ARBETSGIVARPODDEN 47: Kompetensförsörjning och digital spetskompetens

Transkribering av ARBETSGIVARPODDEN 47: Kompetensförsörjning och digital spetskompetens.

Sofie Andersson: Under pandemin har digitaliseringen tagit stora kliv framåt i statsförvaltningen. Samtidigt har det blivit tydligt hur viktigt det är att ha rätt kompetens i verksamheten för att man ska kunna leda och verkställa digitaliseringen på bästa sätt. Ett begrepp som ibland använd för att beskriva vad det är för typ av kompetens som behövs är digital spetskompetens. Men vad är egentligen digital spetskompetens? Finns den i staten i dag? Och vad kan vi göra för att komma åt den stora IT-kompetensbristen som råder på arbetsmarknaden? Om detta ska vi prata i dagens avsnitt av Arbetsgivarpodden. Jag har två gäster med mig här i dag: Jonas Öhlin som är projektledare för regeringsuppdraget Digital spetskompetens på UKÄ, Universitetskanslersämbetet. Hej och välkommen, Jonas.

Jonas Öhlin: Hej. Jätteroligt att vara här.

Sofie Andersson: Kul att du är här. Och så har vi Josef Lannemyr, som är projektledare för uppdraget Digital spetskompetens på Tillväxtverket. Hej och välkommen, Josef.

Josef Lannemyr: Hej, och tack.

Sofie Andersson: Och jag som leder samtalet, jag heter Sofie Andersson, och jag är ny samtalsledare för podden efter Robert Cloarec som har gått i pension. Jag arbetar som utredare på Arbetsgivarverket. Mina expertområden är arbetsmarknad och utbildningspolitik. Varmt välkommen av dagens avsnitt av Arbetsgivarpodden.
Regeringen har ju satt som mål att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men för att vi ska kunna göra det så krävs det att vi har tillgång till rätt kompetens. Det här är faktiskt en ganska stor utmaning på arbetsmarknaden i dag. Det behövs helt enkelt mer digital spetskompetens. Det här kan man säga är bakgrunden till att Tillväxtverket och Universitetskanslersämbetet har fått ett regeringsuppdrag, där ni då är projektledare, och där ni ska analysera och ge förlag på hur kompetensförsörjningen av digital spetskompetens kan utvecklas, på kort och på lång sikt. Josef, du är ju en av de här två projektledarna. Kan inte du först berätta lite kort om din själv, din bakgrund? Vad gör du? Och vad gör Tillväxtverket?

Josef Lannemyr: Vi kan väl börja med Tillväxtverket. Det är en myndighet som jobbar för hållbar tillväxt, och stärka företagens konkurrenskraft i Sverige. Viktigt för Tillväxtverket, det är att ha ett näringslivsperspektiv på alla frågor, och ett hela landet-perspektiv också. Vi vill att hela landet ska leva, så klart. Jag jobbar på en enhet där som heter Kompetensförsörjning och digitalisering. Tillväxtverket jobbar med kompetensförsörjningen utifrån det perspektivet att det är ett stort tillväxthinder. Vill vi stärka konkurrenskraften i Sverige så måste företagen få rätt kompetens på rätt plats.

Sofie Andersson: Just det. Och lite om dig själv.

Josef Lannemyr: Ja, om mig själv, ja. Det också.

Sofie Andersson: Vad gör du?

Josef Lannemyr: Jag har jobbat här i tre år. Jag har en bakgrund som utredare och analytiker. Jag har jobbat med just prognoser och analyser av arbetsmarknaden på Arbetsförmedlingen innan. Dessförinnan så jobbade jag på ett litet tech startup.

Sofie Andersson: Bra, kul att du är här. Och Jonas, då kommer samma fråga till dig. Vem är du, och vad gör UKÄ?

Jonas Öhlin: Ja, om jag också då börjar med den organisation jag kommer ifrån, så UKÄ gör ganska många saker. Vi granskar lärosätens kvalitetsarbete bland annat. Vi bedriver juridisk tillsyn. Men ett av våra mål, det är att vara den själva klara kunskapskällan om högre utbildning och forskning. Så vi följer upp, analyserar utveckling och trender inom den svenska högskolan. Jag har arbetat på UKÄ i snart två år. Jag jobbar med kompetensförsörjningsfrågor med koppling då till högre utbildning, förstås. Men det är det här regeringsuppdraget som upptar den allra största delen av min tid.

Sofie Andersson: Jättekul att du är här också. Vi var ju inne på det lite inledningsvis, men Jonas, kan inte du fortsätta att berätta lite mer om bakgrunden till uppdraget? Vad är det för problem som ni ska lösa, egentligen? Varför behöver vi öka tillgången på den här kompetensen?

Jonas Öhlin: Vi kan ju konstatera att behovet av digital spetskompetens är stort. Det finns också många utmaningar för att åtgärda det här kompetensbehovet. Alltså, det vi ser, det är bland annat att det behövs mer samsyn. Det behövs ett gemensamt ansvar bland olika typer av aktörer, att samla sig kring den här frågan. Till exempel utbildningsanordnare som så att säga producerar digital spetskompetens, men också arbetsgivare som efterfrågar den här kompetensen. Och det blir ju alltså en sådan där samsyn för att identifiera och genomdriva lösningar för en bättre kompetensförsörjning av digital spetskompetens.

Sofie Andersson: Men då måste jag få ställa en fråga som jag tror att det är fler än jag som funderar på. Och Jonas, du kan väl fortsätta där då. Vad är egentligen digital spetskompetens?

Jonas Öhlin: Digital spetskompetens, det är ett ganska komplext fenomen. Det innefattar mycket mer än bara renodlat teknisk kompetens. Den rent tekniska kompetens är förstås viktig, men den behöver också samspela med andra, kompletterande kompetenser. Vi brukar lyfta fram som ett exempel förra årets AI-svensk, en överläkare i Halland, som arbetar för att implementera olika typer av AI-lösningar inom vården. Vi ser också att för att klassas som digital spets, ja, då behöver du en förmåga att utvecklas över tid också. Det krävs en kontinuerlig utveckling för att behålla sin plats i spetsen över tid. Och då kommer vi in på vikten av ett livslångt lärande, och annat.

Sofie Andersson: Så spetskompetens behöver inte vara att det är väldigt, väldigt smalt? Utan det är snarare att man har en viss förståelse för saker? Är det så jag ska förstå det?

Jonas Öhlin: Ja. Absolut. Och sen har vi också att man kan betrakta det här fenomenet utifrån ett grupperspektiv. Vi ser inte att en enskild person behöver ha alla de här egenskaperna heller, för att betraktas som digital spetskompetens. Utifrån ett samhällsperspektiv så kanske det är viktigt att se till hur olika individers kompetenser kompletterar varandra. Men också hur olika utbildningar, utbildningsinriktningar, utbildningsformer, kan komplettera varandra också. Så vi kan uppnå de här synergierna på samhällsnivå.

Josef Lannemyr: Exemplet som Jonas nämnde här, med årets AI-svensk, han är ju klockren på flera sätt. Att han var läkare, men lyckades då, eller med sitt tekniska kunnande, ta fram en algoritm då som kunde förutse i vilken utsträckning patienter skulle komma tillbaka in till vårdinrättningen. Genom att knappa in ett tusental olika faktorer här som patienten kunde lida av, så kunde med en 90-procentig sannolikhet förutse vilka som skulle komma tillbaka. Och det är ju sådant som skapar mervärde med digitalisering. Här är någon som kan kombinera sin domänkunskap med tekniskt kunnande, och få ännu större utväxling.

Sofie Andersson: Jag tänker på Arbetsgivarverket, vi presenterade ju en ny rapport förra året, där vi tittade på statens framtida kompetensbehov. Där är ju en trend som vi kan se, att det kommer att behövas mer kombinationskompetenser. Helt enkelt att man inte behöver renodlade specialister på samma sätt som tidigare, utan just de här kompetenserna som kombinerar olika typer. Man kanske är jurist, men man har också någon form av utvecklingskompetens. Är det en typ av spetskompetens också då?
Jonas Öhlin: Ja, absolut. Det är en väldigt viktig typ av spetskompetens. Och vi ser ju, som vi har varit inne på, att just den här spetsen, den innefattar väldigt mycket mer än renodlat tekniska kunskaper. Utan det krävs också ämneskunskaper, det krävs domänkunskap, både på organisationsnivå, för att till exempel genomdriva digitala lösningar, eller digitaliseringslösningar inom den egna organisationen. Men också på samhällsnivå. Det krävs en förståelse för hur digitaliseringsmöjligheter kan realiseras för att skapa värden på samhällsnivå också.

Sofie Andersson: Alltså, när jag först hörde om det här uppdraget, så slogs jag av att det är ju inte så vanligt att man får ett särskilt uppdrag för att öka tillgången på en specifik kompetens. Och vad är det som är så speciellt, skulle ni säga, med just den här kompetensen, som gör att vi behöver angripa det på det här sättet? Kan vi inte lita på att arbetsmarknaden löser det som vi tänker kring andra kompetenser?

Josef Lannemyr: Nej. Det är väl det jättekorta svaret. Men vi tänkte väl att, eller ett av de tidigare uppdrag som regeringen har sneglat på är ju det som UKÄ har haft med Socialstyrelsen, om framtiden vårdkompetens. Där ser man också ett strukturellt behov att de här problemen, eller kompetensproblemen, har inte löst sig på väldigt lång tid. Och det är ju samma sak med IT-kompetens. Jag nämnde att jag jobbade med prognoser och analyser tidigare, och IT-kompetens då och sådana yrken har ju varit bristyrken så länge jag kan minnas, och det är det år ut och år in. Och då kan man väl med fog prata om att det finns en strukturell brist här som kräver omtag för att lösas på något sätt. Parallellt med det pågår ju en snabb digitalisering av samhället, så bristen har väl blivit kanske mer akut under senare år, och nu under en tid där vi har en … någon form av högkonjunktur i alla fall. Så det tror vi inte. Så vi ser ju några sådana här områden, eller regeringen gör det, där det behövs extrasatsningar, helt enkelt för att komma till rätta med strukturella brister.

Sofie Andersson: Då tänkte jag vi ska prata om lite mer konkret om vad det är ni har sett i ert arbete, och vad det är för åtgärder som ni har tänkt att föreslå, eller som ni redan har börjat föreslå. Och då tänkte jag att det här regeringsuppdraget, om jag har förstått det rätt, det består av tre faser. Josef, har du lust att berätta lite mer om de här tre faserna?

Josef Lannemyr: Det kan jag göra. Och man kan väl säga att vi började med en kunskapsbyggande fas, och den pågår hela tiden. Vi tar fram underlag, analyser, rapporter, prognoser. Det är ju en viktig del, helt enkelt. Vi vill bygga kunskap kring frågan. Vi måste få en bra bild av utbud och behov på arbetsmarknaden. Så det jobbar vi med hela tiden. Men parallellt här då har vi inlett en process där vi utvecklar förslag på området. Det gör vi tillsammans med de centrala aktörerna här på området. Det handlar om utbildningsanordnare på alla nivåer, universitet och lärosäten, andra myndigheter, regionalt utvecklingsansvariga och så vidare. Och nu då, när vi är här på sista skälvande året här av uppdraget så vill vi ju komma ut och diskutera de här förslagen med de berörda aktörerna. Så att när vi går i mål, det gör vi den 31 oktober 2022, i år, så ska vi ha kända förslag som är, i den mån det är möjligt, accepterade, och se en väg framåt för att förbättra kompetensförsörjningen av digital spetskompetens i Sverige. Det är ju vårt mål med det här året.

Sofie Andersson:Jag förstår. Kan ni säga någonting om hur det ser ut i staten i dag? Finns den här kompetensen inom myndigheterna? Jonas, vad säger du?

Jonas Öhlin: Ja, nej men det får man väl absolut säga att det finns. Men behovet är ändå stort, både inom staten och i övriga delar av samhället. DIGG släppte ju en rapport härom året som pekade på att ökad användning av AI kan både stärka välfärd och skapa ekonomiska värden inom, ja, det handlar ju om hela den offentliga förvaltningen, men om man tar det som helhet ändå så kom man fram till någon siffra på 140 miljarder årligen. Och för att realisera den här potentialen, då behövs ju relevant kompetens. Och jag tycker ju, du var inne på det, Sofie, den rapporten som ni tog fram, om kompetensutmaningen i staten, den speglar ganska mycket det vi inom regeringsuppdraget ser vad gäller problemflaskhalsar för kompetensförsörjning av digital spets. Bland annat det här som ni lyfter fram att IT eller tech, från att vara en slags stödfunktion, till faktiskt en del av kärnverksamheten på många statliga myndigheter. Då är vi inne på kombinationstjänster, och ni lyfter även fram det vi tycker är intressant också, även de här mjuka kompetenserna, soft skills, vikten av det. Förmåga att tänka strategiskt, kunna prioritera och så vidare. Så allt det ser vi också att det finns behov av, och behov att arbeta med. Men sen finns det ju vissa skillnader mellan privat och offentlig sektor, generellt, får man väl säga.

Sofie Andersson: Ja, berätta lite om det. Vad är det för skillnader ni kan se där?

Jonas Öhlin: Generellt kan man väl säga att den privata sektorn har ett försprång, både vad gäller kompetens och användandet av digitaliseringsmöjligheter. Anledningen till det är väl flera. Det kan handla om lönenivåer, det kan handla om mycket … mycket annat. Men kanske exakt hur de här skillnaderna ser ut, det är det nog ingen som vet i dag, skulle jag säga. Det finns många undersökningar som antingen tittar på offentlig sektor, eller privat sektor. Men vi kommer inom uppdraget att göra ett försök att titta närmare på just skillnaderna mellan offentlig och privat sektor också. Vi har gått ut med en enkätundersökning. Både till offentlig och privat sektor, för att just belysa skillnaderna i behovet av digital spetskompetens. Men det får vi återkomma kring, längre fram.

Josef Lannemyr: Du nämnde DIGG där, Jonas. Jag tänker, är alla medvetna om av vad DIG är? Eller är det vi som är miljöskadade här?

Sofie Andersson: Det är jättebra att förtydliga. Gör du det?

Josef Lannemyr: Det är en myndighet som jobbar just med digital … Myndigheten för digital förvaltning är det. Så är det.

Sofie Andersson: Ja, jag vill säga att det är så.

Josef Lannemyr: De har bara en poppig förkortning, helt enkelt. De har ju släppt rapporter om det, och bevakar ju det här, den här frågan, helt enkelt. De jobbar för att skapa ett hållbart välfärdssamhälle, med digitalisering i spetsen då.

Sofie Andersson: Jag tänkte på det här som du sa, Jonas, om att ni också har sett att det finns ett ökat behov av vissa mjuka kompetenser, och en del i er kartläggning har ju varit att ni har gjort textanalyser av jobbannonser. Vill ni berätta lite mer om det? Vad har ni sett där? Och vad kan man dra för slutsatser om kompetensbehovet?

Jonas Öhlin: Ja, precis. Det här dataunderlaget, alltså jobbannonser, det … gör det ju möjligt att titta på och analysera vissa saker som kanske är svårare att titta på med vanliga dataunderlag, som till exempel SFB, olika registerdatabaser. Till exempel kan vi genom att göra textanalys av jobbannonser titta på arbetsgivares efterfrågan på kunskaper inom olika typer av programmeringsspråk, eller mjukvaror, eller annat. Och hur den här efterfrågan har utvecklats över tid också. Och vi kan titta på hur det ser ut i olika sektorer, i olika regioner, inom olika yrken. Till exempel då hur efterfrågan på digital spetskompetens ser ut inom vårdsektorn. Och vi har, vi har ju genomfört en analys, och vi ser ju kanske inte helt förvånande att efterfrågan på digital kompetens ökar bland väldigt många olika yrkesgrupper. Och där ser vi att det handlar både om rent grundläggande kunskaper, som att kunna Word-paketet, Excel eller Word. Men också då mer fördjupade kunskaper som till exempel programmeringsspråk och mindre vanliga mjukvarulösningar.

Josef Lannemyr: Och vi tänker just då att man ska använda den här informationen som man kan få av miljoner jobbannonser, att titta på, vilka är de kompetensbehoven som finns på kort sikt? Det är ju här och nu, behov som flaggas för i sådana här annonser. Så vi vill se ett ökat användande, och vi tror, eller vi vet att många som jobbar med kortare utbildningar, till exempel inom yrkeshögskolan, använder sig i dag av den här metoden, men i manuell form. Man sitter och kollar in platsannonser, vad efterfrågas? Men genom digitaliseringens hjälp här då så kan man titta på väldigt stora datamängder och få en mer samlad och strukturerad bild över behoven.

Sofie Andersson: Så det kan vara som en input till att dimensionera utbildningar, eller egentligen en input till över huvud taget utbildningsplanering då, helt enkelt?

Josef Lannemyr: Ja, precis. Och vi ser ju att man gör det utomlands. Men det är en liten eftersatt sak i Sverige, som vi hoppas kunna utveckla som en del i det här projektet.

Sofie Andersson: Men vad är problemet då? Alltså, är problemet att vi inte lyckas rekrytera rätt kompetens? Eller är det utbildningsplatserna? Eller alltså finns kompetensen inte på arbetsmarknaden? Vad skulle ni säga är, finns det någon flaskhals här?

Josef Lannemyr: Ja, alltså, en flaskhals som vi dök tidigt in i är ju könsfördelningen. Vi i Sverige nyttjar ju bara liksom halva delen av befolkningen. Åtta av tio mjukvarusystemutvecklare är män. Så här finns liksom ett enormt strukturellt problem. Så vi har djupdykt i det. Försökt titta på vad det kan bero på. Och det handlar ju om dels att fler kvinnor måste påbörja utbildningarna. Det är väldig skev könsfördelning redan där, även om det går åt rätt håll, ska tilläggas. Trenden är positiv. Men sen har vi också upptäckt i våra analyser att kvinnor med IT-utbildning lämnar sektorn oftare än män med IT-utbildning. Och liksom, de drivs bort från de här yrkena. Så det är ju också någonting man måste jobba aktivt med. Och sen så, ja, så där har vi ju en stor flaskhals, ska vi säga.

Sofie Andersson: Och det här att de lämnar, förlåt, men det här att de lämnar då, har det med kulturen att göra? Jag tittade på en rapport från AllBright som kom för något år sen, som just lyfte den här lite trista kulturen om vissa delar av tech-sektorn. Är det det som är orsaken till att man lämnar? Eller har ni gjort någon analys av det?

Josef Lannemyr: Ingen djupare analys. Eller en ganska djup analys får man säga ändå, vi har intervjuat kvinnor som har lämnat tech-sektorn, och försökt grotta in oss i det. Och kulturen, absolut. Att den här skeva könsfördelningen finns ju från början, det spär ju på problemet. Samtidigt kommer det ju larmrapporter under senaste året från exempelvis spelföretag, som vittnar om en unken och gammaldags kultur. Och det här inser ju människor som går utbildningarna. Man får ju höra sådant. Så det är ett branschproblem, helt klart.

Sofie Andersson: Vad har ni för åtgärder här? För den här delen av uppdraget har ni kommit med en del förslag kring, eller hur?

Josef Lannemyr: Ja, vi har inga skarpa förslag formulerade så. Vi har pekat ut problemet, och branschen är också medveten om det här. Man jobbar aktivt med sakerna. Dels kulturen, som vi säger, men också hur man kan jobba med lönekartläggningar, jämställda löner, förutsättningar för föräldraledighet och så vidare. Man vill se ändringar här. Och till viss del så går det nog åt rätt håll, skulle jag säga.
Vad säger du, Jonas? Vad ser du som skarpa förslag här på området?

Jonas Öhlin: Ja, nej, men det handlar ju om åtgärder som går från egentligen antagning till utbildning, till etablering på arbetsmarknaden. Det handlar om att ändra normer och föreställningar om vad det innebär att läsa en IT-utbildning, vad det innebär att arbeta inom IT-sektorn, så att vi faktiskt får upp söktrycket. Det handlar om att skapa intressen, skapa relevanta erfarenheter. Man kan prata om goda förebilder på området som kan visa att det är inte orimligt att ha arbetsplatser där det är fifty-fifty inom IT-sektorn. Sen, det är klart, det finns också diskriminering, bristande jämställdhetsarbete också, som man inte ska sticka under stol att det finns, också.

Sofie Andersson: Har ni några tankar kring utbildningssektorn då? Finns det något särskilt som man behöver kanske utveckla eller förändra där, för att vi ska få bättre förutsättningar att få ut mer av den här kompetensen?

Josef Lannemyr: I vår studie pekar man på ganska lågt hängande frukt i utbildningssektorn. Det behöver inte vara någon stor omdaning. Det handlar mer om att man till viss del, i alla fall inledningsvis, fokuserar på nyttan med IT och teknik. Alltså, vad man kan åstadkomma med tekniken. Det är inte så att det ska göras om i grunden, utan med små medel, att man tänker på det, att man har det mindsetet, så har man kommit ganska långt på flera håll.

Sofie Andersson: Har ni några förslag på åtgärder redan nu som ni kan berätta om? Jonas?

Jonas Öhlin: Ja, men absolut. Vi har ett gäng olika förslag. Dels ser vi ju ett behov av ett fördjupat samarbete mellan olika aktörer. Så där tänker vi oss att vi vill föreslå att ett samverkansråd, eller samverkansforum, inrättas. För att samla de här aktörerna, och säkerställa att utbudet speglar efterfrågan på digital spetskompetens.
Sen ser vi också behov av utvecklade statistik- och prognosprodukter också, och där är vi i gång med att utveckla just sådana produkter. Men sen har vi också en rad utbildnings- och forskningssatsningar på området. Lite kortfattat så kan man säga att vi har ett förslagspaket inom olika delområden. Dels handlar det om främjandet av framstående forsknings- och utbildningsmiljöer, där vi vill stärka forskningsaktiviteter, utbildningsaktiviteter på området. Vi har också förslag på olika typer av reskilling eller omskolnings- och vidareutbildningsinsatser. Och så har vi ett par förslagsområden som kretsar kring strukturförändringar. Så lite mer övergripande spelregler för att främja kompetensförsörjning av digital spets.

Sofie Andersson: Bra. Tack. Måste alla statliga verksamheter sträva efter att bli digitala då? Alltså, finns det fall när det inte är relevant med digital spetskompetens, eller digitalisering?

Josef Lannemyr: Ja, alltså, det är väl inget egenvärde i att vara helt digitala, får vi säga. Det finns ju också en ganska stor grupp människor som är digitala analfabeter. De ska man inte glömma. Jag såg att mellan 20-åringar till 50-åringar, där har de till 99 procent ett Bank-ID. De flesta har ett mobilt Bank-ID också. Men tittar man på 80-plussarna så är det under 40 procent som har ett Bank-ID. Hur klarar sig de i dag? Ja, jag vet inte. Det måste finnas alternativ som inte är digitala. Det tror jag är viktigt också. Men med det sagt så är det ju tvärtom, egentligen, det är ju alldeles för mycket som inte är digitalt. Vi skulle kunna förbättra mycket för medborgare genom att digitalisera lite till. Jag skulle boka en läkartid för min son här om dagen, och lasaretten hade en telefontid mellan 8:30 och 9:30 varannan vardag. Och med kö då. Och då skulle du ringa in för att boka din tidsbokning. Senare samma kväll som jag hade bokat den här läkartiden skulle jag spela padel. Och då går du in i en app, bokar en tid. Dina partner står, fyra andra personer får meddelande om när, vad, kopplat till Swish, så alla kan betala och jämna ut den skulden. Efteråt kommer det statistik på hur det gick, och så. Alltså, bara en sådan sak. Där har vården en del att lära av padelsporten, kan jag säga.

Sofie Andersson: Det finns kanske en potential på många ställen att bli, att använda potentialen bättre.

Josef Lannemyr: Ja, det var bara ett exempel.

Sofie Andersson: Det börjar bli dags att runda av vårt samtal, men innan vi gör det är jag lite nyfiken på, Josef, Tillväxtverket. Hur digitala är ni?

Josef Lannemyr: Vi har tagit stora steg framåt under pandemin, skulle jag säga. Dels har det här arbetssättet att jobba digitalt blivit normalt. De var det till viss del innan också, i och för sig, eftersom vi finns över hela landet. Men vi har blivit mycket bättre på det. Det har också då, på grund av pandemin ska jag säga, utvecklats en hel del digitala verktyg på Tillväxtverket. Digitala assistenter. För Tillväxtverket har expanderat väldigt mycket, genom att man har ansvaret för det här korttidsstödet. När företag har permitterat personal, och man sköljdes in med tusentalsansökningar, då behövde man ta digitala steg för att kunna hantera den här stora arbetsmängden.
Jag tror man har utvecklat tre eller fyra nya assistenter som man kallar dem. Den senaste heter Sylvester, för han började jobba den 31 december. Han kontrollerar alla utbetalningar, att bankgiro- och postgironummer stämmer. Att företaget inte har gått i konkurs. Ja, med lite mer utvecklingstid, så ska han kunna kontrollera ännu mer sådana här enkla saker, som tar tid från den övriga handläggningen. Och det är just sådana här saker som enkla administrativa uppgifter kan ju skötas av digitala verktyg. Alltså, repetitiva, förutsägbara, regelstyrda uppgifter. Hämta data från olika register. Och göra handläggningstiden kortare och mer korrekt och rättssäker, skulle jag säga.

Sofie Andersson: Bra, konkreta exempel, både på hur ni har blivit mer digitala internt i era arbetssätt, men också gentemot den som möter er som myndighet då.

Josef Lannemyr: Ja visst. Det har ju kortat handläggningstiden, och nu finns det ju team till plats, så de söker ju idéer från fler personer på Tillväxtverket. Vad är nästa sak vi skulle kunna automatisera bort? Vad har ni för uppgifter som är verkligen rutinbaserade och kanske tråkiga, som någon skulle kunna lösa digitalt åt er på natten?

Sofie Andersson: Just det. Det är ju många arbetsgivarrepresentanter som lyssnar på den här podden. Har ni några tips till dem? Hur ska de tänka för att främja den här kompetensen i sina verksamheter? Jonas, vad säger du?

Jonas Öhlin: Ja, man kan ju börja fundera lite grann på vilka behov man faktiskt har. Och att inse att det finns ju inget egenvärde med att ha en massa digitalt spetskompetenta individer vid en arbetsplats, om de inte uppfyller ett behov. Så det är behovet som måste gå först här. Och sen handlar det också om att undvika silos. Så att den här digitala kompetensen inte samlas i en bunker någonstans, att också vidga synen på IT. Som vi varit inne på, att IT handlar inte bara om supportfunktioner nu för tiden, utan det handlar om så mycket mer. Och sen ska man väl vara öppen för att experimentera lite grann också. Den digitala utvecklingen går ju fort, och det kan vara svårt att veta hur det digitala landskapet, åtminstone inom vissa fält, kommer se ut om, säg, fem år. Så att vara lite experimentlysten tror jag kan vara en fördel då.

Sofie Andersson: Just det, ja. För det är ju lätt att tänka att det handlar bara om att rekrytera in nya personer när man tänker på kompetensförsörjning. Men det du är inne på är egentligen någon form av livslångt lärande, något sådant tänk?

Jonas Öhlin: Ja. Ja, men absolut. Också se till hur den här kompetensen kan komplettera annan kompetens inom organisationen på olika sätt.

Sofie Andersson: Josef, ville du lägga till någonting?

Josef Lannemyr: Ja, men det är ju värt att betona det, att arbete inte är i silos. För på myndigheterna och alla arbetsgivare, så här ute sitter det så himla många experter som är jätteduktiga på sitt sakområde. De skulle nog i många fall kunna behöva lite mer IT-kunskap. Och de som sitter med IT-utveckling skulle kunna behöva lite mer sakkunskap om den ordinarie verksamheten. Och på så sätt tror jag att man skulle kunna uppnå synergieffekter, och nå nya höjder. Och bli en bättre inrättning, som tjänar staten och medborgarna bättre.

Sofie Andersson: Alltså, det är ju lätt att det känns lite hopplöst när man tittar på bristen på arbetsmarknaden. Eller jag tycker det, i alla fall. Jag såg en rapport från IT- och Telekomföretagen, där de pratar om att det saknas liksom 70 000 personer på arbetsmarknaden. Är det hopplöst? Tycker ni det? Vad säger du, Josef?

Josef Lannemyr: Nej, nej, det tycker jag inte. Alltså, det här är frågor man kan jobba aktivt med. Och 70 000, det låter mycket, men det handlar ju inte om att 70 000 nya personer ska bli civilingenjörer här, utan vi föreslår ju en hel palett av utbildningar här. Alltså, att man ska kunna gå korta utbildningar, kanske några veckor, för att komplettera sin domänkunskap. Och på så sätt så kan vi nog ta stora steg framåt.

Sofie Andersson: Vad skulle vara ett drömscenario för er då, när ni slutrapporterar det här? Har ni något sådant? Har ni ett mål, som det här vore ju kanon om vi kunde verkställa direkt? Jonas, vill du svara på det?

Jonas Öhlin: Absolut. Och vi har ju en formulering i digitaliseringsstrategin om att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Så om vi vid uppdragets slut blir bäst i världen på kompetensförsörjning av digital spetskompetens så skulle jag vara glad.

Josef Lannemyr: Vi siktar på att bli bäst, helt enkelt, i det här.

Sofie Andersson: Bra mål.

Josef Lannemyr: Ja, men det är ingen hemlighet att vi tror att det behövs stora satsningar på området. När vi gör våra omvärldsanalyser ser vi att det sker runtom i vår omvärld. Det är ju inget skäl i sig, men en satsning på digitalisering skulle kunna göra att Sverige tar steg framåt, helt klart. Och förbättra förutsättningarna för både innovation och tillväxt i Sverige på sikt.

Jonas Öhlin: Ja, nej men jag vill flika in där, återigen, att digital spetskompetens är viktigt. Men det är ju inte det som är slutmålet, utan slutmålet är ju de möjligheter som skapas av all den här kompetensen. Som till exempel mer innovation och tillväxt, som Josef var inne på. Eller förbättrad välfärd, eller vad man nu strävar efter.

Sofie Andersson: Det låter som en jättebra avrundning av det här samtalet här i dag.
Vi har ju pratat om digital spetskompetens. Vad det är, och hur vi kan främja tillgången på den. Och jag har lärt mig att spetskompetens inte måste vara samma sak som superspecialisering. Stort tack till er, Josef och Jonas, för att ni ville vara med här i dag och dela mer av er kunskap. Innan jag släpper iväg er vill jag bara ställa en sista fråga. Vi börjar med dig, Jonas. Vad vill du att de som lyssnar tar med sig från vårt samtal? Om du får välja en sak, vad ska de komma ihåg?

Jonas Öhlin: Oj, svår fråga. Nej, men då återgår jag till den här frågan om vad man som arbetsgivare kan göra för att främja den digitala spetskompetensen, att se till behovet i organisationen. Inte se att det är ett egenvärde att ha den här mängden digitalt spetskompetenta inom organisationen, utan se till vilka behov man faktiskt har.

Sofie Andersson: Bra. Josef, vad vill du att de tar med sig?

Josef Lannemyr: Jag säger: Våga experimentera lite. Vad kan digitaliseras i er organisation, om man har lite fantasi och kreativitet?

Sofie Andersson: Bra. Tack så mycket för att ni kom hit i dag.

Josef Lannemyr: Tack själv. Det var kul att få vara med. Och skulle jag få göra en sista reklam- …

Sofie Andersson: Kör.

Josef Lannemyr: … tillägg här, så skulle jag vilja tipsa om vår hemsida www.digitalspetskompetens.se. Där hittar ni alla våra studier vi har tagit fram, och även lite filmer från webbinarier och liknande.

Sofie Andersson: Det tycker jag ni ska gå in och kolla på. Tack så mycket för att ni kom hit i dag, och tack också till dig som har lyssnat. Om du har frågor eller förslag på ämnen som du tycker att vi ska prata om i podden, hör jättegärna av dig till oss på webb@arbetsgivarverket.se, så hörs vi snart igen. Hej då.

Josef Lannemyr & Jonas Öhlin: Hej då.