Förslag till föreskrifter och allmänna råd om beviljning av omställningsstudiestöd

Diarienummer: 2022/0494

Utbildningsdepartementet

Datum: 12 augusti 2022

Arbetsgivarverket har givits tillfälle att inkomma med synpunkter på Centrala studiestödsnämndens (CSN) förslag till föreskrifter och allmänna råd om beviljning av omställningsstudiestöd. Arbetsgivarverket begränsar sina synpunkter till nedan rubricerade delar av konsekvensutredning och föreskrifter.

2.2 Anvisade medel

Arbetsgivarverket instämmer i att arbetstagare, oavsett sektor, ska ges samma möjligheter att ta del av omställningsstudiestödet. Arbetsgivarverket instämmer också i CSN:s bedömning att indelningen av anvisade medel behöver vara tydlig och att det ska vara enkelt för CSN att hänföra arbetstagare till rätt pott.

Av konsekvensutredningen framgår att deltagande i vidareutbildning och kompetensutveckling varierar mellan offentlig och privat sektor. För att säkerställa att förvärvsarbetande i de båda sektorerna ges samma möjlighet att ta del av omställningsstudiestöd delas stödet upp i två potter vars storlek och fördelning ska spegla andelen förvärvsarbetande i respektive sektor.

CSN föreslår att med förvärvsarbete i offentlig sektor avses arbete i offentlig förvaltning, statliga affärsverk samt i företag och organisationer som till mer än hälften ägs av staten eller av en eller flera kommuner.

Arbetsgivarverket menar att indelningen i privat respektive offentlig sektor kan göras på olika sätt t.ex. utifrån kollektivavtalsområde. Föreslagen indelning syftar till att arbetstagare, oavsett sektor, ska ges samma möjligheter att ta del av omställningsstudiestödet. Enligt förslaget skiljer sig idag förutsättningarna åt mellan privat och offentlig sektor. Arbetsgivarverket kan inte bedöma om syftet uppnås med den föreslagna indelningen mellan sektorerna eller om den påstådda skillnaden mellan sektorer speglas av denna indelning.

Det blir dock väsentligt att tillhörighet till sektor inte likställs med tillhörighet till viss omställningsorganisation.

2.3.1. Beräkning av tid med förvärvsarbete

I lag (2002:856) om omställningsstudiestöd regleras flera variabler till vilka beräkning av tid för förvärvsarbete ska förhålla sig. Det rör sig om variabler som genom hur de tidigare definierats gör frågan komplex. I 6 § nämnda lag används timmar, vecka, kalendermånad, månad, kalenderår och år. Arbetsgivarverket konstaterar att kalendermånad och månad inte motsvarar varandra. Det gör inte heller 12 månader och ett år. Därmed skiljer sig beräkningen av ramtiden från beräkningen av arbetad tid som utgår från kalendermånad.

CSN föreslår, med utgångspunkt i lagstiftningen, att beräkningen av 16 timmar i genomsnitt per vecka under en kalendermånad ska ta hänsyn till antalet dagar i respektive kalendermånad. Därmed är antalet timmar som ska ha tjänats in begränsad till kalendermånaden och varierar beroende på kalendermånadens längd. Det här menar CSN är det mest exakta förslaget med hänvisning till att det behöver vara exakt för de som ligger på gränsen till att uppnå förvärvsarbetstiden.

Förslaget innebär att den arbetstagare som tjänstgör mellan t.ex. den 15 januari och den 14 februari under 69 timmar i januari respektive 63 timmar överhuvudtaget inte förvärvsarbetat enligt förslaget samtidigt som den som istället jobbar 1-14 februari och då 64 timmar erhåller 1 månads förvärvsarbetad tid. Eller att den som arbetar den 1 januari till den sista mars med 68 timmar per månad erhåller en månads förvärvsarbetad tid medan den som arbetat lika mycket 1 februari till sista april erhåller två månader. Därmed menar Arbetsgivarverket att arbetets förläggning blir viktigare än den arbetade tiden.

Arbetsgivarverket föreslår att vid beräkningen utgå från att en kalendermånad alltid som schablon innehåller 30 dagar och därmed ett krav på 68 timmars arbete per kalendermånad.

2.3.2. Beräkning av tid som jämställs med förvärvsar-bete

Viss tid får under maximalt 24 månader jämställas med förvärvsarbete. Av Ds 2021:18 framgår att den som har avbrott i sitt yrkesliv till följd av vissa särskilt uppräknade orsaker ändå ska anses etablerad på arbetsmarknaden.

Arbetsgivarverket uppfattar att med avbrott avses i förslaget både tid då arbetstagaren är frånvarande under en pågående anställning och tid mellan anställningar. Arbetsgivarverket avstyrker detta förslag eftersom det kan innebära svårigheter att korrekt verifiera om en arbetstagare uppnått den kvalificerande tiden. Tjänstledighet under en pågående anställning framgår av lönebesked, men inte regelmässigt av intyg eller betyg efter en anställning. Sådana utdrag ur löneregister kan därmed behövas för lång tid tillbaka, något som kan vara svårt, kostsamt eller direkt omöjligt för en tidigare arbetsgivare att prestera.

Arbetsgivarverket menar att förvärvsarbete borde kunna definieras av tid i anställning. Vid avbrott mellan anställningar kan beskriven frånvaro jämställas med förvärvsarbete om arbetstagaren erhållit ersättning för tiden från t.ex. Försäkringskassan.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg. I den slutliga handläggningen deltog förhandlingschef Anna Falck, kommunikationschef Lars Andrén, stabschef Ulrika Atterfors och biträdande förhandlingschef Matilda Nyström Arnek, föredragande.

Ansvarig handläggare:
Matilda Nyström Arnek