Arbetsområden

För att bättre kunna analysera lönestatistiken i staten har parterna på det statliga avtalsområdet (Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko) kommit överens om en indelning av arbetsuppgifter i arbetsområden och svårighetsgrader.

Denna indelning, BESTA-systemet, delar upp arbetsuppgifter på ett sextiotal arbetsområden och på sex grupperingsnivåer efter bland annat komplexitet och eget ansvar.

Dessa uppgifter kan också användas för att beskriva vilka typer av arbete som är vanligast inom staten. I uppdelningen tas ingen hänsyn till på vilken svårighetsnivå eller på vilken myndighet den anställde arbetar. Som diagrammet nedan visar är den vanligaste arbetsuppgiften i staten av myndighetsutövande karaktär med inriktning på tillsyn och utredning. Även vissa arbetsområden som är specifika för en viss myndighet, såsom polisarbete, arbetsförmedling och kriminalvård, tar också plats bland de 10 vanligaste. En översyn av arbetsområdena skedde inför 2016 års statistik. Bland annat har IT-arbete delats upp i två områden, varför IT-arbete inte tar plats bland topp 10 för år 2016 eller 2017.

Arbetsuppgifterna är dock inte klassade för samtliga anställda inom staten. Sammantaget var det drygt 21 000 anställda som inte var klassade 2017.

De tio vanligaste arbetsområdena 2017

Ladda ned filen De tio vanligaste arbetsområdena 2017 (xls).

Diagram: De vanligaste arbetsområdena inom staten

Som statsanställd räknas här en person som arbetar inom en statlig myndighet under regeringen. Anställda hos statliga bolag liksom hos riksdagens myndigheter och Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar ingår inte. Både anställda med månadslön och timlön ingår. I de fall en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda.

Om man istället bortser från det breda spektrum av arbetsområden som förekommer inom staten för att se på vilka ansvarsnivåer som flest anställda befinner sig så ser man att nivå 3 är den vanligaste. BESTA-klassificeringen beskriver nivå 3 på följande sätt: "Arbetet utförs i stor utsträckning självständigt t.ex. utifrån tillämpade riktlinjer och praxis vid myndigheten. Vid ovanligare problem diskuteras och förankras åtgärder hos överordnad. Arbetet består av ett flertal olikartade uppgifter som ofta är av analyserande och utvärderande natur. Givna ramar finns i regel avseende metoder och rutiner."

För chefer, det vill säga anställda med ett formellt personalansvar och som på någon nivå är ansvarig för att planera och leda myndighetens verksamhet, finns en särskild nivågruppering. Här är nivå 3 och 4 också de vanligast förekommande. Genom att jämföra antalet klassade som chefer med antalet som inte är klassade som chefer ser man att det går cirka 13 anställda per chef i staten. Observera att myndighetschefer inte ingår i chefskollektivet här då de överhuvudtaget inte är klassade enligt BESTA-systemet.

BESTA-klassning efter svårighetsnivå 2017

Ladda ned filen BESTA-klassning efter svårighetsnivå 2017 (xls).

Diagram: BESTA-klassning efter säkerhetsgrad

Som statsanställd räknas här en person som arbetar inom en statlig myndighet under regeringen. Anställda hos statliga bolag liksom hos riksdagens myndigheter och Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar ingår inte. Både anställda med månadslön och timlön ingår. I de fall då en anställd har mer än en deltidsanställning vid olika myndigheter räknas personen som anställd vid varje myndighet och förekommer alltså mer än en gång i det totala antalet anställda.