Datum: 26 maj 2025

Diarienummer: 2025/327

Redovisning av myndighetens arbete med artificiell intelligens – uppdrag i regleringsbrev för 2025

Slutsatser och förslag

Arbetsgivarverket har initierat samarbete med de myndigheter som fått regleringsbrevsuppdraget. Samarbetet har lett till följande slutsatser och förslag som kommer att anknytas till i flera myndigheters svar. Förslagen kan i delar införlivas med stöd av föreskriftsrätt för myndigheter.

1 Insatser i syfte att utveckla användningen av AI

Slutsatser

Många myndigheter har genomfört piloter med generativ AI (ChatGPT, Copilot med flera).
Kompetenshöjning sker ofta genom riktade utbildningar.
I avsaknad av tydliga riktlinjer uppstår ofta ett glapp mellan utbildning och möjlighet till faktisk tillämpning i verksamheten.
Risk för fragmentering föreligger; varje myndighet utvecklar egna förhållningssätt.

Förslag

En statlig utbildningsplattform med moduler för olika målgrupper etableras.
Regulatoriska testmiljöer etableras för att möjliggöra kontrollerade piloter och testning utan att bryta mot regelverk, ”sandlådor” utan juridisk risk.
Nationell strategi för AI-kompetensförsörjning i staten tas fram.

2 Samverkan vid utvecklingen och användningen av AI

Slutsatser

Förvaltningsgemensamma lösningar och tydligare ansvarsfördelning behövs. Utan översikt över pågående samverkan och initiativ finns risk för dubbelarbete. Myndigheter gör i nuläget, till exempel, parallella utredningar avseende samma AI-verktyg.
Samverkan sker redan, men ofta informellt eller inom sektorer.
Samverkan behöver struktur och mandat – inte bara god vilja. Alla myndigheter ska kunna bidra – men inte alla behöver utveckla AI-lösningar själva.

Förslag

Arbetsgivarverket föreslås ta en aktiv roll att samordna arbetsgivarrelaterade AI-frågor, till exempel avseende kompetensförsörjning, erfarenhetsutbyte och arbetsmiljö.
Ramar för AI-samverkan behöver tydliggöras.
En tydlig ansvarsfördelning mellan centrala aktörer inom AI-området behöver utvecklas.
Gemensam plattform utvecklas för delning av tränade språkmodeller och AI-lösningar inom staten.

3 Analys av riskerna förknippade med myndighetens användning av AI

Slutsatser

Återkommande risker är kopplade till bias, deep fakes, etisk snedvridning eller bristande transparens, ökad energiförbrukning och informationsläckage.
Det saknas enhetliga metoder för AI-riskbedömning i offentlig sektor.
Etiska riktlinjer behövs för att upprätthålla medborgarnas förtroende.
Det rättsliga ramverket kring personuppgifter, allmänna handlingar, registerlagstiftningar och sekretess måste utvecklas i takt med tekniken. Osäkerhet kring juridik och teknik hindrar bredare tillämpning.
Skugganvändning, där AI används informellt av medarbetare, uppstår när riktlinjer saknas eller är otydliga.
Varje myndighet gör i dagsläget egna bedömningar av IT-säkerhet, juridik och etik – det är ineffektivt och ojämlikt.
Delning av data inom och mellan myndigheter är avgörande för att AI ska kunna användas strategiskt.
Det finns risk att AI används utan tillräcklig förståelse för dess konsekvenser – både juridiskt och etiskt.

Förslag

Etik och AI måste vävas samman med offentlig förvaltnings värdegrund.
Samla ansvaret för vissa juridiska och tekniska tolkningar centralt i syfte att minska dubbelarbete.
Säkerställ EU-baserad drift och lagring av AI-uppgifter, personuppgifter och säkerhetskänsliga uppgifter för att minska geopolitiska risker och beroende av tredjeland.

4 Insatsernas kostnadseffektivitet

Slutsatser

AI skapar värde i form av ökad produktivitet, höjd kvalitet och snabbare leverans.
Eftersom nollmätningar saknas blir jämförelser svåra. Många myndigheter rapporterar upplevda effektivitetsvinster men saknar mätdata. Kostnadseffektivitet måste definieras bredare än ekonomi.
Även stora kostnader uppstår, till exempel för utbildning, drift och licenser.
Det är inte rimligt att varje myndighet själv utvecklar och driftar AI-lösningar – det medför höga kostnader och risker.
Många myndigheter, särskilt mindre, har svårt att rekrytera AI-kompetens.

Förslag

Utveckla en statlig metod för att mäta och följa upp AI-investeringars effekt.
Inkludera fler parametrar än ekonomi i måttet för kostnadseffektivitet – till exempel kvalitet, miljö, kompetensförsörjning och samhällsnytta.

1 Arbetsgivarverkets insatser i syfte att utveckla användningen av AI

Utvecklingen av artificiell intelligens går oerhört snabbt och den kommer på sikt att påverka vårt samhälle och arbetsliv i alla dess delar. Svaret i fråga 1 är huvudsakligen redovisande, det vill säga här klargörs vad som gjorts och avses till och med 2027 utan mer omfattande analyser.

Arbetsgivarverket knyter vid respektive fråga an till AI-kommissionens Färdplan för Sverige från november 2024. Rapporten ger framåtsyftande ingångar och resonemang som är relevanta för de här frågorna.

I AI-kommissionens Färdplan för Sverige finns överväganden och ställningstaganden som Arbetsgivarverket delar och vill lyfta fram. Det handlar särskilt om avsnitten om grundläggande AI-kunskap (sid 15), AI-verkstad (sid 100) och regeringens fördjupade dialog med myndigheter (sid 118); och i delar är de förslagen genomförda.

Arbetsgivarverket har tagit initiativ till att vid två tillfällen samla de myndigheter som fått regeringsuppdrag att redovisa sitt arbete med artificiell intelligens för samverkan. Vid myndighetssamverkan 9 maj har bland annat framkommit behovet av att i nuläget inom myndigheterna arbeta i team med ett antal olika kompetenser för att nå bra resultat i AI-användningen. Den stora nyttan av AI-användningen följer först när man kan arbeta mer rollspecifikt och verksamhetsspecifikt, det vill säga inom ordinarie roller på egen hand.

a. Genomförda kompetenshöjande insatser

Insatser internt är bland annat följande.

Testanvändning av Chat-GPT för stora delar av personalen samt användning av andra AI-verktyg, till exempel Klang, Gamma, Google Notebook LM och Consensus för vissa medarbetare, allt enligt rutin och efter särskilda beslut.
Utbildningar (bland annat utbildning AI.steget anordnad av RISE), inspirationsföreläsningar och workshops samt erfarenhetsutbyte i form av studiebesök vid andra myndigheter.
Extern utbildning av vissa medarbetare i syfte att de ska vara ”AI-plogar”.

Insatser för medlemmarna är bland annat följande.

Arbetsgivarsamverkan i enlighet med Arbetsgivarverkets uppdrag.
Webbinarium tillsammans med Digg i februari 2025 riktat till Arbetsgivarverkets medlemmar om de nya nationella riktlinjerna för generativ AI i offentlig förvaltning.
AI-tema vid sektorinternat i maj 2025 – se nedan under samverkan.

b. Förändrade arbetssätt åtgärder/insatser med AI till 2027

Insatser som Arbetsgivarverket planerar och i delar påbörjat är bland annat följande.

Större omfattning av rättsutredningar med stöd av AI-verktyg avses. Testverksamhet för rättsutredningar med stöd av AI-verktyg pågår.
Systemstöd för omvärldsanalys med stöd av AI-verktyg är upphandlat och användningen påbörjad.
Fler AI-verktyg för stöd i det dagliga arbetet, till exempel Microsoft Co-pilot, införskaffas.
Nya styrande dokument, AI-strategi med flera, tas fram och beslutas.
Rekrytering av AI-utvecklare är påbörjad.
Nano-utbildning inom GDPR planeras till hösten 2025.
Användning av AI-sökfunktion sker på Arbetsgivarverkets hemsida.
Nyttjande av regulatoriska sandlådor och verktyg som andra myndigheter erbjuder för att pröva egna möjligheter till AI-stöd.

c. Fler möjligheter till förändrade arbetssätt med AI

AI-verktyg övervägs för att på ytterligare sätt underlätta presentationer, möten, analyser, sammanställningar av information med mera. Verktygen kan vara till nytta för sammanställningar och som stöd till beslut med värderande överväganden. Användning kan vara aktuell för

Analys av statistik och data. Ett stort antal användningsområden kan förutses med användning av befintliga data. Det kan till exempel röra sig om prognoser för ekonomiska effekter av olika kollektivavtal som är till nytta i Arbetsgivarverkets förhandlingsverksamhet.
Diarieföring. Projekt inom området pågår hos vissa myndigheter.

2 Arbetsgivarverkets samverkan vid utvecklingen och användningen av AI

Svaret är dels redovisande, men också framåtsyftande (avseende planering) och analyserande (avseende behov av samverkan).

I AI-kommissionens Färdplan för Sverige finns överväganden och ställningstaganden kring frågan som Arbetsgivarverket delar och vill lyfta fram. I AI-kommissionens rapport handlar det om avsnitten om påverkan på Sveriges digitala suveränitet (sid 47), det offentliga åtagandet (sid 92) och – framför allt – om offentlig sektors AI-resa för att skapa samhällsnytta (sid 97); i delar har förslagen fått genomslag.

Vid myndighetssamverkan som Arbetsgivarverket tagit initiativ till har ett stort behov av AI-samverkan framkommit. Det har också betonats att det är nödvändigt att den samverkan som redan bedrivs i olika konstellationer (bland annat inom eSam och inom uppdrag hos Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Integrationsskyddsmyndigheten (IMY) koordineras i syfte att undvika dubbelarbete och att ge samverkan så god effekt som möjligt. Framtida samverkan ska bedrivas inte i konkurrens med nuvarande samverkan utan för att komplettera de former som redan finns och därmed nå en högre grad av likställighet där det är önskvärt. Digg erbjuder i nuläget samverkan i juridiska frågor.

Arbetsgivarverket är en samlande arena för myndigheters samverkan i arbetsgivarpolitiska frågor och kan vara det också för AI-samverkan i arbetsgivarpolitiska frågor. Den rollen kan innefatta, till exempel, att utveckla utbildningar och stödmaterial samt att facilitera erfarenhetsutbyte och forum för dialog kring tillämpning, etik och riskanalys.

a. Samverkan genom Arbetsgivarverket med positiva effekter

Insatser som Arbetsgivarverket genomfört är bland annat följande.

Workshop 21 mars 2025 arrangerades i samarbete mellan Arbetsgivarverket, IMY och Digg. Fokus avsåg juridik och säkerhet men även arbetsrättsliga och etiska aspekter ur ett arbetsgivarperspektiv behandlades. Inbjudan avsåg de myndigheter som fått regleringsbrevsuppdraget. Stor enighet rådde om betydelsen av samverkan.
Workshop 9 maj 2025 arrangerades av Arbetsgivarverket Vid tillfället behandlades regleringsbrevsuppdraget och frågorna (1-4) diskuterades enligt den uppdelning som det här svaret följer. Inbjudan avsåg myndigheterna som fått regleringsbrevsuppdraget. Stor enighet rådde om behovet av fortsatt samverkan i allmänhet och fortsatt samverkan för besvarande av regleringsbrevsuppdraget. Samsyn rådde även kring hur riskerna med AI-användning kan beskrivas och hur insatsernas kostnadseffektivitet kan förstås.
AI-tema var det centrala temat vid fem sektorinternat i maj 2025 (med målgrupp medlemsföreträdare från samtliga sektorer). Vid internaten erbjöds 150 medlemsföreträdare kompetensutvecklande föreläsning och workshop med möjlighet att prova på AI. Diskussioner fördes i syfte att skapa förutsättningar för en gemensam utgångspunkt och kompetensförstärkning avseende AI och HR:s roll i arbetsgivarens AI-utveckling. Medlemsexempel togs också upp.
Diskussion i rådgivande organ (medlemsråd) kring AI och ledarskap
Arbetsgivarsamverkan vid sektormöten kring AI kopplad till behov i chefers arbetsgivarroll

b. Mycket goda förutsättningar finns för ytterligare samverkan

Det finns ett starkt och enhetligt stöd inom den statliga sektorn för att etablera fler samverksarenor kring AI, särskilt inom HR men även inom andra områden som IT-säkerhet och administration. Vilja finns att dela goda exempel, utveckla gemensamma AI-tjänster och tolka regelverk tillsammans. Förslagen omfattar nätverk, workshops, strategiska forum för chefer och mer kontakt mellan stora och små myndigheter. Vikten av att inkludera fler perspektiv (chefer, jurister, IT) i samverkansarenor betonas också.

De viktigaste av Arbetsgivarverkets överväganden och åtgärder är följande.

Fortsatt arbetsgivarsamverkan inom ramen för medlemsorganisationen Arbetsgivarverkets beslut- och inflytandestruktur kring AI-frågor ur ett arbetsgivarpolitiskt perspektiv.
Stor efterfrågan för fortsatt och fördjupad samverkan inom AI-området.
Arbetsgivarverket kan fungera som en samlande arena för sådan samverkan relaterat till arbetsgivarfrågor, ledarskap och kompetensförsörjning. Arbetsgivare behöver möta behovet av att rusta statliga chefer och HR-funktioner för arbete med AI.
Behov finns av att samla kunskap och erfarenheter kring de framsteg myndigheterna gör.

c. Pågående myndighetsgemensam samverkan

Det finns redan befintliga former för myndighetsgemensam samverkan som fortsatt ska värnas. De är bland annat:

Samarbetet inom ENA.
Samarbetet inom olika nätverk som AI-Sweden och Skatteverkets AI-nätverk.
Det nya regeringsuppdraget till Skatteverket och Försäkringskassan att utreda förutsättningarna för en AI-verkstad som syftar till att öka den offentliga förvaltningens gemensamma förmåga till resurseffektiva AI-lösningar.
Regeringsuppdraget till IMY att stärka och utveckla sin regulatoriska sandlåda för AI.
Arbetet som bedrivs inom eSam:
- Utbildningar i AI-frågor på olika nivåer erbjuds till medlemmar i samarbete med RISE.
- Mycket användbart material om AI tas fram löpande.
Nordiskt samarbete och EU-samarbete.
- Diskussioner och presentationer som sker inom Nordisk Arbetsgivarkonferens och EUPAN.
Det myndighetsgemensamma arbetet som följer av förordningen 2024:1005 En samordnad och säker statlig it-drift har stor betydelse även inom AI-området, särskilt för mindre myndigheter.

3 Arbetsgivarverkets analys av riskerna förknippade med myndighetens användning av AI

Svaret är i huvudsak analyserande byggt på myndigheters erfarenhet.

I AI-kommissionens Färdplan för Sverige finns överväganden och ställningstaganden kring frågan som Arbetsgivarverket delar och vill lyfta fram. I AI-kommissionens rapport handlar det om avsnitten om behovet av att modernisera registerförfattningar och utreda en möjlig ramlag för personuppgiftsbehandling (sid 41), AI:s roll i beredskapsplanering och hantering av AI-relaterade säkerhetsincidenter (sid 51), myndigheters ansvar gentemot enskilda (sid 86 med IMY som exempel), AI och samhällsnytta (sid 97) samt om betydelsen av transparent användning av AI (sid 104); i få delar har förslagen fått genomslag.

Vid den myndighetssamverkan som Arbetsgivarverket tagit initiativ till betonas att det i grunden finns skäl att anta ett optimistiskt synsätt på samspelet mellan människan och AI – det gäller att hantera vad AI medför eller att riskera att hamna långt efter i utvecklingen. Vidare har behov av översyn av regelverken kring personuppgifter, allmänna handlingar, sekretess samt registerlagstiftningar framkommit. Generellt har även lyfts att mer vägledning från regeringen behövs, svårigheten att införliva riktlinjer för generativ AI, behov av en gemensam lagringslösning för data och att Sverige på sikt inte kan vara beroende av USA vad gäller molnlösningar.

Vad gäller de etiska delarna betonades riskerna med att AI-verktyg tränar sig själva vilket kan leda till bias och säkerhetsrisker. Behovet är alltså stort att styra vad AI får användas till. Att en omfattande användning av AI medför en starkt ökad energiförbrukning togs också upp. Som ett värn mot riskerna och en idé om framtida medborgardialog talades om den stora betydelsen av utgångspunkter som den statliga värdegrunden och hög transparens vid användningen av AI. De data som AI faktiskt matas med är avgörande för vad som kommer tillbaka från AI-verktyget.

a. Etiska grunden – AI i människans tjänst, människan rår

AI-förordningens tydligaste gräns och det viktigaste etiska ställningstagandet är att säkra att människan rår. Regelverket och tekniken kring AI behöver vara så öppet som möjligt, och så stängt och reglerat som nödvändigt. Det medför behov av

Gränsdragningar kring hur verktygen kan användas utifrån att frågor lämnar ut kunskap och lär ett AI-verktyg om verksamheten.
Transparens kring hur AI-verktyg används och påverkar. Till följd av AI-verktygens ständiga lärande kan det vara oklart hur påverkan faktiskt sker. Påverkan kan alltså bli olika beroende på vilka AI-verktyg som används och hur de processar ställda frågor.

b. Rättsligt perspektiv

AI-verktyg har uppenbara följdeffekter främst vad gäller allmänna handlingar och vad gäller personuppgifter. Behov finns av översyn även av registerlagar och sekretessregler.

AI-verktygen kan också ha betydelse för innehållet och transparensen i medborgardialogen, till exempel kring beslut och myndighetsutövning där AI används. Medborgardialogen och myndigheters serviceskyldighet kommer alltså att ställas i ett nytt perspektiv. Grundförutsättningar som den statliga värdegrunden måste alltid finnas med i den dialogen och åskådliggöras för den enskilde.

Vad gäller allmänna handlingar är den avgörande frågan om och hur AI-verktyg genererar allmänna handlingar, sannolikt med en helt ny snabbhet och i stort antal. Det finns inte anledning att i grunden förändra synsättet för vad som är allmän handling i Sverige. Anpassningar i regelverken kan dock vara alldeles nödvändiga.
Vad gäller personuppgifter är grundfrågan att AI-verktyg snabbt kan generera ett mycket stort antal personuppgifter, känsliga och mindre känsliga. Liksom för allmänna handlingar kan och ska själva begreppet personuppgifter inte förändras. I ”det nya landskapet” behövs emellertid pålitliga former för att säkra att personuppgifter fortsatt minimeras.

c. Säkerhetsfrågor

Säkerhetsfrågor är relevanta ur främst tre synvinklar – funktionalitet (IT-säkerhet), säkerhetsskydd (nationell säkerhet) och molnlösningar.

Säkerhetsfrågorna medför följande frågor och konstateranden.

Hur säkras en ”sluten miljö” så att AI inte lär mer än avsett om verksamheten, det vill säga vad behöver göras kring formerna för kommunikation? Och hur driftsäkra är de olika AI-verktygen?
Hur håller användare av AI-verktyg undan frågor som kan relatera till nationellt säkerhetskänslig verksamhet?
AI-verktygs beroende av amerikanska molntjänster medför behov av en sameuropeisk/svensk AI-modell, ”statliga slutna AI-miljöer”.

4 Arbetsgivarverkets syn på insatsernas kostnadseffektivitet

Svaret är i huvudsak analyserande byggt på myndigheters erfarenhet.

I AI-kommissionens Färdplan för Sverige finns överväganden och ställningstaganden kring frågan som Arbetsgivarverket delar och vill lyfta fram. I AI-kommissionens rapport handlar det om avsnitten om det offentliga åtagandet, grundtryggheten i det svenska samhället och behovet av att ställa om i offentlig sektor (sid 92f) samt om det kostsamma i att ställa om IT-miljöer så att de också kan inkludera plattformar och verktyg för utveckling av AI (sid 97); i någon del har övervägandena och ställningstagandena fått genomslag.

Vid myndighetssamverkan har betonats att kostnadseffektivitet är svårt att mäta eftersom det sällan finns något utgångsläge, ingen nollmätning. Det konstaterades att vinster i form av ökad effektivitet och högre kvalitet är lätta att se – exempel på det gavs också. Till exempel stora samhällsbesparingar på sikt då AI används för att utreda ekonomisk brottslighet och bekämpa bedrägeri mot välfärdssystem. Potential finns därmed för besparingar, men stora kostnader följer bland annat för mjukvara (AI-verktyg med mera) och för utvecklande av nya kompetenser för att arbeta med nya verktyg. För att kunna göra en trovärdig kalkyl kring kostnadseffektivitet behöver myndigheter kunna räkna på jämförbara sätt och på effekter över längre tid. Kostnadseffektiviteten ökar i takt med synergier mellan myndigheter.

a. Effektiviseringar och ökad kvalitet med AI

AI-verktyg ger stor effektiviseringspotential och kvalitetsmässiga vinster inom bland annat sammanställning av material, analys av data, mötesbokningar, utskick, schemaläggning, ekonomiadministration, HR-administration, framtagande av utbildningsmaterial.

b. Kostnader och ny kompetens

Tillkommande kostnader avser AI-verktyg och kompetenshöjning.

Här behöver staten samlat se till hur myndigheter kan samverka och stödja varandra. För en liten myndighet är det svårt att kravställa och utveckla lösningar själva. Behov finns av att nyttja andra myndigheters infrastruktur samt av kompetens som kan kravställa och driva arbetet.

c. Framtida arbetsmiljö och hållbarhet

Transformationen förutsätter investeringar och kompetens att leda AI-utvecklingen samt väcker hållbarhetsfrågor till följd av ökad energiförbrukning. Hos ett antal myndigheter väcks även arbetsmiljöfrågor.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektören Ann Follin efter föredragning av verksjuristen Patrik Havermann. I ärendets slutliga handläggning deltar också kommunikationschef Lars Andrén, stabschef Anna-Karin Jansson, chef arbetsgivarutveckling Åsa Krook, förhandlingschef Andreas Nyström och chefsjurist Hanna Schmidt.

Ansvarig handläggare:

Patrik Havermann