A. varit anställd inom polisen sedan 1979.

Sammanfattningsvis ansåg AD att B.A:s olovliga frånvaro varit av sådan art att den måste bedömas som ett så grovt åsidosättande av hans åligganden mot Polismyndigheten att det har funnits laga grund för avskedandet. Detta innebar att förbundets talan avslogs.

Arbetsgivarverkets kommentar

AD ansluter i denna dom till sin tidigare praxis avseende arbetstagare som förvägrats ledighet men som ändå utan giltig anledning uteblir från sitt arbete. Arbetstagaren har i detta fall på ett tydligt sätt satt sina egna intressen framför arbetsgivarens och orsakat skada för verksamheten. Den typen av beteende innebär ett sådant grovt åsidosättande att det utgör laga grund för avsked.

Anställningstidens längd har en mer underordnad betydelse vid avsked än vid uppsägning på grund av personliga skäl. I linje med detta resonemang kan det noteras att AD inte fäste någon särskild vikt vid att arbetstagaren varit anställd inom polisen i 42 år.

Mer information

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar", kontakta Carl-Axel Holmberg, telefon 08-700 13 69.