Administrativa sanktioner i socialförsäkringen (DS 2025:8)

Arbetsgivarverket besvarar remisser med utgångspunkt i ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv. 

Arbetsgivarverket välkomnar åtgärder som motverkar missbruk av välfärdssystemen, men det saknas ett resonemang och en konsekvensanalys kring hur de föreslagna åtgärderna förväntas påverka arbetsgivare när det gäller till exempel den praktiska hanteringen av kollektivavtalen, arbetsgivarens rehabiliteringsansvar samt bristen på informationsöverföring. Detta hade, enligt Arbetsgivarverkets mening, varit mycket önskvärt.

Om de föreslagna åtgärderna införs så kommer troligen antalet återkrav gällande felaktigt utbetalda förmåner från socialförsäkringen bli mer omfattande. Det finns därmed en stor risk att arbetsgivare betydligt oftare än idag kommer att behöva hantera återkrav av felaktigt utbetalad ersättning enligt kollektivavtalen, eftersom de kollektivavtalade ersättningarna kompletterar flera av dessa förmåner. Detta medför sannolikt en större administrativ börda för arbetsgivare.

Förslaget om avstängning från en viss förmån kan även påverka hur arbetsgivaren kan hantera arbetstagare som är sjuka och i behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder på olika sätt. Det finns exempelvis en risk att individer som har blivit avstängda från förmånen sjukpenning, trots att de har en helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, känner sig nödgade att ställa sig till arbetsgivarens förfogande av ekonomiska skäl. Arbetsgivaren behöver i dessa fall hantera en situation där arbetstagaren är på arbetsplatsen, trots att hen inte kan utföra sina arbetsuppgifter. Detta kan påverka bland annat planeringen och genomförandet av lämpliga anpassningsåtgärder, arbetsmiljön för kollegor, kvaliteten på arbetets utförande och den sjuka arbetstagarens successiva ökning av arbetsförmågan och återgång i arbete i en hållbar takt.  

Arbetsgivarverket vill också uppmärksamma att rätten till vissa ledigheter från arbetsgivaren, som till exempel olika former av föräldraledighet, är avhängiga att arbetstagaren faktiskt också får den aktuella förmånen. Vid en avstängning från dessa förmåner så finns inte heller rätten till ledighet från arbetsgivaren.

Enligt Arbetsgivarverket hade det varit önskvärt att dessa konsekvenser för arbetsgivare analyserats närmare i promemorian och att arbetsgivarens perspektiv blivit belyst.

Eftersom arbetstagarens rätt till förmåner från socialförsäkringen påverkar både rätten till de kollektivavtalade ersättningarna och rätten till ledighet så behöver arbetsgivare få information när förändringar sker som påverkar detta. Det hade därför, enligt Arbetsgivarverkets mening, även varit önskvärt med ett förslag på hur en möjlig informationsöverföring mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren kan ske i de här fallen.

Arbetsgivarverket anser även att den uppföljning och utvärdering av förslagens effekter som Inspektionen för socialförsäkringen föreslås göra även bör inkludera hur arbetsgivare påverkats av de nya åtgärderna.

I övrigt har Arbetsgivarverket inte något att invända mot förslagen i promemorian.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Ann Follin. I den slutliga handläggningen deltog biträdande förhandlingschef Matilda Nyström Arnek, chef arbetsgivarutveckling Åsa Krook, kommunikationschef Lars Andrén, chefsjurist Hanna Schmidt, stabschef Anna-Karin Jansson samt socialförsäkringsexpert Hanna Larsson, föredragande.