Hade högskolan rätt att säga upp en forskare på grund av arbetsbrist, trots att han ägnade sig åt externt finansierad forskning?

Arbetsdomstolen (AD) har i domen 2010 nr 46 mellan Saco-S genom SULF mot staten (genom Södertörns högskola) funnit att det förelåg saklig grund för uppsägning av en forskare som bland annat ägnade sig åt externt finansierad forskning.

Arbetsgivarverket informerar nummer 16, 2010

Logga för nyhetsbrevet Arbetsgivarverket informerar.

Bakgrund

JB var anställd vid Södertörns högskola som professor i molekylärbiologi. Hans arbetsuppgifter bestod till 50 procent av undervisning och 50 procent av forskning. En av hans arbetsuppgifter var att ansvara för ett forskningsprojekt, som delvis finansierades av en extern finansiär, den så kallade Östersjöstiftelsen. Vid högskolan uppstod under våren 2008 arbetsbrist motsvarande bland annat en av två professorstjänster inom molekylärbiologi. JB erbjöds omplacering till en tidsbegränsad anställning under ett och ett halvt år under vilken han skulle forska på heltid inom ramen för forskningsprojektet. JB avböjde detta erbjudande och sades därefter upp på grund av arbetsbrist den 5 mars 2009 med en uppsägningstid om tolv månader. Efter uppsägningen arbetade JB vidare en tid med forskningsprojektet. Högskolan beslutade dock den 17 december 2009 att i förtid avsluta projektet och lämna tillbaka överskjutande medel till Östersjöstiftelsen.

SULF väckte talan i Arbetsdomstolen och yrkade bland annat att domstolen skulle ogiltigförklara uppsägningen. SULF gjorde gällande att uppsägningen av JB inte var sakligt grundad. Den genomförda verksamhetsförändringen innebar inte att hans samtliga arbetsuppgifter upphörde. Dels erbjöds JB att fortsätta arbetet med forskningsprojektet och dels fattade rektorn först nio månader efter uppsägningen beslut om att avsluta projektet. Det var alltså inte fråga om arbetsbrist i denna del. SULF:s inställning var att högskolan borde ha låtit JB - inom ramen för samma anställning - arbeta vidare med de kvarvarande arbetsuppgifterna, nämligen forskningsprojektet.

Högskolan bestred JB:s yrkanden. Högskolan gjorde gällande att det förelåg arbetsbrist till följd av verksamhetsförändringen 2008. Verksamhetsförändringen innebar att högskolan halverade antalet professorer inom molekylärbiologi. Förändringen innebar att samtliga JB:s arbetsuppgifter avvecklades och att det forskningsprojekt som JB ansvarade för inte skulle slutföras.

AD:s domskäl

Några rättsliga utgångspunkter

Av 7 § LAS framgår att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Arbetsbrist är normalt saklig grund för uppsägning. Det kan inte krävas att arbetsgivaren låter bli att göra förändringen bara för att tillgodose arbetstagarnas anställningstrygghet.

Uttrycket arbetsbrist omfattar inte bara fall av konkret brist på arbetsuppgifter, utan samtliga fall där en uppsägning från arbetsgivarens sida beror på något annat än förhållande som är att hänföra till arbetstagaren personligen. Det kan vara företagsekonomiska, organisatoriska eller därmed jämförliga skäl. Arbetsbrist föreligger även då till exempel planerade och mera långsiktiga åtgärder leder till att en arbetstagare inte längre kommer att kunna fortsätta med de arbetsuppgifter som han eller hon tidigare haft.

LAS bygger på principen att det ytterst är arbetsgivarens bedömning av behovet av att genomföra exempelvis en inskränkning eller omorganisation av verksamheten samt vilka konsekvenser det får på behovet av arbetskraft.

Det innebär att en domstol inte kan gå närmare in på frågor om det berättigade från företagsekonomisk, organisatorisk eller därmed jämförlig synpunkt i att genomföra en förändring av arbetsgivarens verksamhet eller att genomföra den på det sätt arbetsgivaren funnit lämplig.

Det sagda innebär emellertid inte att domstolen måste godta varje påstående från arbetsgivarens sida om att det inte skulle vara lämpligt att genomföra en omorganisation på så sätt att uppsägning skulle kunna undvikas. Arbetsgivaren bör redovisa de skäl som ligger bakom hans ståndpunkt och dessa skäl måste vid en objektiv bedömning framstå som godtagbara.

Utgångspunkter för frågan om saklig grund för uppsägningen förelegat

I det här fallet finns det inte något som tyder på att den verksamhetsförändring högskolan genomförde under våren 2008 berodde på något annat än ekonomiska, vetenskapliga, organisatoriska eller andra godtagbara skäl.

Betydelsen av att det funnits arbetsuppgifter kvar för JB

Enligt AD var det rimligt att högskolan dröjde med att faktiskt avsluta JB:s forskningsprojektet. Att JB även efter verksamhetsförändringen hade kvar vissa arbetsuppgifter betyder inte att högskolan gjort fel eftersom det inte krävs någon konkret brist på arbetsuppgifter för att arbetsbrist ska kunna anses föreligga. Det är alltså inte i sig av någon avgörande betydelse om JB:s arbetsuppgifter som sådana försvunnit eller inte, då han sades upp.

Betydelsen av att forskningen finansierades med externa medel

Att en forskare bedriver externt finansierad forskning hindrar inte högskolan från möjligheten att säga upp honom eller henne på grund av arbetsbrist. I sammanhanget kan tilläggas att den eventuella bundenhet som högskolan kan ha gentemot externa finansiärer att slutföra ett påbörjat forskningsprojekt, inte i sig är något som den anställde på egen hand kan åberopa gentemot arbetsgivaren som grund för att behålla sin anställning.

Högskolan var således inte skyldig att låta JB, inom ramen för sin nuvarande anställning, ägna sig åt den delvis externt finansierade forskningen på heltid. En sådan lösning skulle innebära ett ingrepp i den förändring av verksamheten som högskolan beslutat om.

Sammanfattning

Det är ostridigt att den verksamhetsförändring som högskolan genomfört lett till arbetsbrist och att JB var den som enligt turordningsreglerna skulle drabbas av arbetsbrist. Det förhållandet att vissa av JB:s arbetsuppgifter kan sägas ha funnits kvar och att de i någon utsträckning finansierades av externa medel medför inte att uppsägningen har skett utan saklig grund.

Arbetsdomstolen avslog enhälligt SULF talan.

Arbetsgivarverkets kommentar

Målet innehåller inga nyheter när det gäller att tolka begreppet arbetsbrist utan bekräftar bara tidigare praxis från domstolen.

I princip är det arbetsgivaren som avgör om det råder arbetsbrist och om det finns saklig grund för uppsägning. Vid medelsbrist är det arbetsgivaren som avgör vilken del av verksamheten som ska inskränkas. Självfallet måste dock arbetsgivaren vara beredd att redovisa de bedömningar han gör och underlaget för dessa på ett tillfredställande sätt. Arbetsbristen behöver inte föreligga redan när uppsägningen sker. Anställningsskyddslagens regler om uppsägning på grund av arbetsbrist innebär i princip att arbetsgivaren har rätt att grunda avgörandet huruvida uppsägning ska ske på en bedömning av hur personalläget kommer att vara vid uppsägningens slut.

Genom domen har det blivit klarlagt att den enskilde forskaren inte äger externa forskningspengar eller kan åberopa dessa som en självständig rätt för att få behålla sin anställning eller för att få fortsätta att forska med ett specifikt forskningsprojekt. Högskolan kan, om den så önskar, avsluta ett projekt i förtid och ge tillbaka pengarna till den externa finansiären.