Ingenjörer spetskompetens i staten

Eva Liedström Adler, Arbetsgivarverkets generaldirektör, skriver i en krönika om ingenjörernas betydelse på statliga arbetsplatser.

Skulle du vilja arbeta som samhällsutvecklare i några av Sveriges mest ingenjörstunga organisationer? Eller kanske i en liten expertorganisation där du som ingenjör har en nyckelkompetens som är unik. Då ska du titta närmare på statliga jobb.

Du kanske inte visste att några av Sveriges stora arbetsgivare för civil- eller högskoleingenjörer är statliga? Trafikverket som utvecklar Sveriges transportsystem, har över 6500 anställda varav hela 1500 är civil- eller högskoleingenjörer. Lantmäteriet som försörjer samhället med kartinformation och hanterar fastighetsindelning, har cirka 2000 anställda, över 30 procent av dessa är civil- eller högskoleingenjörer.

Att dessa båda myndigheter eller att högskolornas forskning är tunga när det gäller ingenjörskompetens är ju inte förvånande. Att ingenjörer däremot utgör en spetskompetens inom de flesta statliga verksamheter är nog mer okänt. Låt mig ta ett exempel, en verksamhet som du kanske inte skulle förknippa med ingenjörer är Arbetsförmedlingen, där arbetar nästan 300 personer som är utbildade till civil- eller högskoleingenjörer.

Med en ingenjörsutbildning i botten så är stora delar av den mycket varierade statliga sektorn öppen för en karriär, inte minst om du tycker det är spännande med utmaningar utanför ditt eget specialområde. Jag har själv under ett långt yrkesliv inom staten stött på och arbetat tillsammans med ingenjörer som haft framgångsrika karriärer inom områden utanför deras ursprungliga inriktning. Jag tror att förklaringen är att förmågan till innovation och problemlösning som en ingenjör utvecklar, lämpar sig mycket väl för det krävande och komplexa uppdrag som de statliga myndigheterna har.

De statliga verksamheterna är dynamiska och utvecklingsintensiva, det måste vi statliga arbetsgivarna vara för att kunna hålla jämna steg med de krav på god service som samhället ställer på oss. Utveckling och förändring drivs också på av kraven på effektivitet och produktivitet för de skattekronor som satsas på statsförvaltningen. Effektivitetsarbetet är i hög grad IT-drivet där ingenjörskompetensen är av stor vikt. I en sådan miljö så är det inte speciellt konstigt att ingenjörer är efterfrågade och att de statliga verksamheterna också kan erbjuda utveckling och karriärmöjligheter.

Jag törs alltså påstå att den statliga sektorn är en attraktiv arbetsgivare för ingenjörer därmed inte sagt att rekryteringen av ingenjörer för de statliga arbetsgivarna, inte utgör en utmaning. Prognoserna pekar på ökad konkurrens om ingenjörskompetens i framtiden och staten har att tävla med ett näringsliv med mycket starka och välkända varumärken. Samhällsnyttan är grunden för vår attraktivitet men vi måste också fortsätta att utvecklas som attraktiva arbetsgivare - det är en match som vi statliga arbetsgivare, totalt 250 olika verksamheter med 12 000 ingenjörer, tänker ta.

Eva Liedström Adler, generaldirektör för Arbetsgivarverket

Krönikan är ursprungligen publicerad i "Framtidens ingenjör"