”Tillit är ett förhållningssätt snarare än en styrmodell”

LEDARPORTRÄTT. Med bred erfarenhet från olika delar av statlig verksamhet tar sig Elisabeth Backteman nu an uppdraget som generaldirektör på Tillväxtverket. Sedan den 1 augusti leder hon en myndighet där tilliten märks i både dokument och arbete.

Elisabeth Backteman, generaldirektör på Tillväxtverket.

Berätta kort om din bakgrund. Vad tar du med dig in i din nya roll som generaldirektör på Tillväxtverket?
– I stort sett hela mitt yrkesliv har jag varit i statlig tjänst. Jag fick mitt första jobb på dåvarande Riksrevisionsverket och var under flera år ekonomichef på Migrationsverket. Framför allt har jag jobbat i olika omgångar i regeringskansliet, på olika departement, både som politisk och opolitisk tjänsteman. Så jag tar med mig min breda erfarenhet av staten. Att ha varit på den politiska sidan har också gett mig ett perspektiv som jag kan ha nytta av i min roll som myndighetschef.

– Jag tar även med mig en stor stolthet över att vara just statstjänsteman. Det är många med mig som känner så och det tål att upprepas. Vi har ett otroligt viktigt uppdrag och ett stort ansvar i att omsätta demokratiskt fattade beslut till nytta för medborgarna.

Vad står myndigheten inför just nu?
– Vi är i ett spännande läge. Vi går in en fas där vi ska avsluta det största regeringsuppdrag som myndigheten har haft, nämligen stödet för korttidsarbete som infördes under pandemin. Samtidigt ska vi blicka framåt för att se hur vi bäst kan utföra vårt uppdrag framöver. Vi inväntar också mer information om vad regeringsskiftet innebär för vår verksamhet.

Vilken erfarenhet har du av att arbeta tillitsbaserat?
– När jag blickar bakåt ser jag att mina arbetsplatser präglats av en hög grad av tillit, både mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. Men jag har såklart också erfarenhet av när tilliten brister. Det har ofta handlat om lägen av förändring till exempel vid omorganisering eller besparingar.

Varför blir det så tror du?
– När vi pratar om tillit måste vi också ha med begreppet makt. Det finns maktstrukturer i alla verksamheter, den formella hierarkin är den som är mest tydlig. I utsatta lägen kan det finnas en risk att vi faller tillbaka på tidigare sätt att leda och styra som präglades mer av kontroll och med ett mindre handlingsutrymme för medarbetarna. Det är viktigt att ta höjd för det innan förändringsarbeten drar igång.

Vad är tillit för dig, kopplat till ledning och styrning?
– För mig är det ett förhållningssätt snarare än ett sätt att styra. Man känner tillit för att man litar på varandra, till exempel i en arbetsgrupp. Styrning handlar då om hur man kan göra för att öka den tilliten och undvika att skada den.

– Man ska inte heller vara naiv, tillit kräver också kontroll. Men man behöver titta på hur kontrollen kan stärka tilliten. I vår verksamhet finns sällan ett enkelt sätt att mäta ett resultat. Ett sätt att följa upp arbetet är istället att vi som chefer visar intresse för hur det går, frågar vad vi lär oss, vilka utmaningar som finns och hur jag som chef kan underlätta.

Arbetar ni med tillit på myndigheten och i så fall hur?
– Min bild är att vi gör det. Det är tydligt i olika dokument där det uttrycks att vi ska ge medarbetare ansvar och förtroende. Men det märks även i vårt sätt att jobba. Under pandemin lärde vi oss hur viktigt det är att samarbeta över gränserna inom organisationen för att använda våra olika kompetenser. Det samarbetet vill vi fortsätta att stimulera på olika sätt.

Vilka utmaningar ser du med tillitsbaserad styrning och ledning?
– En viktig förutsättning är att vi kan fortsätta rekrytera medarbetare som har rätt kvalifikationer och kompetens och en vilja att utvecklas i uppdraget som statstjänsteman. Det finns också utmaningar i vardagen. Det handlar inte bara om tillit internt i den egna verksamheten utan också i relation till exempelvis andra myndigheter och även till uppdragsgivaren. Det är relationer som vi behöver jobba med kontinuerligt.

I strategin för statliga arbetsgivare är staten som en attraktiv arbetsgivare en viktig del. Hur viktigt är tillit för att kunna rekrytera och vara en attraktiv arbetsgivare?
– Helt avgörande. Inte minst med tanke på distansarbete och de förväntningar dagens och framtida medarbetare har på ett flexibelt arbetsliv. Distansarbete är ju att ta tillitsbaserad styrning och ledning ett steg längre. Då är det viktigt att tilliten redan finns.

Har du någon ledstjärna eller ledord för ditt eget ledarskap?
– Jag har tre ord som jag försöker fokusera på. Tydlighet – kring uppdrag, riktning och ambition. Samarbete – vi blir så mycket bättre tillsammans. Förtroende – vi måste våga ge det.