Svag utveckling av statliga myndigheters förvaltningsanslag

Regeringen presenterade idag en expansiv vårproposition för att fortsatt möta effekterna av pandemin, exempelvis den ökade långtidsarbetslösheten. Pandemin påverkar också indirekt förvaltningsanslagen till statliga myndigheter som utvecklas svagt.

Samtidigt med propositionen presenteras en vårändringsbudget som omfattar satsningar på 45 miljarder kronor. Totalt har nu sedan pandemin slog till över 400 miljarder kronor satsats för att mildra konsekvenserna. I spåren av pandemin har långtidsarbetslösheten ökat och 1,8 miljarder kronor anslås för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Trots satsningarna är de svenska offentliga finanser stabila och den svenska statsskulden är en av de lägsta i EU. Stora finanspolitiska satsningar är tillsammans med en redan expansiv penningpolitik en av anledningarna till att den svenska ekonomin efter raset under förra våren utvecklats relativt starkt. Enligt regeringen kommer vi under andra halvåret i år att få en mycket stark utveckling av tillväxt och arbetsmarknad.

I samband med att Vårpropositionen presenterades idag blev uppskrivningen av förvaltningsanslagen för 2022 officiella. Den automatiska justeringen av pris- och löneomräkningen fortsätter att ge svaga uppskrivningar av förvaltningsanslagen. Nästa år blir uppräkningen 0,85 procent (för 2021 var motsvarande uppskrivning 1,35 procent). Det här gör att myndigheterna får allt svårare att få förvaltningsanslagen att räcka till.

En längre period av lägre och ibland negativa marknadsräntor har gjort att det är svårare att få förvaltningsanslagen att räcka till, enligt chefsekonom Roger Vilhelmsson.

Bild på Roger Vilhelmsson

 Lägre räntor leder dels till lägre uppskrivningar av förvaltningsanslagen än normalt och dels till att de statliga myndigheternas kostnad för den förmånsbestämda pensionen ökar. En kombination som sätter press på ekonomin hos Arbetsgivarverkets medlemmar, säger Roger Vilhelmsson.

Regeringen har den senaste tiden ökat ambitionen för den statliga verksamheten och höjt många myndigheters så kallade sakanslag, det vill säga anslag som ska gå till att öka verksamhetens volym eller till nya uppdrag. Låga förvaltningsanslag kan däremot komma att innebära att myndigheterna inte har tillräckligt med personal för att klara av ambitionshöjningarna och att delar av sakanslagen får lämnas tillbaks när personalresurser saknas. Arbetsgivarverket är därför positivt till att regeringen tillfälligt tillskjuter medel för att lösa situationen hos några myndigheter. Arbetsgivarverket anser dock att det behövs mer långsiktiga och strukturella förändringar.

En möjlighet är att utöka möjligheterna för ett mer flexibelt anslagssparande eller att se över det så kallade produktivitetsavdraget, menar Roger Vilhelmsson.