En utmaning för statlig sektor med förändrad arbetsrätt på den privata sektorns villkor

I tre aktuella remissvar framhåller Arbetsgivarverket att förslagen om en förändrad arbetsrätt är problematiska när lagstiftningsprocessen utgått ifrån den privata sektorns förutsättningar.

I slutet av 2020 kom Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal överens om ett förändrat och mer flexibelt anställningsskydd. Som en del i reformen införs ökade möjligheter till kompetensutveckling och ett ökat stöd för arbetstagare att hitta nya jobb.

Överenskommelsen förutsätter statliga satsningar som ger möjlighet för arbetstagare utan kollektivavtal att kunna ta del av grundläggande omställnings- och kompetensstöd via en ny omställningsorganisation.

Dessutom införs ett nytt omställningsstudiestöd för yrkesverksammas kompetensutveckling.

Förutom de statliga satsningarna och förändringen i lagen om anställningsskydd, LAS, bygger överenskommelse på avtalsuppgörelser mellan de privata organisationerna.

I juni gick reformpaketets tre olika delar ut på remiss och Arbetsgivarverket har nu svarat. I en gemensam inledning till alla tre remissvar konstaterar Arbetsgivarverket det problematiska i att arbetsmarknadens samtliga parter inte getts samma möjligheter att delta i processen. Genom att låta privat sektor, utifrån redan slutna avtal, styra lagstiftningen så att den passar just denna sektors förutsättningar, försvåras och kanske till och med omöjliggörs branschanpassningar i andra sektorer.

Metoden leder till att styrkeförhållandet mellan parterna på övriga sektorer förskjuts, utan att de själva varit en del av denna utveckling, skriver Arbetsgivarverket i sina remissvar.

Läs de tre remissvaren