Övergångsbudget försvårar statlig planering och kan skapa tillfällig åtstramning

Idag har övergångsregeringen lagt fram ett budgetförslag för 2019 utan tydlig partipolitisk inriktning. Utgångspunkten är riksdagens tidigare budgetbeslut och enstaka förslag där det finns en bred politisk majoritet.

Genom de budgetprinciper som nu tillämpas uteblir en rad aviserade satsningar, bland annat anslagsökningar till Polisen och till Försvarsmakten. Redan beslutade reformer, exempelvis på de nya myndigheterna DIGG, Myndigheten för digital förvaltning och Myndigheten för arbetsmiljökunskap, genomförs som planerat. Detsamma gäller omfördelningen av medel från Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten till Statens servicecenter som under 2019 ska ta över ansvaret för de lokala servicekontoren.

De uteblivna anslagsökningarna uppgår totalt till 18 miljarder kronor. Samtidigt balanseras detta till viss del av tidigare aviserade minskningar om 10 miljarder kronor som inte genomförs.

Vissa lagförslag, till exempel förändringar av inkomstskatten, kan inte hanteras i en ändringsbudget utan måste tas inom ordinarie budget. Men eftersom det finns en politisk samsyn om sänkt skatt på pensioner har regeringen valt att ta med ett sådant förslag i övergångsbudgeten.

Avsaknaden av nya aktiva politiska beslut innebär en automatisk förstärkning av statsbudgeten eftersom utgifterna normalt ökar långsammare än inkomsterna. Många av statens transfereringar och bidrag är inte indexerade och skrivs inte upp utan kräver politiska beslut medan skatteinkomsterna automatiskt följer tillväxtutvecklingen. Möjligheterna att i nuvarande politiska läge sätta tydlig partipolitisk prägel på en budget är främst via en ändringsbudget vilket kan läggas tidigast efter årsskiftet när det nya budgetåret inletts.

Roger Vilhelmsson, chefsekonom, Arbetsgivarverket

- Det här innebär att den politiska osäkerheten resulterar i en åtstramning och mindre stimulans av ekonomin än vanligt – åtminstone fram till dess att en ändringsbudget är lagd, säger Roger Vilhelmsson, Arbetsgivarverkets chefsekonom.

Enligt regelverket ska pris- och löneuppräkningen för myndigheternas förvaltningsanslag ske på vanligt sätt. Uppskrivningen av anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål för 2019 beslutades i vårpropositionen. Omräkningstalen fastställdes då för löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader till 0,65 procent, 1,18 procent samt 1,72 procent. För en statlig myndighet med genomsnittlig resursmix mellan löner, lokaler och övrigt, innebär detta en uppskrivning av förvaltningsanslagen på cirka en procent.

Roger Vilhelmsson konstaterar att uppräkningen av förvaltningsanslagen innebär en stabilitet som säkrar statsförvaltningens löpande verksamhet men att osäkerheten om politiska prioriteringar och framtida satsningar skapar osäkerhet i planeringen för de statliga verksamheterna.

Riksdagen kommer nu att besluta om budgetramarna den 12 december med slutligt beslut om budgeten senare i december. Regleringsbreven avses vara klara innan årsskiftet.