Minskad arbetskraftsbrist i statlig sektor efter kraftig inbromsning av konjunkturen

Efter flera år med mycket hög arbetskraftsbrist inom statlig sektor minskar nu bristen i spåren av konjunkturnedgången som följt på spridningen av Coronavirus. Det visar Arbetsgivarverkets nya konjunkturbarometer.

Bristtalet i vårens mätning som visar om en medlem i Arbetsgivarverket någon gång sedan föregående mätning hösten 2019, haft brist på lämpliga sökanden, faller från 78 procent till 55 procent.

Bilden visar chefsekonom Roger Vilhelmsson– Briststalen har med undantag från våren 2019 ökat de senaste åren men nu ser vi ett trendbrott. Resultatet följer utvecklingen på arbetsmarknaden efter att Coronakrisen kraftigt pressar Sveriges ekonomi, säger Roger Vilhelmsson chefsekonom och rapportförfattare.

Bristen har under lång tid varit störst inom området IT-systemutveckling och förvaltning, även här minskar bristen, men i mindre omfattning. 38 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar uppgav brist inom området vid vårens mätning jämfört med 44 procent i höstas. 

– Även detta speglar situationen på arbetsmarknaden. Den ekonomiska krisen har inte slagit lika hårt mot IT-verksamhet som den exempelvis gjort mot tillverkningsindustrin. I en svag ekonomi sker ofta rationaliseringar vilket är IT-drivet och i viss mån håller upp efterfrågan på IT-kompetens, säger Roger Vilhelmsson.

När det gäller chefsförsörjningen ger barometern blandade signaler. Bristen på chefer med personalansvar ligger kvar på en låg nivå 7 procent, samtidigt som andelen verksamheter som sagt upp chefer ökat något. Andelen som haft svårt att behålla chefer ökar däremot från 13 procent till 27 procent, främst inom området Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård.

DBilden visar utredare Anna Araskoge två arbetsområden som har svårast att behålla personal är inom kriminalvårdsarbete och utbildning.

– It-kompetens är den kategori som är svårast att rekrytera men vi ser däremot inga stora problem när det gäller att behålla denna kompetens inom staten, vilket naturligtvis är positivt, säger Anna Araskog, utredare och rapportförfattare.