Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten i tabeller

Undersökningen genomförs varje vår på uppdrag av regeringen.

Löneskillnader mellan kvinnor och män i staten, påverkansfaktorer, i diagram

Genomsnittslöner för anställda i staten, heltidslön

Tabellen visar genomsnittlig heltidslön i kronor för anställda i staten 1980 till 2021. Heltidslön innebär att deltidslöner har omvandlats till motsvarande heltidslöner för att bli mer jämförbara.

År	Kvinnor	Män
1980	5 595	6 468
1981	6 148	7 041
1982	6 742	7 637
1983	7 222	8 132
1984	7 770	8 671
1985	8 072	9 030
1986	8 742	9 771
1987	9 423	10 535
1988	9 891	11 162
1989	10 935	12 355
1990	12 337	14 392
1991	13 127	15 271
1992	13 352	15 489
1993	14 133	16 324
1994	15 057	17 593
1995	15 400	18 040
1996	16 623	19 423
1997	17 398	20 315
1998	17 803	20 748
1999	18 952	21 836
2000	19 828	22 987
2001	20 432	23 827
2002	21 435	24 787
2003	22 864	26 187
2004	23 554	26 805
2005	23 868	27 519
2006	24 975	28 472
2007	25 843	29 343
2008	26-947	30 522
2009	28 356	31 760
2010	29 288	32 704
2011	30 011	33 015
2012	30 854	33 815
2013	31 817	34 494
2014	32 715	35 250
2015	33 571	35 864
2016	34 369	36 755
2017	35 282	37 385
2018	36 401	38 549
2019	37 258	39 299
2020	38 201	40 197
2021	39 041	40 853

 

Löneskillnader i procent

Tabellen visar löneskillnader, både för faktisk lön och heltidslön, mellan kvinnor och män i staten 1980 till 2021. Skillnaden uttrycks i procent av männens lön.

År	Faktisk lön	Heltidslön
1980	25,1	13,5
1981	24,6	12,7
1982	23,9	11,7
1983	23,3	11,2
1984	22,3	10,4
1985	22,0	10,6
1986	21,3	10,5
1987	20,9	10,6
1988	20,9	11,4
1989	20,1	11,5
1990	21,0	14,3
1991	20,7	14,0
1992	20,2	13,8
1993	19,1	13,4
1994	19,5	14,4
1995	19,2	14,6
1996	18,4	14,4
1997	18,0	14,4
1998	17,6	14,2
1999	16,4	13,2
2000	16,8	13,7
2001	17,0	14,2
2002	16,3	13,5
2003	15,4	12,7
2004	14,7	12,1
2005	15,8	13,3
2006	14,3	12,3
2007	13,9	11,9
2008	13,7	11,7
2009	12,6	10,7
2010	12,3	10,4
2011	10,9	9,1
2012	10,3	8,8
2013	9,1	7,8
2014	8,6	7,2
2015	7,8	6,4
2016	7,6	6,5
2017	6,7	5,6
2018	6,6	5,6
2019	6,1	5,2
2020	5,9	5,0
2021	5,2	4,4

 

Vad beror löneskillnaderna på?

I  analysen har vi använt den partsgemensamma lönestatistiken inom det statliga avtalsområdet tillsammans med statistik från Statistiska centralbyrån. Hur mycket de olika faktorerna påverkar löneskillnaden har vi beräknat med hjälp av regressionsanalys, vilket är en vanlig statistisk metod för att beräkna påverkansgrad i stora datamängder. Med metoden kan vi också beräkna hur mycket som inte kan förklaras av faktorerna, den så kallade oförklarade löneskillnaden. Regressionsanalysen bygger på logaritmerade värden av löneskillnader eftersom de logaritmerade värdena lätt kan uttryckas i procent.

Observera att i modell 8 till 10 ingår inte Polismyndigheten.

Förklaring av modellerna

Om du tittar på modellerna från 1 till 10 så innebär det i praktiken att du steg för steg lägger till fler faktorer och ser den påverkan faktorerna sammantaget har på löneskillnaden. 

Modell 1 visar hur stor del av löneskillnaden som kan förklaras bero på kön.

Modell 2 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning

Modell 3 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning  + ålder och anställningsår

Modell 4 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning + ålder och anställningsår + chefskap

Modell 5 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning  + ålder och anställningsår + chefskap + arbetsområde

Modell 6 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning  + ålder och anställningsår + chefskap + arbetsområde + nivå på arbetet

Modell 7 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning  + ålder och anställningsår + chefskap + arbetsområde + nivå på arbetet + cofog

Modell 8 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning  + ålder och anställningsår + chefskap + arbetsområde + nivå på arbetet + cofog + utbildningsinriktning

Modell 9 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning  + ålder och anställningsår + chefskap + arbetsområde + nivå på arbetet + cofog + utbildningsinriktning + utbildningsnivå

Modell 10 visar påverkan från kön + arbetstidsomfattning  + ålder och anställningsår + chefskap + arbetsområde + nivå på arbetet + cofog + utbildningsinriktning + utbildningsnivå + erfarenhet

Den löneskillnad som är kvar efter att vi har analyserat samtliga faktorer kallas den oförklarade löneskillnaden. Det är den löneskillnad som inte kan förklaras med de faktorer vi har analyserat.

Förklaring av faktorer

Arbetstidsomfattning: deltidsarbete

Arbetsområde: arbetsuppgift

Nivå på arbetet: strategisk nivå, till exempel grad av självständighet och komplexitet

Cofog: verksamhetsinriktning

Erfarenhet: antal år efter examen

Tabellen visar, med modellerna, olika faktorers påverkan på löneskillnaden i heltidslön mellan kvinnor och män. Skillnaden uttrycks i procent av männens lön.

	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Modell 1	13,0	13,1	11,9	11,5	11,4	10,2	9,8	8,1	7,8	6,7	6,0	5,2	5,3	4,4	4,4	4,1	3,9	3,4
Modell 2	12,7	12,8	11,3	10,9	10,7	9,6	9,2	7,7	7,3	6,2	5,5	4,7	4,9	3,9	4,0	3,7	3,5	3,0
Modell 3	12,6	12,4	10,9	10,6	10,5	9,5	9,3	8,9	8,7	8,2	7,5	5,2	5,0	4,1	4,0	3,7	3,6	3,4
Modell 4	11,1	11,1	9,7	9,4	9,3	8,5	8,0	7,6	7,4	7,0	6,3	4,1	4,2	3,4	3,4	3,0	3,0	2,9
Modell 5	10,1	8,2	7,5	7,1	7,3	6,5	6,2	6,2	5,2	5,1	4,9	3,5	3,7	3,2	3,1	2,9	2,9	2,6
Modell 6	3,7	4,0	3,2	3,3	3,6	3,2	3,1	3,2	2,8	2,6	2,5	2,2	2,2	1,8	1,6	1,7	1,7	1,7
Modell 7	3,6	3,5	2,9	3,0	3,2	2,9	2,9	2,9	2,6	2,4	2,4	2,0	2,1	1,7	1,6	1,6	1,7	1,7
Modell 8	2,9	2,6	2,3	2,4	2,4	2,2	2,2	2,1	2,1	1,8	1,8	1,6	1,5	1,1	1,0	1,2	1,2	1,2
Modell 9	2,7	2,4	2,1	2,2	2,2	2,1	2,0	1,9	1,9	1,7	1,7	1,5	1,4	1,1	1,0	1,1	1,1	1,2
Modell 10	2,6	2,3	2,0	2,1	2,1	2,0	1,9	1,9	1,8	1,6	1,6	1,4	1,3	1,0	0,9	1,1	1,1	1,2