Otillåtna dataslagningar var inte skäl för uppsägning

Arbetsdomstolen, (AD), har i domarna 2014 nr 49 mellan ST och staten genom Försäkringskassan och 2014 nr 50 mellan Jusek och staten genom Försäkringskassan prövat om arbetsgivaren haft saklig grund för uppsägning av två handläggare.

Arbetsgivarverket informerar, nummer 13 2014

Logotype: Arbetsgivarverket informerar

Handläggarna har i strid med Försäkringskassans riktlinjer om informationssäkerhet och, i det ena fallet, bestämmelserna om jäv i förvaltningslagen, gjort otillåtna slagningar i ärendehanteringssystemet avseende närstående personer.

AD har i 2014 nr 49 även tagit ställning till om Försäkringskassan haft särskilda skäl enligt 34 § LAS att stänga av handläggaren under den tid tvisten pågått.

AD 2014 nr 49

Bakgrund

N.A. tillsvidareanställdes som försäkringshandläggare på Försäkringskassan 2010. Under åren 2010–2012 öppnade N.A. vid 18 tillfällen ärenden som rörde tre närstående personer. I vissa fall handlade hon även dessa ärenden. Sammanlagt registrerades 212 aktiva handlingar i dataloggen ("klick" med datormusen). Mot denna bakgrund blev hon uppsagd 2013 och kort därefter avstängd.

ST yrkade att uppsägningen skulle ogiltigförklaras samt att Försäkringskassan skulle förpliktas betala ett allmänt skadestånd om 100 000 kronor för brott mot 7 § LAS samt 30 000 kronor för otillåten avstängning enligt 34 § andra stycket LAS.

Fråga i målet var dels om N.A. hade varit medveten om att hon hade hanterat tre närståendes ärenden och om N.A. brustit i sin jävskontroll i sådan omfattning att det i sig utgjort saklig grund för uppsägning.

AD:s domskäl

AD konstaterade att N.A. hade hämtat blanketter och information, noterat att intyg inkommit, skickat föreläggande om att intyg måste inkomma samt kontrollerat och fastställt sjuklönegrundande inkomst. Vid ett tillfälle hade hon, när hon uppmärksammat att hon handlade sin brors ärende, incidentrapporterat händelsen. N.A. hävdade även att hon muntligt hade rapporterat en annan händelse.

Arbetstagarens förklaring till det inträffade var det höga arbetstempot. Under hennes första tid som anställd var hon så överväldigad av allt det nya. Hon kunde inte ta till sig all information på dataskärmen utan fokuserade på rutan med regelutfallet som fanns längst ner i vänstra hörnet. Detta fick till följd att hon inte uppfattade den försäkrades och barnets namn som framgick längre upp på dataskärmen. Vidare beskrev N.A. i förhöret hur det rådde så kallad "pinnjakt". Cheferna gjorde diagram över hur man presterade i förhållande till kollegor, och under lönesamtalen fokuserade man på produktionstakten, trots att det bara var ett av fyra lönesättningskriterier. Hennes chefer såg aldrig hennes höga arbetstempo som ett problem, utan framhöll henne som ett föredöme. AD ansåg att N.A:s uppgifter var trovärdiga.

AD konstaterade att N.A. avslutat ca 35 000 ärenden under två års tid. AD fann det inte utrett att N.A. varit medveten om att hon i 16 av de 18 aktuella fallen varit medveten om att hon handlagt närståendes ärenden. De första tolv tillfällena hade inträffat under hennes två första månader och resten av tillfällena var jämnt fördelade över två års tid. AD fäste vikt vid att N.A. reagerade genom att avbryta handläggningen när hon i maj 2012 upptäckte att hon handlade ena broderns ärende. Därefter kom N.A. aldrig att handlägga någon närståendes ärende. Vidare var det ostridigt att hon i ett fall hade gjort en incidentrapport.

AD ifrågasatte inte N.A:s uppgifter om att hon var djupt ångerfull och angelägen om att det inträffade inte skulle upprepas samt att hon, om hon fick behålla sin anställning, inte skulle låta sig dras med på nytt av det uppdriva arbetstempot.

AD konstaterade att det fanns andra disciplinpåföljder att tillgripa såsom löneavdrag eller varning och ansåg att uppsägning var en alltför ingripande åtgärd varför uppsägningen ogiltigförklarades. AD ansåg dock att det fanns skäl att rikta allvarlig kritik för den bristande jävskontrollen och jämkade skadeståndet till 30 000 kronor.

Slutligen fann AD att det funnits särskilda skäl för arbetsgivaren att stänga av N.A., bland annat mot bakgrund av att arbetsuppgifterna innefattade myndighetsutövning.

AD 2014 nr 50

Bakgrund

S.A. anställdes som handläggare på Försäkringskassan 1999. Under åren 2009-2011 tittade hon vid sammanlagt 37 tillfällen i sin makes ärenden. Sammanlagt registrerades 171 aktiva handlingar i dataloggen. Mot denna bakgrund blev hon uppsagd 2013.

Jusek yrkade att uppsägningen skulle ogiltigförklaras samt att Försäkringskassan skulle förpliktas betala ett allmänt skadestånd om 120 000 kronor.

Fråga i målet var om det förelegat så särskilda omständigheter i S.A:s fall att överträdelserna vid en samlad bedömning inte utgjorde saklig grund för uppsägning.

AD:s domskäl

AD konstaterade att S.A. hade tagit del av information i läkarutlåtanden, läkarintyg, journaler, föredragningsmissiv och förslag till beslut.

Arbetstagarens förklaring till det inträffade var att makens psykiska problem drabbade hela familjen och att hon själv mådde dåligt och var mycket orolig. 2011 var situationen extrem, maken var så aggressiv att hon trodde att han skulle skada sig själv eller någon annan. Denna oro låg bakom hennes irrationella beteende att till exempel läsa samma läkarintyg flera gånger samma dag. Hon var medveten om att hon gjorde fel, men på grund av oron kunde hon inte tänka eller agera på ett rationellt sätt. Försäkringskassan ifrågasatte inte S.A:s förklaring.

AD konstaterade att S.A. befunnit sig i en mycket pressad situation privat och att det var förståeligt att det hade påverkat hennes förmåga att agera rationellt. Då S.A. hade fullmakt att företräda maken, hade hans integritet inte kränkts, till följd av hon tagit del av hans ärenden. S.A. hade tittat i ärendena och inte handlagt dem, varför något brott mot jävsbestämmelserna inte förelåg. S.A:s agerande låg ett år tillbaka i tiden, hon hade lång anställningstid, inga andra anmärkningar, var djupt ångerfull och angelägen om att det inte skulle upprepas.

AD konstaterade, liksom i dom 2014 nr 49, att det fanns andra disciplinpåföljder att tillgripa såsom löneavdrag eller varning och ansåg att uppsägning var en alltför ingripande åtgärd varför uppsägningen ogiltigförklarades. AD ansåg dock att det fanns skäl att rikta allvarlig kritik för den bristande jävskontrollen och jämkade skadeståndet till 30 000 kronor.

Tidigare praxis

Nedan följer en kort genomgång av tidigare praxis där AD tagit ställning till otillåtna slagningar i ärendehanteringssystem.

AD 1996 nr 23, Svenska Polisförbundet ./. Staten genom RPS

En polisassistent avskedades sedan han blivit dömd för dataintrång. Arbetstagarens förklaring till sitt agerande var bland annat att han ville kontrollera några personer innan han lämnade över tips till Säpo. AD konstaterade att det var fråga om en missriktad överambition, men att slagningarna inte skett av ren nyfikenhet eller okynne. Dataintrånget hade skett när arbetstagaren var polisaspirant, dvs. under utbildning. Vidare konstaterade AD att arbetsgivarens information och utbildning om hantering av dataregistren var bristfällig samt att det fanns en kultur på arbetsplatsen med otillåtna slagningar. Trots arbetsgivarens kännedom om de otillåtna dataslagningarna hade han fått slutföra sin utbildning och därefter anställts. Arbetstagaren hade begått ett allvarligt fel, men avskedandet ogiltigförklarades.

AD 2005 nr 82, ST ./. Staten genom Försäkringskassan

En handläggare varnades sedan han under ett och ett halvt års tid gjort 31 obehöriga slagningar som rörde hans före detta fru. Handläggarens förklaring var att ex-frun vid upprepade tillfällen ringt till honom och på ett påstridigt sätt efterfrågat information. Han hade försökt styra över samtalen till kollegor men till slut svarat på hennes frågor för att få arbetsro. AD konstaterade att han inte plockat fram mer information än nödvändigt samt att de interna föreskrifterna inte tillämpades undantagslöst på arbetsplatsen. Felet bedömdes som ringa och varningen skulle därmed undanröjas.

AD 2006 nr 69, ST ./.Staten genom Försäkringskassan

Tre handläggare med mycket lång anställningstid sades upp eftersom de gjort ett stort antal otillåtna slagningar och handlagt närstående personers ärenden i strid med interna regler och bestämmelser om jäv. AD konstaterade att de varit medvetna om reglerna, att det varit fråga om vanemässigt begångna förseelser av allvarlig karaktär; anteckningar i e-journaler, inmatning av uppgifter i eget sjukpenningärende, åtgärder att verkställa ersättningar av sjukpenning, registrera anmälningar och höjning av uppgift om sjukpenninggrundande inkomst. Syftet med åtgärden var att kontrollera sina egna och anhörigas ärenden och det fanns ingen omständighet som ursäktade handlandet. Arbetstagarna brast i respekt för gällande regler och saklig grund för uppsägning förelåg.

Kommentar

Av den praxis som nu finns kan följande slutsatser dras.

AD ser allvarligt på brott mot interna föreskrifter om ärendehantering och förvaltningslagens bestämmelser om jäv då det är fråga om myndighetsutövande arbetsuppgifter. Det är av yttersta vikt att offentliga tjänstemän följer de lagar och interna instruktioner som gäller för verksamheten för att undvika att allmänhetens förtroende för tjänstemannen, övriga anställda och myndigheten som sådan skadas. Det är ett väsentligt intresse att en tjänstemans opartiskhet och saklighet inte kan ifrågasättas.

Ovan ska vägas mot arbetstagarens intresse av att få behålla sin anställning. Omständigheter som är avgörande för denna bedömning är om

  • arbetstagaren känt till de interna riktlinjerna,
  • hur regelverket i praktiken tillämpas på arbetsplatsen,
  • arbetstagarens syfte med slagningarna,
  • om det finns förmildrande omständigheter och
  • om arbetstagaren ger uttryck för ånger.

Utifrån dessa faktorer drar AD slutsatser om risken för att agerandet upprepas och därmed om arbetstagarens framtida lämplighet.

Av domarna från 2014 kan man vidare konstatera att, för det fall arbetstagaren anför förmildrande omständigheter, bör man i första hand överväga varning eller löneavdrag.

Mer information

För ytterligare information om innehållet i detta "Arbetsgivarverket informerar", kontakta Hedda Mann, telefon 08-700 13 71.