Att leda och organisera för innovation

Innovation uppstår inte av sig själv. Men en viktig förutsättning är ledning och styrning som bejakar och ger utrymme för tänkande "utanför boxen".

Syftet med det andra mötet i Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling var just att inspirera de deltagande cheferna till att leda och organisera för innovation. Dagen leddes av Vinnova och moderatorn Klara Adolphsson, tidigare anställd på Vinnova men numera på Doberman, ett företag verksamt inom tjänstedesign.

Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova, inledde programmet genom att beskriva Sverige som innovationsland, där vi har en stolt historia med innovatörer som Alfred Nobel och Laila Ohlgren. Är namnet Laila Ohlgren inte bekant? Hon är hjärnan bakom tekniken som gör att vi kan slå nummer med hjälp av en knappsats i våra telefoner, och en av många duktiga kvinnliga innovatörer som ibland hamnar utanför rampljuset.

Men vi kan inte luta oss mot gamla meriter, slog Charlotte Brogren fast.

– Sverige måste tänka nytt för att klara den internationella konkurrensen.

Hur skapar man då en kultur som främjar innovation i organisationen? En del av svaret gavs av Lisa Lindström, vd på Doberman. Första steget som chef är att säga "ja" till förslag och idéer.

– Börja med att säga ja till de små, töntiga grejerna. Det lägger grunden för ett innovativt arbetsklimat, sa Lisa Lindström.

På Doberman tillämpar man en rad otraditionella arbetssätt för att skapa och bibehålla en innovationskultur. Några exempel:

  • Medarbetarna få visualisera företagets budget i Lego.
  • Måndagsmöten hålls stående utomhus.
  • Olika föremål som väcker tankar och idéer förvaras i ett workshop-skåp och plockas fram vid behov.

Men man skapar också en flexibel och tillåtande kultur genom att ge möjlighet att växla in lön mot pension eller semesterdagar.

– Blir det inte mer konflikter när så många kreativa människor ska samarbeta? frågade en av åhörarna.

– Jo kanske, men konflikter driver också utvecklingen framåt, påpekade Lisa Lindström.

Utveckling och innovation kan också springa ur "organisatoriska mellanrum", då det uppstår ett glapp i ansvar mellan olika huvudmän, berättade Mats Tystrup, som tillsammans med Sofia Börjesson gav ett vetenskapligt perspektiv på innovation.

Sofia Börjesson kompletterade bilden genom att berätta om sin forskning på industriella företag och vad som skapar respektive hämmar innovation där. Kultur, processer och resurser är alla förutsättningar för att innovation ska uppstå. Men utmaningarna för stora industriföretag utgörs många gånger av att företagen är skapade för att förfina en process där man upprepar samma sak.

– Det kan saknas utrymme för experiment och råda en kultur där misstag bestraffas hårt medan nya idéer inte bejakas. Det ger ingen bra grogrund för innovation, sa Sofia Börjesson.

Hur ser då innovationsklimatet ut på statliga myndigheter? Vad främjar respektive hämmar innovation och var vill de statliga arbetsgivarna befinna sig om 20 år? Dessa frågor fick deltagarna besvara i en workshop.

En god långsiktig potential skapas genom att staten inte drivs av vinstintressen, menade deltagarna. Det finns också många goda exempel på innovativa arbetssätt inom statsförvaltningen. Samtidigt kan det ibland råda hierarkiska organisationsstrukturer och en kultur som inte så starkt bejakar nytänkande.

I framtiden utnyttjar de statliga arbetsgivarna de friheter som de centrala avtalen ger och vågar ge mer utrymme till medarbetarna. På så sätt blir staten den mest attraktiva delen på svenska arbetsmarknad, spådde deltagarna. Vad kan jag själv göra som chef för att främja innovation, var en av de frågor som deltagarna ställdes inför.

Gott så, men vad kan man som ledare själv göra för att denna framtidsvision ska bli verklighet? De medverkande cheferna fick som avslutande uppgift formulera förslag på åtgärder att börja tillämpa "redan imorgon". Här är några saker som deltagarna tog upp:

  • Mixa grupper med olika kompetenser och ta in dem som tänker annorlunda.
  • Använd samverkansavtalet mer.
  • Skapa en think tank av medarbetare från olika områden.
  • Säg "ja" till nya idéer och stötta när en idé slår fel.

I Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling arbetar de medverkande myndigheterna i lärpar, som mellan träffarna utför arbete på hemmaplan i syfte att utveckla sina verksamheter.

Inför mötet hade lärparen träffats för att bland annat ta fram strategiska utvecklingsplaner för de områden man valt att utveckla under programmets gång. Bland de utvecklingsområden som myndigheterna kommer att arbeta med finns e-tjänster, kommunikation internt och externt, attraktivitet som arbetsgivare samt mångfaldsarbete.

Till nästa möte den 22 maj kommer deltagarna att reflektera kring sina strategiska utvecklingsplaner ur ett innovativt perspektiv. Kanske kan de då bära med sig dagens slutord som gavs av Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren:

– Det finns många idéer i varje organisation om man vill, vågar och är lite busig!

Läs mer

Utvecklingsprogram för strategisk verksamhetsutveckling