Kompetensbristen inom staten ökar igen

Kompetensbristen inom staten ökar igen efter ett kraftigt fall i höstas. Framförallt gäller det it-kompetens men även jurister har blivit svårare att rekrytera. Under pandemiåret kunde många myndigheter spara men nu väntas fler behöva låna igen.

Kompetensbarometern (tidigare Konjunkturbarometern) mäter utvecklingen kring kompetensförsörjning och ekonomi hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Våren 2021 uppgav 62 procent av medlemmarna att de hade brist på lämpliga sökande. Det är en ökning från förra barometern då andelen var 44 procent.

Diagrammet visar hur stor andel av Arbetsgivarverkets medlemmar som från 1998 till våren 2021 rapporterat att de haft brist på lämpliga sökanden vid rekrytering. I samband med krisen inom it-branschen våren 2001 blev det lättare att rekrytera till staten och bristen minskade kraftigt under några år, från 75 procent brist 2001 till endast 10 procent i slutet på 2005. Sedan 2005 har bristen varierat men ökat långsiktigt fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt, från 80 procent till 44 procent, beroende på Coronapandemin och svårigheterna på arbetsmarknaden. Under 2021 har bristen ökat igen och var under våren 62 procent.

Kompetensbristen i staten har ökat kontinuerligt sedan 2005, fram till 2018 då konjunkturen försvagades. År 2020 minskade bristen kraftigt beroende på coronapandemin och svårigheterna på arbetsmarknaden, men ökar våren 2021 snabbt igen.

Ökad konkurrens om arbetskraft

Sedan mitten av 2020 har arbetslösheten sakta minskat. Arbetsmarknadsläget har gradvis förstärkts och nyanställningarna har kommit igång snabbare än väntat. När många företag rekrytera igen känner myndigheter av den ökade konkurrensen om arbetskraft.

– Under pandemin blev det lättare att rekrytera it-kompetens men nu har det återigen blivit svårt. Behovet av it-kompetens kommer fortsätta att vara stort inom staten eftersom det har gått från att vara en stödverksamhet till att bli en del av kärnverksamheten, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.

Som nummer två ligger juridiskt utredningsarbete där det också har blivit svårare att rekrytera.

Färre myndigheter upplever svårigheter att behålla personal men it är fortfarande det område där det är svårast att behålla personal.

Andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret har ökat från 27 till 40 procent.

Fler myndigheter som lånar än sparar

Sedan 2015 är trenden att fler medlemmar fått en allt större budget. Samtidigt är det svårt få pengarna att räcka till, eftersom förvaltningsanslagen inte hänger med i samma takt som sakanslagen.

Under pandemiåret kunde fler myndigheter spara, jämfört med året innan. Färre resor, hotellnätter, mässor och konferenser, uteblivna satsningar och investeringar samt en ökad digitalisering har gjort att kostnaderna minskat.

Enligt prognosen för 2021 kommer andelen som behöver använda anslagskrediten att öka kraftigt medan andelen som väntas spara kommer att minska.

– 41 procent av våra medlemmar tror att de kommer behöva utnyttja anslagskrediten 2021. Det innebär att det är fler som lånar än sparar. Därför är det oroande att uppskrivningen av förvaltningsanslagen kommer att minska ytterligare de närmsta åren. Det är viktigt att resurser för personal och annan förvaltning räcker till. Annars finns det risk för att sakanslagen inte får avsedd effekt.

Läs en sammanfattning av Kompetensbarometern 2021 med Arbetsgivarverkets kommentar

Digital Kompetensbarometer

Kompetensbarometern för den statliga sektorn (före detta Konjunkturbarometern) har tidigare gjorts som en publikation, från och med undersökningen hösten 2020 görs den digitalt på webben med interaktiva diagram.

Besök den digitala och interaktiva Kompetensbarometern i två färger och lägre detaljering

Besök en mer omfattande Kompetensbarometer i flera färger och med mer data

Kompetensbarometern genomförs två gånger per år

På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför Konjunkturinstitutet två gånger per år Kompetensbarometern för den statliga sektorn (tidigare Konjunkturbarometern) där Arbetsgivarverkets medlemmar får svara på ett antal frågor om sin kompetensförsörjning och ekonomiska situation.