Välkomna satsningar i vårbudgeten för att statliga verksamheter ska kunna möta coronapandemins effekter

För att på sikt kunna hantera effekterna av coronapandemin vill regeringen i år höja utgiftstaket i statsbudgeten med 350 miljarder kronor. Detta är, menar Arbetsgivarverket, en viktig reform för att kunna säkra statlig verksamhet under en tid av påfrestningar för samhället.

Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson framhåller att coronapandemin sätter stor press på många statliga verksamheter på både kort och lång sikt.

Bild på Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket– Pandemin ökar kraven på samhällsservice. Ett höjt utgiftstak är därför viktigt inte bara för kommuner och regioner som står för vårdsektorn, utan även för statliga myndigheter som arbetar både med att motverka smittspridning och möta effekterna av en lågkonjunktur.

I spåren av den ekonomiska krisen spår regeringen nu att BNP (bruttonationalprodukten) faller med drygt fyra procent i år och att arbetslösheten stiger till nio procent. I propositionen finns också ett alternativt mer pessimistiskt scenario, där BNP kan komma att sjunka med hela tio procent och arbetslösheten stiga till 13,5 procent i år.

Förutom förslaget om ett höjt utgiftstak görs också i vårpropositionen och vårändringsbudgeten många andra välkomna satsningar på statliga verksamheter, exempelvis på Arbetsförmedlingen och CSN. Regeringen gör också en permanent utbyggnad av platserna i högskolan, och mer resurser tillförs universitet och högskolor för att utveckla distansundervisningen. Åtgärderna kommer att vara viktiga för att den svenska ekonomin och arbetsmarknaden ska återhämta sig när den mer akuta krisen är över.

Bild på Sofie, Andersson, arbetsmarknadspolitisk utredare på Arbetsgivarverket– En möjlig framtida reform skulle också kunna vara att strukturera om studiestödet till mer bidrag och mindre lån för att skapa incitament för att få ännu fler att påbörja studier under lågkonjunkturen, säger Sofie Andersson, arbetsmarknadspolitisk utredare på Arbetsgivarverket.

I vårpropositionen offentliggjordes också uppskrivningen av förvaltningsanslagen för de statliga myndigheterna. Uppskrivningen sker med automatik och varierar utifrån ett kostnadsindex. För en myndighet med en genomsnittlig resursmix mellan löner, lokaler och övrigt, innebär det en uppskrivning av förvaltningsanslagen på totalt 1.3 procent år 2021. Det är en lägre uppskrivning än den som görs innevarande år på 1.58 procent (även högskoleindex minskar från 1.91 procent i år till 1.72 procent nästa år). De specifika omräkningstalen för löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader blir nästa år 1.25 procent, 1.13 procent respektive 1.54 procent.

De totala åtgärderna i de senaste veckornas ändringsbudgetar och vårändringsbudgeten uppgår till 107 miljarder. Exempel på tidigare presenterade satsningar av särskilt intresse för statliga arbetsgivare är att staten tar över arbetsgivarnas kostnader för sjuklön under april och maj, att Försäkringskassan ersätter arbetstagaren för gjorda karensavdrag och att kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden tillfälligt slopas.